Förstföderskor BF mars 2007 Sthlm PART 4

Swe, kan inte påstå att vi har några fasta tider eller så, men när han har ätit på kvällen runt nio, tio och jag själv funderar på att gå och lägga mig så byter vi blöja, klär på honom pyamas och lägger ner honom i hans säng (och försöker få honom att ta nappen). Om man klappar honom på huvudet ett tag så börjar han klippa med ögonen och somnar. Men sen är han nästan alltid vaken när man tittar till honom, fast ligger bara tyst och tittar. Så då klappar vi lite igen. Men om han gnäller eller skriker har vi burit runt på honom eller haft honom hos oss i soffan tills han somnat och sen lagt ner honom. Hittills verkar han gilla sin säng, men vi får väl se om det håller i sig.

Oftast äter han var tredje/fjärde timme på natten, så har man tur klarar man sig på en nattmatning och får ändå sova sju timmar. Vi ställer fortfarande klockan för att mata honom, men han hinner så gott som alltid vakna själv innan den ringer.

Soffy, vilken generös man du har

Tror inte att det finns nån gräns för när man "ska" gå ut med vagnen, men man kan ju ta det lugnt i början. Min kollega var här idag med sin 6-veckors, och jag har tyckt att hon verkar så superhurtig direkt efter förlossningen. Hon gick tex ända från stan till Årsta efter 1,5 vecka, men tydligen fick hon sota med muskelinflammation sen och var orörlig i två veckor.

Sole, bra att ni fått hjälp. Vår amning funkar ju bara med amningsnapp. Annars blir han vansinnig för att han inte förstår hur han ska göra. Ska försöka vara duktig och börja träna honom utan napp när vi är ensamma hemma nästa vecka. Har inte orkat ta tag i det än.

Soffy, visst är man öm och blir trött. Har jag stått upp för mycket eller gått för långt känner jag mig fortfarande tung i underlivet. Har förresten också en hemorrojd, men en liten knappt märkbar.

Bara för att jag skrev om vår nattning igår så hade vi såklart värsta gnällkvällen hittills. Han hade ont i magen/kräktes/ville äta hela tiden och vi fattade inte riktigt vad han var ute efter. Men det var ändå väldigt lindrigt.

Usch, för en stund sen kräktes Adam sin första kaskadkräkning. Vivs, jag förstår verkligen att du blev rädd. För trots att jag läst om era kräkbäbisar här, och tom började skratta när han kräktes, så började jag samtidigt gråta för att jag blev så chockad och det såg så läskigt ut. Han har även sprutbajsat sin första gång på skötbordet idag. En stor dag med andra ord...

Vivs och Swe, jag brukar hålla honom så han har armarna över min axel och huvudet ungefär i jämnhöjd med axeln, och sen klappa honom i rumpan/stryka över ryggen. På BVC sa hon också att man kan lägga dom mot bröstet med armarna uppåt och klappa i rumpan. Det funkar ganska ofta. Över huvud taget så gillar han att vara i upprätt ställning när han har ont i magen, luften släpper nog lättare då.

Nu har vi haft honom sovande lite upprätt i soffan i några timmar för att han är snörvlig Blir riktigt nervös när jag hör honom andas.

Pippil8, jag hade först sammandragningar som mensvärk som blev starkare och starkare, men som var helt problemfri. Men redan från början efter CTG:n, när de riktiga värkarna satte igång, så gjorde det rejält ont i magen. Sen tror jag smärtan var ungefär densamma hela vägen fram tills krystvärkarna börjar.

Tjoho! Lycka till Bianca och J79!

Tycker det är anmärkningsvärt att man alltid fått höra att det är så ovanligt att förlossningar startar med att vattnet går. Det känns snarare som det händer väldigt många.

Swe, vad skönt att det känns bättre!

Här har vi ägnat helgen åt besök. Igår hade vi fyra kompisar plus en sjumånadersbebis här på förmiddagen och två på em, och idag kom två kompisar vid lunchtid som kompletterades med Adams faster med sambo och son en stund på eftermiddagen. Ändå har vi hunnit med en förmiddagspromenad i solen. Känns som man hinner fler saker på dagarna nu. Förmodligen för att man inte kollar så mycket på TV...

Heja Pippil8! Stort lycka till med igångsättningen.

Instämmer i hyllningskören av Medela-pumpen. Vi var på Södra BB och lämnade tillbaks vår idag, för vi har inte använt den på sista tiden. Men den var verkligen jättebra.
Vi var också och kollade Adams hörsel, eftersom han fick underkänt på BB. Nu fick han godkänt. Skönt!

Han har förvandlats till ett matmonster. Igår maratonammade han i tre timmar. Sole, tack för upplysningen om matmängden! Vi blev lite chockade när han åt hela 140 ml på natten, men det var ju helt normalt om han var 16 dagar igår. När han ammar har man ju ingen koll på hur mycket han får i sig.

Efter besöket på SÖS promenerade vi på Söder, köpte mackor i Söderhallarna och åt i solen på Medborgarplatsen. Min man är ju hemma med oss alla måndagar från och med nu. Mycket bra årstid att vara föräldralediga på!

Bassekatt, du är min hjältinna. Skönt att höra att begravningen blev fin. Och stort lycka till med operationen.

Björklöv, vad läskigt med rörelserna. Skönt att allt var bra. Morgonen mitt vatten gick så var magen helt stilla i ett par timmar och jag tyckte också det var väldigt otäckt. Men kanske är det ett tecken på att något är på G?

Cirpen, ja han äter inte hela tiden direkt Men det är inte snuttande utan snarare så att han somnar, släpper taget och så tar man bort honom. Sen vaknar han fem sekunder senare, är urarg och skriker sina matskrik, äter glupskt ett tag, somnar osv... Vi tom. testade hans hunger, eftersom vi inte trodde det var sant, och gav honom en slurk utpumpad mjölk med kopp, och den drack han glatt upp och ville sen ha mer. Jag som har så mycket mjölk blev helt nojig och trodde inte att han fick nåt till sist. Men sen sov han å andra sidan som en stock halva natten, så han får gärna äta mycket på kvällarna för mig

Sole, läskigt med krockarna. Usch, man får inte tänka på allt som kan hända, då blir man ju knäpp.

En nackdel när man får avlösning med en nattmatning är att brösten inte fattar det och så vaknar man i en pöl på madrassen med ett dyngsurt linne på sig. Ska man behöva sova med bh och amningsinlägg?