Hur ska man göra? Jag har funderat på det här i flera år, men inte lyckats bestämma mig. Mina argument:
Ja-eftersom jag kan tänka mig att ta emot ett donerat organ, så måste jag väl också vara beredd att ge.
Nej- eftersom människan inte enbart är god, är jag rädd att nån karriärlysten läkare väljer att stänga av min respirator för att få ära och berömmelse i att ha räddat flera andra med mina organ.
Vad tycker du?
Jag är Donator...inte länge sen Jag blev det 
Jag har haft samma tankar som Er....men till slut valde Jag att bli .....Jag tänkte...tänk att själv ligga där och inte få ett organ när man måste ha det.
VPE, ditt nej-argument är även mitt argument för att inte vilja donera.
För övrigt vill jag att min familj ska få bestämma om någon del av mig ska få leva vidare i någon annans kropp eller inte.
Jag resonerar precis som du, om jag tycker att jag har rätt att få organ vid behov så är jag också beredd att ge. Det är också därför jag är blodgivare.
Däremot ditt argument för att inte donera förstår jag inte riktigt. Karriärlystna läkare? Ok, såna finns det säkert men lyckan är nog större hos dem vars anhörig nyss fått ett donerat organ och kan leva vidare än hos en doktor som skaffat sig ett pluspoäng genom att operera?
Jag har däremot kryssat i att jag inte vill donera för medicinska ändamål. Jag vet inte vad det innebär och jag har ingen lust att hamna som ett balsamerat "preparat" hos ett gäng läkarstudenter...
För mig är det självklart att donera organen efter min död eftersom jag inte kommer att ha användning av dem då.
För mig är det självklart att donera mina organ. De får ta vad de vill.
Jag vet att de inte kommer stänga av någon respirator ifall de tror att jag kommer att vakna. Om de nu inte vet så får de stänga av den för jag vill att min familj ska kunna leva och gå vidare.
Apropå familj så är det en sak som jag tycker är jobbig. Närmast anhörig har ju alltid sista ordet och jag vet att min sambo är emot donation. Jag kan bara hoppas att han följer min vilja i den frågan om det någonsin blir aktuellt.
Ja, absolut. Det har jag sagt länge.
Självklart! Men nåt som inte är självklart för mig är mina hornhinnor... Jag vill inte att de ska skära i mina ögon! Kan verka fånigt, o jag vet ärligt talat inte varför heller 
Gladskit: Jag skulle gärna ge blod, jag också, men jag har så fjuttiga blodkärl, så när jag kollade om jag fick bli blodgivare så skrattade de nästan åt mig...