• mamma69

    Anhöriga till cancersjuka

    Finns det några här som är anhörig till en cancersjuk? Vi har just fått veta att min sambo är sjuk, han har cancer i tjocktarmen och dottersvulster i levern, han ska börja sin cellgiftsbehandling nästa vecka tror vi, jag har så mycket tankar om vad som kommer att hända för ingen kan lova att han klarar sig, dom säger att många klarar det men inte alla, jag vill gärna prata med andra i samma situation eller som vart med om sånt här. Jag kan inte beskriva den ångest och oro vi har i familjen nu, vi har tre barn på 18,13 och 3 år tillsammans jag har också ett barn sen tidigare som är 21 år, min sambo är bara 36 år och jag 37 år.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2006-11-21 20:18:42:
    I morgon börjar min sambos cellgiftsbehandling, skönt att det händer nåt , men läskigt och skrämmande för allt är så nytt och ovant, men vi är otroligt tacksamma för att han får komma i morgon, skönt att han får vara i händer på specialister och personal som vet vad dom gör och vet vad det handlar om.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2006-11-22 15:43:48:
    Det gått bra idag inte alls så läskigt som vi trodde, än så länge mår han inte illa det enda han märte var när vi kom ut att det stack i fingrarna o läpparna lite men det hade dom redan pratat om, vi får se om det kommer illamående senare nu då, det är han största fasa. Annars så fick han cellgifterna genom venen på armen idag och så blir det i morgon också, men nästa behandling blir genom port, det gjorde lite ont att få dom så där på slutet, det är ju så starkt, men det gick det med.
    Elina har somnat på soffan dom har haft nalleparty på dagis idag, och vi vet ju alla hur trött man kan bli om vart på party! hahaha.
    Nu ska jag laga mat sen slappa lite ( om det går).

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2006-12-28 17:21:56:
    Hejsan! måste berätta! igår när vi träffade läkaren så fick vi veta att när Roger kom dit första gången hade han ett värde på 13 i levern (kommer inte ihåg va värdet hette) och nu var det på 3! och det betyder att levern fungerar bra, lika som för oss som inte är sjuka. Hon kände också på utan på magen levern har ju vart så stor att dom har känt den när dom tryckt på magen och nu kändes den inte längre även en tumör som känns utan på magen är mindre! och hon sa att Roger hade en fin färg i ansiktet nu, förut var han så blek/grå. Hon sa att hon har aldrig haft en patient som cellgifterna tagit på så fort och bra, hon sa även att hon inte är världsvan på så sätt, men det här var det bästa besked vi har kunnat få nu, vi är jätte glada! Vi vet ju att resan är lång och att det inte finns några garantier för att det ska gå bra hela vägen, men vi gläds nu åt det här otroligt positiva beskedet, nu kan vi få ha en bra jul o nyår sen fortsätter vi kampen. Att Roger har så ont i levern beror på att behandlingen funggerar och den fungerar bra så då blir det ju lättare att stå ut me det onda o andra biverkningar. Kram till er alla....

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-02-02 19:49:44:
    Nu har det gått nästan 3 månader sen vi fick veta att min sambo är sjuk och han har sedan dess fått 6 kurer cellgiftsbehandlingar, skiktröntgen gjordes efter 4 behandlingar och det visade att tumörerna backar på bra! hans levervärden är jättebra nu och om 3-4 behandlingar till så görs en ny röntgen för att se om det fortsatt backa. Den gången ska kirurgerna också vara med och titta på bilderna för att se om dom kan gå in och hjälpa till, annars fortsätter behandlingen. Det vanliga är att man får 12 behandlingar, sen kan det behövas ett uppehåll för att kroppen kan behöva vila, men det är inte ett måste!
    Så ser det ut för oss just nu, men även om det går bra så finns oron där hela tiden! för det finns inga garantier när det gäller dessa lömska sjukdomar.
    Men vi hoppas och tror så klart....

  • Svar på tråden Anhöriga till cancersjuka
  • mamma69

    Usch nu börjar jag bli orolig för i morgon, jag hoppas det går bra av hela mitt hjärta...........

  • Loppeloppan

    I morse, precis innan klockan 06, somnade pappa in för gott. Jag var där, precis som min bror, min farmor och pappas fru och dotter. Han hade det jobbigt med andningen när vi kom vid 04-tiden, men det lugnade ner sig och när han somnade in så gjorde han det lugnt och stilla med de som älskar honom mest runt omkring honom.

    Det är verkligen en underlig känsla nu. Konstig, overklig och jag är så trött, så trött. Tomheten och saknaden efter min busiga, stora, starka, roliga pappa kommer att vara otroligt stor. Man ska inte dö när man är 54 år gammal. Då ska man njuta av livet, sin familj och allt annat som gör livet till grädde.

    Kanske är det så att pappa ändå alltid kommer att finnas med oss? Han är i alla fall en del av mig, en del av min son och en del av lillasyster i magen.

    Hejdå lilla pappa. Sov så gott.

  • mamma69

    Loppeloppan: men vad ledsen jag blir för din skull, skönt att det gick så bra iallafall, du har rätt när du säger att man ska inte dö när man är 54 år. Det är klart att han alltid kommer att finnas med dig/er.

    Hur gick det till? , du behöver inte svara om du inte vill! du skrev att han hade jobbigt med andningen , men sen att det lugnade ner sig, sov han innan han somnade in ?

    MAssor med kramar ...............

  • loppan1

    Loppeloppan: Sänder många varma kramar! Min pappa dog -94 då endast 51år gammal. Det är alltid en person som saknas. Mina barn fick aldrig träffa honom och det är en stor sorg. Kram igen

    Mamma69: Lycka till imorgon, hoppas av hela mitt hjärta att ni får bra besked
    Kram till er alla

  • JenJa

    Loppeloppan: Åh, jag beklagar verkligen, nu sitter jag här och tårar rinner ner för min kind. Jag vet hur det känns, min pappa va ju också ung...man tycker det är så orättvist och man är alldeles utmattad...Tänk på att sova om du kan och sörj och gråt så mycket du vill...Det där måste man få släppa bara..så att det inte är nått som går och trycker ner en...

    Absolut finns han kvar hos dig och dina barn det är jag övertygad om..Jag vet att min pappa är medhela tiden och vakar över min lilla Alva som låg i mammas mage när min älskade pappa somnade in...

    Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, jätte styrkekramar till dig kanske...*kramar kramar kramar*

  • mamma69

    Åhhh, det har hjälp med cellgifterna! modertumören i tjocktarmen syntes inte längre på röntgenbilderna ( ungefär som om han skulle ha blivit opererad)men det har han inte såklart, men cancern finns ju kvar i tarmen fast det inte syns. I levern har han ju flera tumörer och den största var förut 9 cm i omkrets fick vi veta och nu var den 7 cm och onkologen sa att det är jättebra resultat efter så kort tid med behandling. Vi tyckte det lät så stort med 9 cm , men hon sa att levern är ju ett så stort organ och då får dom ju såklart större utrymme att växa på. Hur som helst är alla värden jättebra och behandlingen tar ordentligt så det är bara plus nu. Vi vet ju att det är en lång , lång resa och att det kan vända och bli sämre, men det får vi försöka släppa tankarna på, vi får ta det då isåfall. Jag är sååå glad, så glad. I morgon ska han få sin behandling som vanligt (kanske lite starkare eftersom han gått upp i vikt). tjing tjong på er alla/ kramar...

  • mamma69

    Loppeloppan: hur är det idag? jag tänker på dig/kramar om hårt....

  • JenJa

    mamma69:

    Men gud vad glad jag blir för er skull, låter ju jätte bra!! Hoppas det ger sig då!...Men som sagt man ska ju inte gå tiden i förväg men det var ju positivt!!

    Loppeloppan: Ja, hur mår du idag? Jag finns här om du vill prata...eller fråga något..

    Jag tänker på er alla! *kramar om hååårt!!!

  • mamma69

    Det känns inte riktigt bra ändå, den största tumören i levern , det lät ju som den var så stor, jag tror att det känns lite jobbigt eftersom vi har ju inte vetat hur mycket el hur stora tumörerna var , men det går åt rätt håll och det är ju huvudsaken det tar väl lite tid att smälta bara. Läkarna har ju faktiskt vetat om hur det har sett ut ända från början och ändå vart positiva till diagnosen. Sen så vet vi ju inte vad som är stort i läkar ögon mm mm, uscha det lät bara så läskigt.

  • Lottis77

    Kikar in här... Min pappa har troligen tjocktarmscancer. Han ska till onkologen den 29 januari och jag är rädd, naturligtvis. Han opererades i början av dec -05, och nu ska vi få veta om det är god- eller elakartat.
    Har ni några tips på hur man hanterar ett negativt besked? Min pappa är 78 år och ensamstående, och jag är hans enda barn, så det är ett tungt lass att dra.


    Hugo rules!
Svar på tråden Anhöriga till cancersjuka