Om man inte gillar diskussion...

Alla vettiga människor vet ju att gurka är mycket godare...

trollhassel, kan du vara snäll och hålla dig till själva diskussionen, vi diskuterar ju...

Ja, vad diskuterar vi? Ingenting egentligen, men det här känns väl igen från hundratals trådar här på fl.

Är det något nytt fenomen, att man måste hävda sin åsikt men sen inte kunna försvara den? Var _ligger_ intresset i det? Du skrev jättebra om det Tigger, men det är ändå svårt att förstå för en annan

Det är klart att man kan. Uppenbarligen kan man - folk gör det titt som tätt. Jag undrar varför?

Att man inte vill debattera något på djupet kan jag förstå, men de som vill ha ingen reaktion alls? Och sedan blir arg och irriterad över att det blir reaktioner?Ja, jag skulle sannerligen ifrågasätta varför någon skulle ifrågasätta det. Däremot skulle jag inte bli förvånad om folk ger sin mening i det hela och/eller frågar mer, t.ex. säger "Jag med! Vilken skiva gillar du bäst?"Men just en sådan fråga är ju, för många, hemskt intressant att försöka bena ut varför. Om du väl har gett uttryck för åsikten, blir du då arg om folk frågar om du har teorier om varför du tycker det, t.ex?Ja. Men åsiktsfrihet betyder ju inte att man måste uttrycka sin åsikt. Om det pågår en diskussion om t.ex. rosa eller blått, vad får du ut då av att i den säga "rosa är en tjejfärg" och sedan inte vilja prata mer om det? (Jag är inte direkt ilsken nu även om jag låter så, jag tycker det är intressant och då kan mina frågor verka lite mer negativa än de är. )Åhå. Jag har inte riktigt upplevt det så som du beskriver (även om jag själv ofta försöker propagera för många av de åsikter jag har, för att jag tror att de är bra åsikter. Mitt mål brukar vara att förstå vad folk menar, och att de ska förstå vad jag menar. Respekt även om man inte håller med varandra, liksom).

Dino78:

Och mitt "tomater är gott"-inlägg var bara en sådan där åsikt uttryckt bara som en lite klantig illustration, såklart. Jag var inte helt beredd på att ett helt gäng lustigkurrar skulle flamsa runt just det inlägget!

Tant Raffa:

"Är det något nytt fenomen, att man måste hävda sin åsikt men sen inte kunna försvara den? Var _ligger_ intresset i det? Du skrev jättebra om det Tigger, men det är ändå svårt att förstå för en annan"

Jag upplever det inte som något nytt fenomen.

Att hävda sin åsikt tror jag kan vara en form med vilken man visar vem man är. Jag tror också det är en form att använda sig av för att man tycker om att göra sin röst hörd (kvantitativt och inte kvalitativt i det här fallet) och tycka om att se sina ord i skrift. De vill inte diskutera djupare utan det räcker med sina små inlägg.

Dessutom tror jag att folk kan bli lite paffa när de får mothugg i en fråga de är så säkra på att de sitter inne med det rätta svaret på. Är de inte förberedda på det och inte tänkt igenom sin åsikt något vidare, blir det svårt att försvara den. Då går man i personlig försvarsställning istället.

Jag vet inte om det är så de tänker...

Jag tror som Tigger, att det är vanligt att man går in i försvarsställning om man inte har förväntat sig att någon ska säga emot och kanske inte själv analyserat varför man tycker som man gör.

Håller med dig Danbala...

Det är väl 2 olika delar av saken så att säga. Den första är det faktum att man känner behov av att uttrycka en kort åsikt men inte vill argumentera för den, det har jag väldigt svårt att förstå men kan respektera det.... Den andra är det faktum att man, som tillägg till den första, blir sur/arg/irriterad/stött av att andra faktiskt frågar och undrar....

Exempel på det första:
- Jag tycker att Volvo är dyrt
- Vad jämför du med då när du menar att det är dyrt?
- Jag kan/vill inte förklara, det är helt enkelt min spontana reaktion.

Exempel på det andra:
- Jag tycker att Volvo är dyrt.
- Vad jämför du med då när du menar att det är dyrt?
- Men måste man alltid förklara sig i delalj här eller?????? Låt mig få tycka som jag vill!

Bra Ts, danbala

Skoj och ganska givande diskussion i mitten av tråden, den visade mycket faktiskt.

Bra exempel Jennie med ie

Jag tror verkligen det finns många människor som saknar kunskaper om diskussion och debatt. Annars skulle det du beskriver inte dyka upp så ofta. Till att börja med, vilket ju verkligen anknyter till trådstartern, verkar väldigt många vara oklara över varför de uttrycker sin åsikt - alltså vad målet med en viss diskussion eller debatt är, för deras skull. Det, kombinerat med en ibland absurd oförmåga att säga "Ah just, jag hade fel", eller "Åhå, det tänkte jag inte på", eller bara "Jaså, det visste jag inte! Tack för att du har vidgat mina vyer och gett mig mer fakta!", leder ofta till en i mina ögon nästan löjlig defensivitet i reaktioner på andras reaktioner.

Hehe. Jag har nog tröttnat på provokation för provokations skull, men om det finns ett mål med den är det rätt kul... Annars har jag ganska liknande inställning till diskussion - vad är mina åsikter och värderingar värda om jag inte kan pröva dem och ändra dem om de visar sig vara dåligt grundade?Yes, yes. Min signatur är mycket noggrannt vald, den sammanfattar min forumsdiskussionsinställning mycket väl.