Forum Pappaledighet - Pappagrupp
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • är ni fler därute???

    Fre 1 sep 2006 08:55 Läst 1408 gånger Totalt 3 svar
    vinnar­en
    Visa endast
    Fre 1 sep 2006 08:55

    Finns det fler män därute som inte får träffa sina barn i den utsträckningen ni vill för ert ex? Hur gör ni för att orka kämpa på? Hur har ni tålamod att gå sakta fram? Vad gör man när ens ex sätter sig på tvären mot allt man säger eller gör? Skall man behöva dra det upp till rätten för att få mer tid med sitt barn???

  • Morran­de rullar
    Visa endast
    Lör 2 sep 2006 20:29 #1

    Min mamma hade det problemet med min pappa. Det var ju inte riktigt samma sak, detta handlade om underhåll, men han satte sig alltid på tvären o morsan behövde ju underhållet, så visst ja honm gick till rätten och fick rätt.

    Känner du att det är hon som felar mycket och sätter hinder i din väg angående din rättmätiga tid med dina barn så tycker jag definitivt att du ska gå vidare till rätten med det, för att visa vad som gäller.

    Det hade jag gjort.

  • Tis 12 sep 2006 00:26 #2

    Jojo, känner att jag kan berätta massor här, men jag ska försöka vara kort.

    Först ska jag bara berätta att jag är en lugn och städad man med god ekonomi som aldrig varit i klammeri med rättvisan eller som är "olämplig" som pappa på något sätt.

    Fick en underbar son med en kvinna för några år sedan. Förhållandet tog slut innan han föddes men vi bodde ändå ihop, mest för att jag ville följa hans utveckling.

    Efter ett halvår tar hon pojken och alla saker och flyttar hem till sina föräldrar. Bara drar iväg. Givetvis var jag inte välkommen dit.

    Det hela fortsatte med att vi var uppe hos soc/fam.rätten på sammarbetssamtal som inte gav något. För första gången i mitt liv insåg jag hur det måste kännas att betraktas som kriminell av soc.tanterna, bara för att jag var pappa. Allt hon sade var rätt och sant men allt jag sade måste bevisas.

    Damen som genomförde boendeutredningen kom fram till att vi var lika goda föräldrar (något som soc.tanterna inte uppskattade) och att pojken gott kunde bo hos oss 50/50.

    Till slut hamnade vi i tingsrätten där jag fick delad vårdnad samt att pojken bor hos oss på halvtid. Det var vad jag ville ifrån början, men mamman blåvägrade. Till vilken nytta för henne kan man ju fundera på.

    Några tips: Stå på dig, var påläst samt skaffa en bra advokat. När jag ringde runt så sa nästan alla att det var kört med 50/50-umgänge, bara för att jag var pappa. Kan därför tipsa om Adokat Gunilla Olsson (08-6679198) som är väldigt skiklig och vet precis hur detta ska skötas.

    Barn behöver både pappa och mamma. Därför MÅSTE du stå på dig och inte ge upp. Sätt alltid barnets bästa i första rummet så ska du se att du lyckas!!!

    Kan tillägga att mamman inte ger sig utan vill ha pojken mer än sina 50%, annars får hon inget underhåll. Så hon fick en av soc.tanterna att göra en anmälan om vanvård. Då var det bara till att traska upp på

  • Stream­line20­07
    Visa endast
    Tis 19 sep 2006 15:30 #3

    Jag har också erfarenhet av detta.

    Men vill inte skriva en roman här..

    Stå på dig är allt jag kan säga..

    Numera bor mina barn hos mig och är varannan helg hos sin mamma.

    Din fd. sambos beteende kommer nog att ligga henne till last i det långa loppet. Dokumentera allt, spara brev, email, telefonsamtal etc etc. Det kan vara användbart.

    Lycka till!

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll