Blandraser

Sant, men det är ju större chans att en labbe faktiskt är intresserad av apportering? Eller hur? Med en blandis vet man ingenting, ingenting om släktingarnas sjukdomar, kända höftledsproblem m.m. Köper man renrashar man ju lättare för att hålla koll på sådana saker...säger dokc inte att det är en garanti för en frisk hund men det är större chans än med en blandis.

Själv har jag en blandis mellan samojed och polskvallhund. Och som alla andra säger så är hon ju den mest underbaraste som finns. Mycket motor, barnkär och glad.

har min första blandis nu.
En BC/labbe/golden. hon har fått lire av alla, utseende och envishet,vall, läraktig av BC, men vattengalen av labbe och pälsen av golden. Dock trots två apporterande i sig så kan hon inte apportera trots att både jag och en annan hund försökt lära henne :D
Men ser man på hennes kullsyskon så är de riktigt bra på aportera, samt de är lydiga och samabretsvilliga vilket inte hon är. Så man kan få precis vad som helst egentligen.
DOCK är båda hennes föräldrar genomgoa och de har hela kullen gemensamt. (det enda gemensamma) kika på båda föräldrarna så får man lite hum, alla blandrasuppfödare är inte oserösa precis som alla renras är knappast seriösa(råkat ut för fööör många rötägg trots skk rekomendationer)
Men ska du köpa blandras så se till att ha bra kontakt med dem som säljer, att du får se båda föräldrarna och även bra om du får veta lite om mor-farföräldrar.

en hund blir vad man gör den till, oavsett vilka raser den har.
mina två pojkar är blandisar båda två o dom är hur goa o friska som helst!

Det man bör fundera ut innan man köper hund är vad man vill med hunden, vilka egenskaper man vill ha hos den.
Köper man en blandras bör man läsa om alla raserna i hunden så man vet hur man skall bemöta dess betenden.

Lycka till i hundjakten.

mini97

Du skrev det jag tänkte skriva.. ler

TS ..

Det är inte blandras i sig som du ska tänka på först.
Skriv ner de olika egenskaperna som du själv har,
Gillar du gå långa promenader , är du väldigt aktiv av dig .
Bor du i city , på landet ..
Sånt som man i alla lägen inte tänker på..

För alla hundar har sina egna egenskaper , och för att du ska få den bästa hundrasen så försök matcha ihop dig själv med en ras som passar just dig.

Det finns bra böcker på biblioteket som du kan låna och läsa om de olika raserna.

Sen så bör du ju kanske kolla upp med ev hundsäljare hur hundens lynne är mm...

Har du aldrig tidigare haft hund så rekomenderar jag en hund som typ parson ..

Även storleksmässigt på hunden , vilken storlek skulle du kunna tänka dig ..
Även om den är en liten hund så är alla hundar lika stora i sinnet brukar vi säga här hemma..

Jag har ju som jag skrev tidigare en schäfer , en blandras labbe/schäfer hemma...
Har flera vänner och gamla arbetskamrater som sagt kommentarer som Är det din första hund och du valde schäfer ?
Mina hundar är helt underbara...
En del av min familj...

Vi är inte utelivsmänniskor , men våra hundars behov är likväl uppnådda..
Ute fem ggr per dag , då sover de bättre om nätterna.
Den lille får givetvis gå ut oftare då hon lärt sig ta sig in på toan och dricka vatten...;)

Det blir en förstaperiod som kan bli jobbig oavsett vilken ras man bestämmer sig för.

Lycka till TS...

Jag köpte min första hund som var en blandning mellan bearded collie och dansksvensk gårdshund för att jag ville att hon skulle få plats i en cykelkorg (har ingen bil). Ja så liten blev hon inte och cykelkorgen blev en låda på pakethållaren. Hon är en underbar och klok hon om än något speciell.

Blandrashundar är precis lika mycket värda som renrasiga. Ingen skillnad för fem öre. Själv skulle jag aldrig köpa en blandras. "uppfödare" av blandraser är otroligt oseriösa. Endast ute efter att tjäna pengar.

Själv har jag en american staffordshire terrier som jag absolut kan rekommendera till en barnfamilj, trots sitt oförtjänta rykte.
Väldigt tålig hundras. Sociala och tillgivna.
Otroligt barnkära och vänliga mot andra djur.

Jag har en blandras mellan pudel och cavalier och den olyckshändelsen blev en otroligt lyckad kull.

Det är alltid en chansning att välja hund, men chansen att få en bra, stabil hund med "rätt" egenskaper är mycket större om du köper hund av en uppfödare som har stenkoll på sina föräldradjur och deras förfäder.

Min blandrashund är mycket stabilare än min renrasiga. Starkt psyke, orädd, arbetsvillig, glad...

Som jag ser det finns det två stora nackdelar med en blandrashund. Dels har du ingen större koll på hur den kommer att bli som vuxen - hur stor den blir, hur pälsen kommer att se ut, vilka egenskaper som kommer att slå igenom... Dels har man sällan samma koll på föräldrarna. Är de friska? Är de stabila?

Det du ska tänka på (förutom vad du vill ha hunden till) är att endast köpa hund av en uppfödare som avlar på hundar som är friröntgade, gärna mentaltestade och dokumenterat friska (vissa raser har ärftliga sjukdomar). Jag tycker inte att man ska stödja uppfödare som inte är så noga med vad de avlar på. Det räcker inte att hundarna är fina, snälla och aldrig varit sjuka. Jag tycker att man som köpare har en skyldighet att kolla upp avelshundarna flera generationer bakåt för att inte bidra till att tråkiga sjukdomar och mentala brister sprids vidare. Det tjänar vi alla på, framför allt framtida hundar som då har större chans att slippa dö i förtid pga ärftlig sjukdom eller lida av rädslor eller andra problem.

Lycka till, och tänk över ditt hundköp ordentligt så att du är med och stödjer seriös uppfödning!