• Anonym

    Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?

    Sitter här sömnlös och med panikkänslor på grund av ett besök hos barnmorska på Ofeliamottagningen tidigt imorse.

    Ändå sedan jag först fick reda på att jag var gravid och vid varje besök hos barnmorska, mvc-läkare etc har jag förklarat att jag inte klarar av/tänker föda vaginalt - att enda alternativet för mig är kejsarsnitt. Jag har sagt ett antal gånger att inget annat är tänkbart och att jag hellre genomgår ytterligare en abort (första aborten gjordes när jag var mycket yngre på grund av att de sa till mig att jag inte kunde välja att få ett snitt) än föder vaginalt.

    Både min barnmorska och mvc läkare har lugnat mig och sagt att jag absolut inte ska oroa mig, om jag känner så starkt för detta så kommer det inte alls vara några problem att få ett planerat kejsarsnitt. Ingen fara alls, det här löser vi sa min läkare och skickade en remiss för mig till ofelia när jag var i vecka 13.

    Från att ha varit smått hysterisk och inte kunnat vara det minsta glad över graviditeten så lugnade jag ner mig och började njuta. Liksom sådär stråla som de säger att man ska göra. Idag när jag är i vecka 21 så kom jag till mitt möte, ganska oförberedd då jag antog att det var mer som en formalitet för att godkänna kejsarsnittet.

    Istället lyssnar barnmorskan på min historia och jag berättar varför jag inte klarar av att föda vaginalt och får helt plötsligt kommentaren. "Nej, det där är absolut inget skäl till att bevilja kejsarsnitt! Det kommer inte att gå."

    Jag är helt knäckt, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Har spenderat timmar hyperventilerandes och störtgråtandes. Jag förstår inte HUR kan de komma på en sån här grej NU när det inte längre går att avbryta graviditeten? Är det något slags elakt skämt? Imorgon är jag i vecka 22 då man inte ens med särskilda skäl får göra abort.

    Jag ångrar nu att jag inte satt mig in i det här mer, jag ångrar att jag inte stressade remissen som gick till ofelia. Jag förstår ingenting, vet inte hur det blev såhär. Jag har aldrig fött barn innan och min förlossningsrädsla är kanske inte av den vanligare sorten "det gör nog ont" utan beror på tidigare övergrepp och smärta/panik/ångest i samband med dessa.

    Nu, när jag tänker efter märker jag att jag inte har den minsta aning om hur det här egentligen går till, jag har bara blint trott att bms och läkares lugnande ord har varit någon slags garanti. Finns det någonting jag kan göra, någonstans att överklaga? Vad har en barnmorska (hur mycket specialist hon än må vara) för rätt att säga till mig att jag till 99%chans inte kan få kejsarsnitt efter att ha träffat mig en gång i tjugo minuter?

    Finns det någon som har erfarenhet av sånt här? Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?
  • Anonym

    "fråga vilken barnmorska som helst".... haha, den var bra!

    Jag frågar hellre läkare, tack så mycket.

  • Cristally
    Anonym skrev 2012-02-28 14:27:39 följande:
    "fråga vilken barnmorska som helst".... haha, den var bra!

    Jag frågar hellre läkare, tack så mycket.
    Tror du inte att barnmorskor besitter någon som helst yrkesskicklighet?
  • Aquavit
    Åskan skrev 2012-02-28 13:57:04 följande:
    Jo men att tänka att det ska bli en beständigt söndertrasad snippa och minskad sexlust per automatik bara för att man genomgår en förlossning är ju helt befängt! Det är ju ytterst ovanligt. Vet ingen det hänt faktiskt. Den största anledningen till att man möjligen fått minskad sexlust efter barnafödande handlar ju inte om att snippan är söndertrasad. Utan att man har så lite tid och ork för sex pga småbarnen. Och det händer ju även om man fött med kejsarsnitt.

    tycker inte att rädsla för minskad sexlust är skäl nog till snitt.
    Även om du inte vet någon det har hänt betyder ju inte att det inte händer. Sök på Sfinkterruptur, här på Familjeliv exempelvis, och läs i den tråden så kan du se vad som kan hända. Eller varför inte googla på det om du har mage att se resultaten.
  • Lady32
    Cristally skrev 2012-02-28 14:11:51 följande:
    Men snälla du. Jag har fött tre barn, med det första barnet sprack jag "som en dragkedja". De andra två förlossningarna förlöpte normalt. Och jag är inte det minsta skadad i snippan, om nu  någon trodde det Man har väldigt bra läk-kött "därnere".

    Visst har mödrar dött i barnsäng i miljontals år. Men om vi nu håller oss till nuläget, dvs Sverige år 2012, så innebär en vaginal förlossning betydligt MINDRE risk än ett kejsarsnitt. Fråga vilken barnmorska som helst!

    Gäsp, ja du, förbjud mig (hur nu det skall gå till?!). Detta är ett diskussionforum, vilket innebär att alla inte tycker exakt som du tycker. Om du inte kan acceptera det, så har du inte här att göra.
    Men snälla du, jag födde ETT barn vaginalt och fick både framfall, framåtriktad livmodertapp som nu är i vägen vid VARJE samlag resten av mitt liv, samt viss problematik med inkontinens (vid ansträngning, nysningar, skratt osv). Så uppenbarligen är det olika från individ till individ, vilka komplikationer man råkar ut för, om några, och när. Att det inte hände dig, betyder inte att det inte hände MIG. VAD är det som är så enormt svårt att förstå egentligen..? Verkligen frustrerande!

    Vidare har du fel i ditt (ogrundade) påstående att en vaginal förlossning innebär betydligt färre risker än ett planerat snitt (som ju är det vi diskuterar i denna tråd). En vaginal förlossning innebär få risker SÅ LÄNGE DEN FORTLÖPER KOMPLIKATIONSFRITT, ja, men kan DU garantera mig en sådan VF?? Nej, och det kan ingen annan heller, varpå jag väljer ett planerat snitt istället. Samma sekund som en VF blir komplicerad och det blir aktuellt med sugklocka, tång, akut snitt, värkstimulerande dropp osv, så ökar riskerna och överstiger dem som råder vid ett planerat snitt.

    Men det är sådant man känner till när man, som jag, lagt ner 5 månader på att jämföra riskstatistik, läsa forskarrapporter osv, dagligen, för att fatta rätt beslut för mig och min bebis... 
  • 72Lisa

    Så här ska det inte gå till! Prata med den läkare och BM som sagt att det här fixar vi. Sen kräver du att de följer med dig till mottagningen om inte läkaren själv får avgöra om du ska få ks eller inte. Annars kräver du att få föda på ett annat sjukhus där de kan bevilja dig ks. OT men kur kan de tidigare hellre se dig göra abort än hjälpa dig med ks?

  • Cristally
    Lady32 skrev 2012-02-28 14:37:31 följande:
    Men snälla du, jag födde ETT barn vaginalt och fick både framfall, framåtriktad livmodertapp som nu är i vägen vid VARJE samlag resten av mitt liv, samt viss problematik med inkontinens (vid ansträngning, nysningar, skratt osv). Så uppenbarligen är det olika från individ till individ, vilka komplikationer man råkar ut för, om några, och när. Att det inte hände dig, betyder inte att det inte hände MIG. VAD är det som är så enormt svårt att förstå egentligen..? Verkligen frustrerande!

    Vidare har du fel i ditt (ogrundade) påstående att en vaginal förlossning innebär betydligt färre risker än ett planerat snitt (som ju är det vi diskuterar i denna tråd). En vaginal förlossning innebär få risker SÅ LÄNGE DEN FORTLÖPER KOMPLIKATIONSFRITT, ja, men kan DU garantera mig en sådan VF?? Nej, och det kan ingen annan heller, varpå jag väljer ett planerat snitt istället. Samma sekund som en VF blir komplicerad och det blir aktuellt med sugklocka, tång, akut snitt, värkstimulerande dropp osv, så ökar riskerna och överstiger dem som råder vid ett planerat snitt.

    Men det är sådant man känner till när man, som jag, lagt ner 5 månader på att jämföra riskstatistik, läsa forskarrapporter osv, dagligen, för att fatta rätt beslut för mig och min bebis... 
    Med ditt resonemang så borde alltså INGA förlossningar ske vaginalt??? Är det vad MVC förespråkar? Nej, just det, de gör de inte.
  • Lady32
    Ravenna: Hahaha, vi går hela tiden "om varandra" och skriver liknande inlägg samtidigt, med nästan samma innehåll, och samma uttryck. Ser lite lustigt ut; jag trycker på "posta inlägget" och ser sedan att du precis skrivit nästan samma sak som jag. Bara att konstatera att vi tycker likadant i detta ämne. *Kram på dig*
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-02-28 11:10:16 följande:
    Visst är det (oftast) ett val att bli gravid, men tycker du verkligen att det är rimligt att man ska behöva avstå från att få egna biologiska barn bara för att man inte vill föda den naturliga vägen, när det finns ett alternativ som till och med är säkrare för barnet och som kan utföras till ungefär samma kostnad för landstingen om man ser till även efterbehandlingar?

    En förlossning är INTE säkrast för barnet. Barnet kan fastna och/eller få syrebrist och riskerna för hjärnskador är mycket högre än vid snitt. Snitt medför få komplikationer för barnet och eliminerar i princip helt riskerna för födslorelaterade hjärnskador. Detta är inte bara påhitt - snitt är säkrare för barnet.

    Man MÅSTE inte förlösas på ett visst sätt bara för att det sättet är tradition. Idag finns det alternativ som är minst lika säkra om man är frisk och då borde man såklart få välja.

    För 15-20 år sedan var snitt inte lika säkert som idag. Det innebar betydligt högre risker för modern då. Det har faktiskt hänt saker på snittfronten sedan 1990. Det är inte en Hollywoodtrend - det handlar om att snitt till slut är såpass säkert att man inte signifikant ökar riskerna för sig själv genom att föda på det viset. Utvecklingen har gått framåt.
    Hur kommer det sig att barn som föds med kejsarsnitt ofta drabbas av autoimmuna sjukdomar än barn som är födda genom vaginala förlossningar?
  • Lady32
    Cristally skrev 2012-02-28 14:40:38 följande:
    Med ditt resonemang så borde alltså INGA förlossningar ske vaginalt??? Är det vad MVC förespråkar? Nej, just det, de gör de inte.
    Bryr mig föga om vad de förespråkar, numera, eftersom jag upptäckt att deras "förespråkande" inte nödvändigtvis ligger i mitt eller barnets bästa intresse.. Anser mig vara bättre förtrogen med min kropp, mitt psyke och mina personliga förutsättningar, än de är. Likaså mer kompetent att fatta beslut som rör just mig och mina barn, än någon annan är, förutsatt att jag läst på (vilket jag har) och är införstådd i vad de olika alternativen innebär. Kan tillägga att den chefsläkare jag träffade för att besluta om mitt snitt, höll med mig om detta, rakt av. Han sa efter ett par minuters samtal:
    - "Det märks tydligt att du är påläst om detta, har lagt ner stor eftertanke i ämnet och är väl förtrogen med processen. Känns inte som att jag behöver tillägga något här, och ser ingen anledning att jävlas med dig, så vi bokar in ett datum för snitt nu med detsamma. Du känner dig själv bäst". Smart kille!  
  • Anonym (Journalist)

    TS: Har inte läst hela tråden men känner spontant att det här är en historia där sjukvården inte har fungerat på ett sådant sätt att man kan ha något förtroende för den. Tycker att du (om du orkar, det är mycket möjligt att du kan vara anonym!) ska vända dig till lokala medier där du bor så att det här kommer ut och så att de ansvariga inom vården kan ställas til svars! Skulle gärna göra en sådan granskning själv om jag inte hade varit föräldraledig.

Svar på tråden Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?