Behövs blod inom sjukvården?

hib58: Härligt att du respekterar oss JV iaf! Även om vi inte delar tankar o tro

INGEMAR: Om du nu ska prata/skriva om DEXTRAN så tycker jag du ska kika på AKTUELLA länkar

www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp&DocTypeID=3

www.fass.se/LIF/produktfakta/substance_products.jsp

www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl/med_969.html

www.lakemedelsvarlden.nu/article.asp&articleCategoryID=9&issueID=10

Ingemar : Självklart. Är en liten risk med ALLA läkemedel att bli allergisk!

Det är inte sånna risker med Dextran som det är med blod rirekt! Så jag tror mer på att du är lurad av " den stora massan" när du följer strömmen o godkänner blod som oumbärligt!

Oates : Det är lite annorlunda när man är JV. Man får sätta sig in i sånt vid operation så att man får bästa möjliga vård!

Ingemar: Biverkningar i 0,03% av fallen visarväl hur pass säker det är 0%!!!!!!

Har du någon % på hur många % som DÖR AV BLODCHOCK??? Skille vara grymt intressant... men det är väl något som man mörkar och tonar ner! som vanligt..."blod är bäst ingen protest" stuket....

Tar upp länkarna igenför er som har missat

www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt....

www.fass.se/LIF/produktfakta/substance_produc...

www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl/med_969.ht...

www.lakemedelsvarlden.nu/article.asp

Skiiiiit ... Länkarna funkar inte

Går ut o googlar igen...

Studier av tillstånd med chock och dess behandling

Projektledare: Bengtsson Anders
Medarbetare: Hyllner Monika, Åvall Anders, Arnestad Jan-Petter, Rönholm Ebbe, Runeborg Jens, Tomasdottir Hildur, Enskog Anders, Haeger Magnus

Område: Division A, Avdelningen för anestesiologi och intensivvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Adress:
Epostadress:

Projektbeskrivning:Transplantation, kirurgiskt trauma och sepsis leder till aktivering av kroppens försvarssystem. Aktivering av komplement leder till frisättning av anafylatoxiner och aktivering av vita blodkroppar med frisättning av biologiskt aktiva interleukiner som följd. Denna process kan leda till utveckling av livshotande organsvikt. Blodtransfusioner kan förstärka denna reaktion. Studierna syftar till att bättre förstå utvecklingen av livshotande organsvikt. Avsikten är att studera huruvida man med medikamentell behandling samt med epiduralblockad kan modulera ett inflammatoriskt svar vid dessa kliniska situationer. Studierna syftar till att utveckla metoder för blodgivning som ej påverkar det immunologiska svaret. De områden som undersöks är; 1) akuta och kroniska effekter av organtransplantation, 2) användande av patienteget blod, 3) sepsis och septisk chock samt 4) kirurgiskt trauma och modulering av kirurgiskt trauma. Analyser av komplement och leukocytaktivering samt frisättning av cytokiner och adhesionsmolekyler görs med immunologiska metoder. Preliminära resultat tyder på att aktivering av komplement och leukocyter samt frisättning av cytokiner spelar en viktig roll vid de situationer som undersöks. Studierna skall ge en förståelse av orsakerna till chockutveckling, cirkulations- och respirationssvikt vid transplantation, omfattande kirurgiskt trauma samt sepsis. Studierna skall ge information om hur pre- och perioperativ autolog blodåtergivning kan ske med minsta möjliga påverkan på kroppens immunsystem.

www2.sahlgrenska.gu.se/aniv/forskning/chock.jsp

Det här visar på att blodet har hur många risker som helst, och fler finns det(jag googlar vidare...)

www.sos.se/sosfs/1989_38/1989_38.htm

Patienten skall observeras under transfusionen ? vid tecken på reaktion avbryts denna. Reaktion ? även lindrig ? skall rapporteras och antecknas i patientjournalen.

5.3 Praktiska anvisningar
Vid blodtransfusion kan luftemboli inträffa, om inte stor noggrannhet iakttas. För att hindra insugning av luft i systemet vid användning av stående filter i droppkammaren måste blodnivån befinna sig ovanför filtret. Speciell uppmärksamhet måste ägnas detta förhållande, när aggregatet flyttas från en blodenhet till en annan.

lnfusionsaggregat med y-förgrening avsett för två eller flera behållare med blod eller infusionslösningar får, om båda aggregaten används samtidigt, endast användas till kollaberbara, icke-luftade behållare (plastpåsar), då i annat fall risk för luftemboli föreligger. Om endast den ena av aggregatets skänklar används, skall den andra vara avstängd på ett betryggande sätt. Observera att infusionslösningar, som tillförs med dylikt y-förgrenat aggregat, inte får ha sådan sammansättning att de inverkar menligt på blodkomponenter, som tillförs eller tillförts i den andra skänkeln.

Blod eller blodprodukter får normalt inte blandas med infusionsvätskor eller andra läkemedel. Blandning får ske enbart när det genom ingående undersökningar konstaterats, att detta förfarande inte inverkar menligt på produkternas kvalitet.

5.4 Brådskande situationer
Brådskande situationer kan uppkomma då patientens tillstånd inte medger att ovan föreskrivna säkerhets- och kontrollåtgärder till alla delar vidtas. I sådana lägen har den behandlande och för fallet ansvarige läkaren att själv bedöma, vilka inskränkningar av kontrollåtgärderna som måste göras, och fatta beslut härom. Anteckning om beslutet bör göras i patientjournalen.

Oftast hinner man få uppgift om blodgrupp ? medförd av patienten (blodgruppssvar utfärdat av blodcentral), befintlig i blodcentralens register eller erhållen efter akut blodgruppsbestämning. Blod tillhörande patientens egen blodgrupp kan då väljas. I mycket akuta situationer, då blodgruppen inte är känd, används 0 Rh-negativa erytrocyter och vid behov av plasma sådan tillhörande blodgrupp AB.

5.5 Snabbinfusion
Snabbinfusion av blod utförs genom att tryck anbringas utanpå kollaberbar blodbehållare (plastpåse) eller med hjälp av särskild anordning i "infusionspump". Snabbinfusion genom inpumpning av luft i rigid behållare (glasflaska) får inte användas.

5.6 Upptining och uppvärmning
Vid hantering av produkter som förvaras djupfrysta skall tillbörlig försiktighet iakttas, då förpackningsmaterialet är skört vid ifrågavarande låga förvaringstemperatur.

Efter upptiningen skall behållaren och dess innehåll inspekteras för kontroll av att eventuellt köldutfällt material lösts och att behållaren inte företer skador.

Vid tillförsel av stora mängder blod är det tillräckligt att värma blodet till en temperatur i närheten av kroppstemperatur. För ändamålet använda blodvärmare skall kontrolleras med avseende på inställning och funktion så att överhettning inte riskeras.

5.7 Åtgärder för att undvika Rh-immunisering
Som allmän regel gäller att Rh-negativa mottagare bör erhålla produkter från Rh-negativa blodgivare. Om blodkomponenter från Rh-positiva blodgivare, t ex trombocytkoncentrat eller plasma som är kontaminerade med röda blodkroppar, tillförts Rh-negativ patient, speciellt flicka eller kvinna i fertil ålder, bör man överväga att ge Rh-profylax för att förhindra uppkomst av Rh-immunisering.

Socialstyrelsen har i cirkulär SOSFS 1987:16 utfärdat föreskrifter för profylaktisk behandling mot uppkomst av Rh-immunisering.

5.8 Transfusionskomplikationer
Komplikationer till transfusion kan uppträda

i direkt anslutning till denna eller inom de närmaste timmarna
med en fördröjning på dygn/veckor eller
med en fördröjning på veckor/månader.
Kännedom om orsaken är ofta nödvändig för att adekvata motåtgärder skall kunna sättas in.

Eftersom blodet vid allogen transfusion är en främmande vävnad, som införs i mottagaren, kan immunologiska reaktioner uppkomma mot många olika av dess komponenter. Reaktionen kan också bero på kontamination av mikroorganismer, som funnits i blodgivarens cirkulation eller tillförts i samband med preparationen.

Blodgruppsoförenlighet vid erytrocyttransfusion kan i ogynnsamma fan leda till livshotande komplikationer, framförallt om oförenligheten gäller ABO-systemet. Chock, frossbrytning, feber och abnorm blödning är ofta initiala symtom vid allvarlig transfusionskomplikation, följda av hemoglobinemi, hemoglobinuri och njursvikt. Blodgruppskontroll kan snabbt ge förklaringen, men i regel behöver den kompletteras med en mer ingående blodgruppsserologisk utredning. I vissa fall kommer reaktionen först efter några dagars fördröjning, och sambandet med transfusionen kan då lätt förbises.

En vanlig orsak till febrila transfusionsreaktioner är att mottagaren har leukocytantikroppar som reagerar med leukocyter i det tillförda blodet.

Blodtrycksfall i kombination med urtikaria utan ytterligare symtom beror ofta på reaktion mot komponenter i plasma.

Mikrobiell kontamination av blodkomponenterna kan medföra allvarliga, akuta symtom beroende på toxiska effekter och sepsis.

Vid snabbt insatt behandling är prognosen numera god även vid mycket allvarliga transfusionskomplikationer. Det är därför viktigt att berörd personal har tillräckliga kunskaper om hur dessa skall handläggas.

Tidpunkten för när symtom uppträder efter smittöverföring från blodgivaren sammanhänger med smittämnets normala inkubationstid och med infektionsdosen. Långa intervall på veckor/månader är vanliga beträffande virussjukdomar, se ovan under punkt 1.3.

Förslag till plan för handläggning av akuta transfusionskomplikationer ges i bilaga 2.

Allvarlig komplikation skall alltid utredas. Lindriga reaktioner utreds efter bedömande av för patientens värd ansvarig läkare.

Anmälan till socialstyrelsen sker enligt förordningen (1982:772) om skyldighet för landstingskommuner att anmäla till socialstyrelsen vissa skador och sjukdomar som inträffat i hälso- och sjukvården samt styrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1982:79) /Fotnot: Senaste lydelse SOSFS 1988:16./om fullgörandes av denna anmälningsskyldighet.

Om komplikatonen inte är allvarliga men materialfel misstänks, iaktas socialstyrelsens föreskrifter m. m (SOSFS 1977:50) för rapportering om och tillvaratagande av materiel som använts vid tillfällen då skador och tillbud till skador förekommit inom hälso- och sjukvården.

___________________________

Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag den utkommit från trycket i Socialstyrelsens författningssamling.

Samtidigt upphävs socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1984:27) om blodgivning, blodtransfusion m.m.

Arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om skydd mot blodsmitta (AFS 1986:23).

Ifvarsson, Widman, Rinder, Sjöholm, Linde /Fotnot: föredragande./
(Byrå HS 2)

Anafylaxi ("allergishock") är någotsom kan leda till döden vid blodtransfusion

www.geocities.com/nils_e_eriksson/anafylaxi2.htm