Att lära barn att slå tillbaka – rätt eller fel?
Många föräldrar anser att det är okej att lära sina barn att de får slå tillbaka om de blir slagna av något annat barn.
Personligen anser jag att våld INTE ska lösas med mer våld. Att ta sig ifrån situationen är och bör, enligt mig, vara första valet vid en fysisk konflikt om den inte går att lösa på annat sätt. Att hämnas eller utdela egna former av fysiskt straff är inte rätta lösningen på problemet. Enda gången fysiskt våld är okej, är om man befinner sig i fara och av den anledningen måste försvara sig. Men jag tycker det är stor skillnad på försvar och hämnd/straff.
Om man dock anser att man SKA få slå tillbaka istället, så undrar jag HUR man som förälder lär barnen den lösningen? Det finns ju ett uttryck som säger ?barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör? (stämmer inte alltid, men ofta). De flesta barn kommer in i utvecklingsperioder när de faktiskt går till handgripligheter; de kanske slåss, sparkar, bits, rivs, nyps, luggas etc. Ska man då slå, sparka, bita, riva, nypa, lugga för att visa att man inte ska vara någons slagpåse och för att exemplifiera att det är okej att slå tillbaka?
Lär man barnen att de fysiskt ska ge igen exakt lika hårt som de själva blivit utsatta för, eller ska slaget/sparken etc vara något hårdare eller lösare?
Hur lär man barnen att INTE ge igen när slaget/sparken mm varit en olyckshändelse, eller lär man ut att det alltid är okej att slå tillbaka oavsett vad som skett?
Hur lär man barnen att se skillnad på olyckshändelser och avsiktliga slag/knuffar mm?
