Hjälp med fin dikt till grav!!
Hej, Den här läste en kompis till oss på begravningen:
Vid himlens grind
där blåser en vind
från närmaste stjärna
så sval mot din kind.
Vid himlens port
står tofflor på rad
när barfota änglar
går molnpromenad.
I himlens sal
är väggarna blå.
Där leker Vår Herre
tittut med de små.
Dessa hade vi själva:
Alltför omöjlig att fånga, alltför kort och underbar,
själva kärleken och skapelsen var budskapet du bar.
Som en vindil genom luften, som en fjäril flyger bort,
som en viskning hörs bland bergen blev ditt liv här allt för kort.
Som ett solsken genom mörkret som en saga kom och gick
som en gryning ovan molnen var den enda tid du fick;
det kom änglar dig till mötes tyst togs andan ur ditt bröst,
under tusen fåglars stämmor gjordes sommaren till höst.
Du kom till oss precis, men ändå ska du lämna oss redan
endast 30 veckor ung
Hur kan man älska någon så mycket när man aldrig ens hört dig skratta, aldrig fått ge dig en kram eller aldrig fått höra dig prata?
Hur kan man sakna någon så mycket som man aldrig får se växa upp, aldrig får se lära sig gå, aldrig får se smaka ett smultron?
Vi älskar dig därför att vi har hört dig skratta, för att vi har fått ge dig en kram och för att vi hört dig prata.
Vi saknar dig därför att vi har sett dig växa upp, för att vi har sett dig ta dina första staplande steg och för att vi sett dig älska smaken av smultron.
Alma betyder själ, en själ innebär ett liv.
Din själ kommer alltid att finnas med oss, ditt liv lever du med änglar.
Tack för tiden och minnena du har gett oss, vi kommer alltid att älska dig!
Vi älskar dig i massor
Mamma & Pappa
Sedan hade vi låten med texten:
Brahms vaggvisa.
Nu i ro, slumra in,
allra kärestan min,
låt en ängel ta din hand,
bort till drömmarnas land,
och låt tankarna fly,
till en ny dag ska gry.
Och en ängel du ser,
när i drömmen du ler,
som i lysande prakt,
vid din säng står på vakt,
och med kyss på din mun,
vaggar hon dig i blund