Hur ofta bråkar ni?

Varje dag typ....

Väldigt sällan. Vi har nog bråkat 4-5 gånger på de 4,5 åren vi varit tillsammans. ( Men då var det fanimej riktiga praktgräl )
Vi är rätt duktiga på att ta upp saker direkt och inte gå och reta oss tills man exploderar.

Vi har bara haft ett bråk o då va det ordentligt, jag tyckte inte att han var hemma med familjen så måcket som jag tyckte att han skulle va Ute o festade från tre på lördagen, hemma igen klockan ett på natten, på söndagen åkte han iväg o skulle träna kom inte hem förän fyra eller nåt, o så blev jag lite arg. Men det är enda gången.

Glömde säga att vi varit ihop i 7 år...

Sällan. Vi kanske har bråkat 2 gånger under våra 2 år. Små diskussioner blir det ju ibland - men eftersom ingen höjer rösten och ingen blir sur eller stött av det så anser jag att det inte är bråk.

Vi bråkar nog varje dag... Inte alls kul för det är bara om småsaker....

Vi bråkar aldrig, har varit tillsammans i 2 år!

jag och min man har hållt i hop i snart 17 år, gifta i 12 år.
Självjklart kan det bli bråk nån gång i bland, men är två olika individer som utvecklas och har olika åsikter.
Vi kanske har ett ordentligt bråk om året, det handlar oftast om missförstånd saker man behöver prata ut om, som tex tidsbrist, och att man trodde att den andra tycker eller tänker vissa saker (oftast är det inte så)
Sen kanske vi små tjafsar nån gång, aldrig något allvarligt lite småsurt bara, sen är det bra.

Tycker faktiskt att det är skönt att rensa luften i ibland.

Vi har varit tillsammans i 8 månader och vi har aldrig bråkat !

"Anonym" skrev tidigare som svar på annat inlägg att "det kan inte vara bra att aldrig bråka, man blir ju arg ibland"

Varför är det så? Är det bråket som definierar ett bra förhållande? Har kompisar som säger att innan man haft sitt riktiga bråk så vet man inte om det "är på riktigt" typ...

Så om man kommer jättebra överrens med sin sambo, diskuterar när man tycker olika, gör nåt man inte har lust med för tillfället för sin sambos skull (och vice versa) -t.ex. åka o handla eller så, helt enkelt tänker lika i stora fråfor skulle det göra att förhållandet inte är så "stabilt" och "säkert"

Klart man blir arg ibland, men jag blir aldrig arg på min sambo, som jag skrev tidigare lite irriterad ibland, vilket oftast beror på trötthet eller så. Är inte en person som blir arg så lätt överhuvudtaget. Diskuterade det här med en kollega häromdagen, hon sa att ett förhållande som mitt och min sambos är vad hon vill ha, annars är hon hellre singel. Vår tredje kollega däremot bråkar/tjafsar/gnäller en hel del med sin sambo, verkar inge kul...

Hur känner ni andra som inte bråkar med er partner?

Vi har varit tillsammans i 1,5 år. Vi "tjafsar" nästan varje dag.

Ser detta som helt ok- det rör sig om hushållet- allra mest.

Blir det om något av våran grundsyn- att vi inte respekterar varann osv...då skulle jag ta ett ordentligt samtal. Det är däri jag ser skillnaden.

3½ år långt förhållande och bråkar aldrig. Meningsskiljaktigheter försöker vi väl lösa genom samtal.. men vi höjer inte rösterna. Konfrontationsrädda, kanske, men det är ingen tryckt stämning som råder :)

Förtydligande av mitt inlägg:

Jag menade inte att det är fel att bråka eller tjaffsa eller nåt. Ganska säker på att jag och min sambo kommer göra det, om inte förr så när vi får barn och man aldrig sover ut och är trött...

Det var mer angående den inställnignen att "de som inte bråkar har inte ett bra förhållande.."

Klart det är naturligt att bråka, men det är väl lika naturligta att _inte_ bråka...

Klart man bråkar jag tror inte man kan leva ihop år efter år utan att ryka ihop då och då. Ni som skriver att ni diskuterar så är det oftast en av er som uppfattar det som et gräl för anars skulle det inte finnas några skäl till meningsskiljaktigheter.

Har varit tillsammans i snart 4 år och vi har aldrig bråkat. Brukar diskutera med varandra när vi har skilda meningar men vi accepterar alltid att vi inte tycker lika i allt. Jag ställer alltid upp när han behöver hjälp och han gör alltid det samma för mig. Ger varandra utrymme och tillåter att man går ut med vän/innor någon helg utan att den andra partern blir sur. Vi har aldrig höjt rösten till varandra och berättar ofta hur mycket vi betyder och älskar varandra. Måste erkänna att jag lever i ett drömförhållande. Hade det precis tvärtom när jag var gift.

Det värsta är att vi båda är långsinta så om vi bråkar en dag så drar nån av oss upp det dan därpå etc.. ;D.. så kan det bli lite bråkigt ett tag, o sen så blir det bra igen o så är det lugnt o fridfullt länge till nästa gång.. :D

o ofta fåniga grejjer "du har ställt mjölkpaketet åt feeeel håååååååååålll igeeeeeeeeeeen i kylen" ;) (världen går under..)

Rymdmamma:

nej nej det värsta är när man tror det finns mjölk hemma men paketet i kylen är bara en atrapp med någon ml kvar. Man lyfter den och förfäras över att det får bli svart kaffe till frukost. BLÄ.

sällan, men när det händer så är det ordentligt så att säga.