Tråden för oss med cervixinsufficiens (försvagad livmoderhals)

Har väl fått diagnosen försvagad livmodertapp jag med...men det pågår undersökning och forskning fortfarande...
Har förlorat 2 små ,båda i veckan 17 .
2a grav. så satte de ett cerklage i v 14 men det höll ändå inte.
Till nästa gång diskuterar de om jag inte kanske blir inlaggd större delen av tiden...
Just nu är mina tankar om hur det kan bli..
Hoppas ju förstås att de ska gå men känns lite skrämande att leva ett halvår på rygg i en säng oxå.
Men man gör vad som helst när belöningen är så underbar!
Ibland känns det så hopplöst, jag hade ju cerklage och ändå funkade det inte...man undrar ju om det kommer att funka en annan gång..

Undrar oxå över om det finns någon annan som förlorat fast cerklage satt där...

Jag fick råd om att leva som vanligt när jag kom hem med cerklaget...men så här iefterhand..
Jag tog det väldigt lugnt, lyfte inget , gick sparsamt inomhus, gick inte i trapp mer än absolut i nödvändiga fall..men ändå..
Jag önskade att jag bara hade legat ner...om nu det hade hjälpt!?

JA det är så mkt som snurrar i huvudet.,...

Tack Zawadi för initiativet för denna tråd!!
Kram

SkåneM : Första mf började jag blöda..men inget mer hände, tappen var stängd-5 timmar sneare var jag vidöppen...så jag fick ligga några dygn och sen gjorde de ett försök till cerklage..men då kom den lille ut(hinnsäcken gick sönder)
Andra så satt cerklaget på plats men hinnsäcken tittade utanför..? jag märkte att jag började läcka fostervatten..och så kom lite värkar i gång..fick läggas in,morgonen efter så blödde jag och lillan hade dött..
Men vi vet inte säkert VAD som hände..de säger att med största trolighet är det en försvagning...

Mig satte de lite akut in cerklaget i v 14..men det är väl där ungefär man sätter in det.

Zawadi: Vet inte riktigt än...när vi vågar tänka framåt.. Ska ta lite prover i aug på mitt blod...sen får vi se vad de reslutaten ger.Men visst! man börjar redan tänka...är livrädd ju men längtar samtidigt.
Känner tom att jag VILL ligga inne för annars kommer jag inte orka...kommer vara för orolig.

Magda84: Jag skulle om jag var du räkna med att inte kunna jobba alls...man vill inte ta några risker. Till mig sa en del läkare- Lev som vanligt! Andra sa ta det försiktigt! Och barnmorskerna sa- Ligg!!
Och så här i efterhand önskar jag att jag hade tagit det lugnare....kanske hade det hjälpt kanske inte...man man vet ju inte och det hade varit värt det!
Så jag skulle ställa in mig på att vara så still så still... Lycka till!

engla2004:

Jag vet inte vad som händer nu...de tar prover och fler prover ska tas i aug...så vi får se vad det säger...men jag tycker det lutar mot en inläggning nästa gång..vi får väl se.
Jag kan förstå hur jobbigt de är om man redan har ett yrväder...ojoj!

Är det någon som känner till något hur det är att ligga inne på sjukhus typ 6 månader....
Vid mitt sista mf sa dr att så kan bli fallet om vi försöker igen...
Barnmorskerna på avdelningen sa att det brukar gå fint, kroppen vänjer sig och efter ett par veckor hamna i en annan takt..
Ja nu vet jag ju inte hur det blir nästa gång...men att bara vara hemma och ligga ner verkar inte räcka för mig
Försöker tänka att det vore som att lämna allt för en lång semester...för det är inte bara liggandet på sjukhus som känns skrämande...tänk att lämna allt för så lång tid...
Jag vet förståss att det är värt det och tvekar inte en sekund...
Försöker bara förbereda mig..redan nu..

Tänk att bli avskuren från livet i övrigt...inte kunna dela vardagen med sambon...
För vi har oxå djur, han måste vara hemma ibland...
Vänner kan ju hälsa på
Jag är en sån som handarbetar Tack och lov! så sånt kan man göra...
åhh vad jag tänker för mycket *ler*
En sak i taget...
Jag har PCO oxå så nu fram tills vi vet hur vi ska göra med om vi vågar med ny graviditet så äter jag Metformin för att hjälpa ämnesomsätningen på traven...hoppas gå ner i vikt
Så ska försöka lägga all energi på det och på träning. Man måste ju vara fitt om man sak ligga...ehh det lät bakvänt
Ja det är mycket som snurrar...

LillaMy: ja jag förstår...en graviditet efter ett sent mf blir aldrig lugn...man är ju orolig hela tiden, jobbigt med mycket koll.Jag oroade upp mig inför varje koll och sen om allt var bra var man lugn ett par dagar..sen började det om..
Men en barnmorska sa till mig att man kan inte oroa ihäl sin bebis, trots mycket oro får man harmoniska och friska barn...
Så håll humöret uppe!
Kram

Zawadi: jag har ätit Pergotime båda gångerna jag blev med barn. Första gången gick det andra månaden och den andra grav blev till den första månaden jag åt de.
Så det har funkat bra med pergo..vet inte om jag MÅSTE äta de nästa gång det verkar ju gå lätt att bli gravid men jag gör nog det ändå...fast risken kan vara att man då får tvillingar och det är ju en risk i sig.

Jag har innan mina mf varken haft sd eller mycket andra symtom, vid första blödde jag lite lite och då kollade dr allt och det såg bra ut, hård lång tapp som var stängd...5 timmar senare så var tappen vidöppen...
Hur kan sånt hända utan att det känns?
Vid andra läckte jag vatten..och hinnsäcken tittade ut genom cerklaget...
Önskar man kan hitta VAD som sätter igång allt!
De hittade bakterier första gången som var ovanliga så de trodde ju att de var orsaken men andra gången chansade man inte utan satte cerklage när tappen börjat bukta lite innifrån...

Jag vet att ni kanske inte kan svara men det är så bra att höra hur någon annan haft det..
Hade ni mycket ont när det satte igång, gick det fort..?
Till mig sa det att om det är en försvagad tapp så öppnar den sig under lång tid inte så snabbt..
Så jag vet inte..allt har ju hänt så snabbt för mig båda gångerna verkar det som...

Hej hopp vänner
Kram från en som har en grubblar dag bara
Kajsa

Magda84: Låter ju som mitt första mf...

Jag vill inte vara den som är negativ...men som ett levande bevis kan jag säga att cerklage inte alltid funkar, för det mesta gör det det men jag ska råda alla som får det att inte lyssna så mycket på de läkare som säger- Lev som vanligt!
Det gjorde jag och förlorade min lilla tjej trots cerklage..
Jag önskar så att jag bara lagt mig ner ....
Jag gjorde inte mycket ,utan vara bara uppe korta stunder, gick lite i trädgården, satt i bil etc...
Ångra så nu att inte var ännu mera stilla...
Nu ska sägas att för de allra flesta räcker det att "ta det lungt" men hur vet man om man är som de allra flest?
Nästa gång..kommer jag att kräva inläggning...helt stilla.
Åhh svamlar lite nu..men ville bara säga hur det kan vara...
Kram på er

Magda84: Grattis till brölopet! Ja det ar ett kärt bekymmer
Du får väl ta det som det kommer, man kan ju inte styra livet..

Ang mitt cerklage så var det inge fel på det...alltså det satt som det ska...kanske tllhör jag de få som bara måste ligga HELA tiden för att det ska lyckas..och tyvärr har jag inga känningar om vad som är på gång innan..
Jag tycker obsolut att du ska vara skjukskriven, det tror jag du med största säkerhet oxå kommer bli. Det är så kort tid av ens liv och det är värt det...
Kram
*ler avis och tänker på ditt bröllop*