Så nu startar jag en tråd där vi kan diskutera problem gällande bio-mammor.
Det är inte alltid så lätt att stå vid sidan av och inte kunna göra så mycket åt vad man ser händer. Man kan behöva ventilera sig!
Vi ses och hörs!
Äntligen en tråd för mig!
Här har biomamman ingen kontakt med sina barn men ändå så är det problem...
vad sägs om: VILL INTE träffa dem om hon inte får ha med sin nya man (trots att barnen är livrädda för honom för han har mordhotat både oss och deras morbror med familj samt att han tagit struptag och sparkat ett annat barn i närheten av dem)
Hon ORKAR INTE åka buss upp till vår stad (hon har flyttat 14 mil) på julafton för att träffa sina barn.
Hon LJUGER om att hon skickat paket på posten/bussgods när de fyller år. inga paket kommer...
osv osv osv...
Som det är nu är hon tydligen för sjuk (ngt slags psykiskt) för att orka träffa barnen på minst ett år, troligen flera, men när hennes släktingar pratar med henne så är hon hemma på gården, har arbetat ute hela dagen med t.ex. åkgräsklipparen och har en 1½ åring hemma. Hon hade städat hela huset en dag, klippt sig och färgat håret en annan osv. Pengar verkar ju finnas och soc ställer upp och skjutsar samt skickar med kontaktperson men hon VILL INTE/ORKAR INTE träffa sina egna barn?
*GAH*
Emzas: Herregud vilken mamma dom barnen har! Tur att dom har dig och sin pappa! Varför kan inte vissa mammor offra sig lite för sina barn!?!
Men det är som biomamman till mina bonusbarn, hon vill inte offra en krona på sina barn, så dom kommer till oss med för små kläder, men dom åker i tvätten på en gång, så när dom är hos oss så har dom kläder som passar dom... Men biomamman har råd att köpa ny mobil varannan månad, tatuera sig och köpa kläder till sig. Då finns det ju pengar...
I fredags åkte 9 åringen hem efter en vecka hos oss, i dag ringde hon o ville komma tillbaka.
Hennes mamma stog i bakgrunden o vrålade... "fråga pappa då...."
Fattar ni, hon "orkade" med sitt barn i 2 hela dagar.....SUCKAR HÖGT!!!
Jag sa till min man att om inte han sätter gränser inför mamman så gör jag, och att jag anser det vara nödvändigt att vi ansöker om HELA vårdnaden...
Hur jobbigt det än är när flickan är här så kan hon bara inte vara kvar hos mor sin...
1% av papporna har enskild vårdnad. Det är så svårt som pappa att få igenom det så det är inte klokt.
Skulle jag träffa nån igen så känner jag mig tvungen att varna för hur besvärlig mitt x kan vara. Har bara haft en relation sen vi delade på oss men mina barns mamma var grymt elak mot min sambo. Så tungt så tungt.
(skulle mest skriva nåt så tråden hamnade i mina favoriter.)
1malle! Men herregud vilken mamma flickan har! Jag säger det igen, vilken tur att hon har er!
LMP
Från 1/7-2006 Har det kommit en ny regel...där man anser att BARNET ska bo hos den föräldern som är lämpligast...så förhoppningsvis så kommer fler pappor få vårdnaden om sina barn 
Jag måste ju erkänna att just nu känner jag mig som världens hemskaste styvmamma. För jag passar inte alls in i denna tråden. Jag har inga problem med bio mamman. Det är barnen och alla känslor kring att ha någon annans barn i mitt liv som är värst för mig. Jag pallar inte me dom ibland överhuvudtaget.
Undrar om de blivit tabu att känna så om sina styvbarn nu pga av vad hon den andre skrev i den andra tråden. Alla har ju bytt inriktning nu. Innan tyckte alla de var jobbigt me barnen. Nu helt plötsligt är barnen inga problem utan bara biomamman. Har jag missat nåt eller??????
koviktare: Hos oss är det biomamman som är den största boven och det har jag alltid sagt! Men visst kan barnen vara jobbiga, precis som mina biobarn kan vara jobbiga!
Tezz72
så var det här också när barnen bodde vv. de kom i kläder som troligen inte ens blivit tvättade på länge och fastän vi bor mitt i norrland så kunde de gå utan långkalsonger, overaller och liknande mitt i smällkalla vintern. En gång frågade bion om jag kunde tvätta ett par speciella kläder som pojken ville ha till skolan. javisst, sa jag. gissa vad som kom? 5 ICApåsar fulla med smutskläder... haha... jag tvättade de jeans han hade tänkt ha men resten fick hon glatt ta tillbaka och tvätta själva. jag är ju ingen tvättinrättning! Eftersom hon kedjerökte så stank kläderna rejält och efter 2 veckor instängda i plastpåsar så hoppas jag hon fick sig en smärre chock när hon öppnade! Så fort som vi började förstå att ngt inte stämde så började vi att köpa hem kläder i deras storlekar så att till slut så sa vi bara: Nu skickar du inte med några kläder, vi har! De kläder de hade på sig när de kom fick de lägga ner i en liten väska och ta på sig när de åkte tillbaka. Här var de hela, rena och hade rätt storlek och det var skönt när dagis och skola märkte skillnad.
Oki.... då har jag hamnat helt fel, för biomamman tar hand om sina barn och är inget fel på henne nu längre. Innan var de men nu har hon ny sambo o en till liten så har ändrats jätte mkt. Nu har jag ju bonusbarn som är yngre. 5 och 6,5 år gamla. Jobbigt. Hade de varit äldre så hade de nog varit annorlunda..