• Anonym

    Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?

    Sitter här sömnlös och med panikkänslor på grund av ett besök hos barnmorska på Ofeliamottagningen tidigt imorse.

    Ändå sedan jag först fick reda på att jag var gravid och vid varje besök hos barnmorska, mvc-läkare etc har jag förklarat att jag inte klarar av/tänker föda vaginalt - att enda alternativet för mig är kejsarsnitt. Jag har sagt ett antal gånger att inget annat är tänkbart och att jag hellre genomgår ytterligare en abort (första aborten gjordes när jag var mycket yngre på grund av att de sa till mig att jag inte kunde välja att få ett snitt) än föder vaginalt.

    Både min barnmorska och mvc läkare har lugnat mig och sagt att jag absolut inte ska oroa mig, om jag känner så starkt för detta så kommer det inte alls vara några problem att få ett planerat kejsarsnitt. Ingen fara alls, det här löser vi sa min läkare och skickade en remiss för mig till ofelia när jag var i vecka 13.

    Från att ha varit smått hysterisk och inte kunnat vara det minsta glad över graviditeten så lugnade jag ner mig och började njuta. Liksom sådär stråla som de säger att man ska göra. Idag när jag är i vecka 21 så kom jag till mitt möte, ganska oförberedd då jag antog att det var mer som en formalitet för att godkänna kejsarsnittet.

    Istället lyssnar barnmorskan på min historia och jag berättar varför jag inte klarar av att föda vaginalt och får helt plötsligt kommentaren. "Nej, det där är absolut inget skäl till att bevilja kejsarsnitt! Det kommer inte att gå."

    Jag är helt knäckt, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Har spenderat timmar hyperventilerandes och störtgråtandes. Jag förstår inte HUR kan de komma på en sån här grej NU när det inte längre går att avbryta graviditeten? Är det något slags elakt skämt? Imorgon är jag i vecka 22 då man inte ens med särskilda skäl får göra abort.

    Jag ångrar nu att jag inte satt mig in i det här mer, jag ångrar att jag inte stressade remissen som gick till ofelia. Jag förstår ingenting, vet inte hur det blev såhär. Jag har aldrig fött barn innan och min förlossningsrädsla är kanske inte av den vanligare sorten "det gör nog ont" utan beror på tidigare övergrepp och smärta/panik/ångest i samband med dessa.

    Nu, när jag tänker efter märker jag att jag inte har den minsta aning om hur det här egentligen går till, jag har bara blint trott att bms och läkares lugnande ord har varit någon slags garanti. Finns det någonting jag kan göra, någonstans att överklaga? Vad har en barnmorska (hur mycket specialist hon än må vara) för rätt att säga till mig att jag till 99%chans inte kan få kejsarsnitt efter att ha träffat mig en gång i tjugo minuter?

    Finns det någon som har erfarenhet av sånt här? Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?
  • TantMy

    oj, TS, vad fruktansvärt det måste vara, jag hoppas verkligen att det löser sig för dig!!
    Styrkekramar till digHjärta 

  • Lady32
    Åskan skrev 2012-02-28 13:39:51 följande:
    Men om det enbart handlar om förlossningsrädsla så borde det inte ens nämnas nåt om söndertrasad snippa och dåligt sexliv. Då tänker man ju att det finns folk som vill göra KS av de anledningarna. Har man "riktiga" skäl så behöver man inte ens nämna de sakerna. Tycker jag.
    Så för dig personligen skulle "en söndertrasad snippa" med medföljande värdelöst/obefintligt sexliv för resten av livet, inte vara "ett riktigt skäl" att föredra ett kejsarsnitt och slippa detta lidande..? Du väljer hellre att aldrig mer kunna vara intim med någon, under resterande livstid, utan att uppleva smärta och oro?

    Tja, det kanske du gör, vad vet jag? Folk är olika intresserade av sex och intimitet, men sex tillhör dock livets "grundbehov", och faller inom samma kategori som mat, dryck, sömn, luft, m.m. Så att vilja ha denna möjlighet kvar, är inget att fnysa åt. Det är tämligen grundläggande för oss människor att vilja kunna ha sex med den vi älskar och delar livet med. Faktiskt.
  • Åskan
    Lady32 skrev 2012-02-28 13:48:34 följande:
    Så för dig personligen skulle "en söndertrasad snippa" med medföljande värdelöst/obefintligt sexliv för resten av livet, inte vara "ett riktigt skäl" att föredra ett kejsarsnitt och slippa detta lidande..? Du väljer hellre att aldrig mer kunna vara intim med någon, under resterande livstid, utan att uppleva smärta och oro?

    Tja, det kanske du gör, vad vet jag? Folk är olika intresserade av sex och intimitet, men sex tillhör dock livets "grundbehov", och faller inom samma kategori som mat, dryck, sömn, luft, m.m. Så att vilja ha denna möjlighet kvar, är inget att fnysa åt. Det är tämligen grundläggande för oss människor att vilja kunna ha sex med den vi älskar och delar livet med. Faktiskt.
    Jo men att tänka att det ska bli en beständigt söndertrasad snippa och minskad sexlust per automatik bara för att man genomgår en förlossning är ju helt befängt! Det är ju ytterst ovanligt. Vet ingen det hänt faktiskt. Den största anledningen till att man möjligen fått minskad sexlust efter barnafödande handlar ju inte om att snippan är söndertrasad. Utan att man har så lite tid och ork för sex pga småbarnen. Och det händer ju även om man fött med kejsarsnitt.

    tycker inte att rädsla för minskad sexlust är skäl nog till snitt.
  • Ravenna
    Åskan skrev 2012-02-28 13:39:51 följande:
    Men om det enbart handlar om förlossningsrädsla så borde det inte ens nämnas nåt om söndertrasad snippa och dåligt sexliv. Då tänker man ju att det finns folk som vill göra KS av de anledningarna. Har man "riktiga" skäl så behöver man inte ens nämna de sakerna. Tycker jag.
    Så du menar alltså att du tycker att söndertrasad snippa och ödelagt sexliv inte är något att vara rädd för?!? Vad i hela världen gör du här egentligen, förutom att visa dig dummare än du förhoppningsvis är? Vem i hela världen är du att säga att rädsla för ett söndertrasat underliv inte är viktigt nog?

    Det FINNS folk som vill göra snitt pga rädsla för dessa saker. Det ÄR riktiga skäl. Det är inte upp till dig att säga vilka rädslor som är godkända och inte.
  • Anonym
    Åskan skrev 2012-02-28 13:57:04 följande:
    Jo men att tänka att det ska bli en beständigt söndertrasad snippa och minskad sexlust per automatik bara för att man genomgår en förlossning är ju helt befängt! Det är ju ytterst ovanligt. Vet ingen det hänt faktiskt. Den största anledningen till att man möjligen fått minskad sexlust efter barnafödande handlar ju inte om att snippan är söndertrasad. Utan att man har så lite tid och ork för sex pga småbarnen. Och det händer ju även om man fött med kejsarsnitt.

    tycker inte att rädsla för minskad sexlust är skäl nog till snitt.
    Åskan, en beständligt söndertrasad snippa är inte så ovanligt som man kan tro och riskerna ökar dessutom om du är förstföderska eller förlossningsrädd. Man behöver inte bli fullständigt söndertrasad för att sexlivet ska bli påverkat - det räcker med att det blir ärrbildning eller framfall. Relativt vanliga komplikationer. Därtill blir ca 4% av alla föderskor i Sverige skadade i ändtarmen, vilket kan vara nog så ödeläggande för sexlivet även om man inte använder just den öppningen.
  • Ravenna
    Åskan skrev 2012-02-28 13:57:04 följande:
    Jo men att tänka att det ska bli en beständigt söndertrasad snippa och minskad sexlust per automatik bara för att man genomgår en förlossning är ju helt befängt! Det är ju ytterst ovanligt. Vet ingen det hänt faktiskt. Den största anledningen till att man möjligen fått minskad sexlust efter barnafödande handlar ju inte om att snippan är söndertrasad. Utan att man har så lite tid och ork för sex pga småbarnen. Och det händer ju även om man fött med kejsarsnitt.

    tycker inte att rädsla för minskad sexlust är skäl nog till snitt.
    Om man har ett skört förhållande till sitt underliv så kan även mindre "smällar" påverkar sexlivet starkt negativt.
  • Cristally
    Essien skrev 2012-02-28 12:06:43 följande:
    ignorant skrivet. extremt ignorant.

    "det går över direkt efter"

    tror du rupturer upp i tarmen går över så fort ungen är ute? på riktigt?? framfall sugs tillbaks sekunden efter krystandet är över? töjningar som medför inkontinens? har du över huvud taget fattat att vaginala förlossningar kan medföra skador som ALDRIG läker helt?

    mödrar har DÖTT i miljontals år pga förlossningar. jämförst med andra däggdjur är vi inte alls speciellt lämpade för att föda barn eftersom våra bäcken är trånga och bebisarnas huvuden är stora. MÅNGA dog i barnsäng förut. men om du nu jämför dig med kvinnor för en miljon år sedan hoppas jag att du födda i en grotta, utan minsta medicinska assistans, annars är du en hycklare av värsta slag.

    jag tycker trångsynta människor som du bör förbjudas att föröka er över huvud taget, ni tillför ingen medmänsklighet till världen ändå. 
    Men snälla du. Jag har fött tre barn, med det första barnet sprack jag "som en dragkedja". De andra två förlossningarna förlöpte normalt. Och jag är inte det minsta skadad i snippan, om nu  någon trodde det Man har väldigt bra läk-kött "därnere".

    Visst har mödrar dött i barnsäng i miljontals år. Men om vi nu håller oss till nuläget, dvs Sverige år 2012, så innebär en vaginal förlossning betydligt MINDRE risk än ett kejsarsnitt. Fråga vilken barnmorska som helst!

    Gäsp, ja du, förbjud mig (hur nu det skall gå till?!). Detta är ett diskussionforum, vilket innebär att alla inte tycker exakt som du tycker. Om du inte kan acceptera det, så har du inte här att göra.
  • Anonym
    Cristally skrev 2012-02-28 14:11:51 följande:
    Men snälla du. Jag har fött tre barn, med det första barnet sprack jag "som en dragkedja". De andra två förlossningarna förlöpte normalt. Och jag är inte det minsta skadad i snippan, om nu  någon trodde det Man har väldigt bra läk-kött "därnere".

    Visst har mödrar dött i barnsäng i miljontals år. Men om vi nu håller oss till nuläget, dvs Sverige år 2012, så innebär en vaginal förlossning betydligt MINDRE risk än ett kejsarsnitt. Fråga vilken barnmorska som helst!

    Gäsp, ja du, förbjud mig (hur nu det skall gå till?!). Detta är ett diskussionforum, vilket innebär att alla inte tycker exakt som du tycker. Om du inte kan acceptera det, så har du inte här att göra.
    Så att vissa kvinnor får analinkontinens, livmoderframfall, smärta vid samlag och andra bestående problem efter förlossning är bara påhitt enligt dig?
  • Lady32
    Åskan skrev 2012-02-28 13:57:04 följande:
    Jo men att tänka att det ska bli en beständigt söndertrasad snippa och minskad sexlust per automatik bara för att man genomgår en förlossning är ju helt befängt! Det är ju ytterst ovanligt. Vet ingen det hänt faktiskt. Den största anledningen till att man möjligen fått minskad sexlust efter barnafödande handlar ju inte om att snippan är söndertrasad. Utan att man har så lite tid och ork för sex pga småbarnen. Och det händer ju även om man fött med kejsarsnitt.

    tycker inte att rädsla för minskad sexlust är skäl nog till snitt.
    Men ingen här har (mig veterligen) nämnt begreppet "minskad sexlust", förutom du. Vi pratar inte om lust, utan om rent fysiska förutsättningar (att genomföra ett samlag) som inte längre existerar pga. "söndertrasad snippa". Att du inte känner någon som varit med om detta (eller som känt sig bekväm nog att dela den känsliga informationen med dig..?), är inget bevis på att det varken är "ytterst ovanligt", eller på att problemet inte existerar.

    Vidare handlar det inte direkt om att "tänka att det ska bli...etc...per automatik bara för att..etc", utan snarare om att man är så medveten om att dessa risker finns, och faktiskt är betydligt mer vanliga än du verkar känna till, att man inte är villig att utsätta sig för dessa risker och istället väljer ett annat alternativ som förvisso också innebär risker, men på andra områden man i så fall är mer villig att acceptera ev. komplikationer. Det är väl upp till varje enskild kvinna att avgöra vilka ev. komplikationer hon är villig att leva med..? Eller är det okej för dig att t.ex. jag har mer bestämmandedrätt över din kropp, än du själv har..?
  • Ravenna
    Cristally skrev 2012-02-28 14:11:51 följande:
    Men snälla du. Jag har fött tre barn, med det första barnet sprack jag "som en dragkedja". De andra två förlossningarna förlöpte normalt. Och jag är inte det minsta skadad i snippan, om nu  någon trodde det Man har väldigt bra läk-kött "därnere".

    Visst har mödrar dött i barnsäng i miljontals år. Men om vi nu håller oss till nuläget, dvs Sverige år 2012, så innebär en vaginal förlossning betydligt MINDRE risk än ett kejsarsnitt. Fråga vilken barnmorska som helst!

    Gäsp, ja du, förbjud mig (hur nu det skall gå till?!). Detta är ett diskussionforum, vilket innebär att alla inte tycker exakt som du tycker. Om du inte kan acceptera det, så har du inte här att göra.
    Men snälla du...

    För det första är alla inte så robusta i psyket när det gäller underlivsskador. Det är känsligt för många. Det mesta läker, självklart, men det betyder inte att man vill utsätta sig för de riskerna ändå. Trots allt finns det mycket som INTE läker också. Personligen skulle jag uppleva det som katastrofalt för min psykiska hälsa om jag sprack som en dragkedja. Det skulle troligen trigga en depression för mig. Grattis till att du klarade av det - men alla klarar inte av det. Man har bra läkekött där nere, men psyket läker inte lika lätt.

    Du har också fel om att vaginala förlossningar innebär mindre risk. Ett PLANERAT kejsarsnitt är LIKA SÄKERT för individen som en förlossning. Om man upplever det som mer eller mindre säkert beror på vilka risker man hellre hanterar. Jag tar t.ex. hellre risk för infektion än risk för sprucken ändtarm - två risker som är ungefär på samma statistiska nivå för de båda sätten.

    Visst kan man ha olika åsikt, men ska man hänga i ett forum för förlossningsrädsla så får man väl ändå visa lite förståelse för att det finns förlossningsrädda i diskussionen?
Svar på tråden Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?