Legalisering av cannabis!?

"I såna fall får vi problem när vi kommer till t.ex. morfin, alla narkosläkare har inte nyttjat morfin men jag kan lova dig att de har större kunskap än de flesta av deras patienter. Så nej, att man har nyttjat ett ämne betyder inte att man har större kunskaper."

Detta är en mycket märklig jämförelse.
En narkosläkare har kunskaper om vilka mängder kroppen ska ha av ett eller flera ämnen som slår ut kroppens normala funktioner för att kunna styra över den under en operation. Han/hon kontrollerar andning, syresättning, hjärta osv.. En narkosläkare har goda kunskaper om hur vissa ämnen påverkar kroppen på olika sätt, han har fingetrtoppskänsla kring dosering osv, men går knappast att jämföra med hur man mår vid ett opiatmissbruk.
Morfin ordineras och doseras av vilken adekvat läkare som helst, man behöver alltså inte vara narkosläkare för att ordinera morfin. Morfin används väl dessutom i smärtstillande syfte, inte som sövande ämne? Rätta mig om jag har fel, men det låter mycket besynnerligt att man skulle söva en människa med morfin, jag tror man använder ett sorts pilgift (Curare?), men det kanske inte var det Nymfo menade.., jag vet inte?
Just narkosläkarna har knappast morfin enkom som specialkunskap i alla fall, de är specialiserade på bedövning, sövning och kontroll av kroppens funktioner, så jag tycker att det var en konstig parallell. Å andra sidan, låt säga att hon menar att en läkare på Smärtkliniken skulle veta mer om ämnet morfin än en som aktivt använt det.., men varför skulle hon det?
Läkaren är kanske bekanta med de teoretiska aspekterna kring hur morfin påverkar en människa, men varför skulle hon känna till ngt i övrigt kring saken? Om hon är specialiserad på missbruksvård eller psykiatri kanske, men inte som allmänläkare eller som specialist inom ngt annat område, då har hon inga särskilda kunskaper om just beroendeframkallande medel. Mer än att de är just beroendeframkallande, och -eller det som tillhör vanlig allmänbildning.
I detta fall klassar de personliga erfarenheterna ut de teoretiska. Om Du bara visste hur "specialiserade" de med egna erfarenheter många ggr kan vara.., det är många missbrukare som har bättre kunskaper om farmaceuptiska kombinationer än både läkare och apotekare, jag lovar! Sprutnarkomaner är inte sällan duktigare på att injicera en intravenös lösning än många legitimerade sjuksköterskor, och inte har de ngt mer än sin praktiska erfarenhet att skryta med, eller hur? Hur många ggr har inte sköterskorna bett om vägledning av de kända sprutnarkomanerna när de ska testas, därför att de vet att de känner sina vener och är pricksäkra i detta utövande.
Det händer till och med att de själva har fått sätta nålen i sin arm för sköterskorna reder inte ut det pga allt brosk och söndertrasad vävnad. I dessa trasiga veners fall behövs förvisso en narkosläkare om inte annat, det är de som tillkallas när sjuksköterskorna inte hittar rätt, i detta är narkosläkaren också "specialiserad".
Nog om det, det var en avstickare, men jag vill mena att det är sällan saker och ting är som de ser ut här i livet, och man ska inte låta sig luras att som ex en Akademiker alltid är mer bildad än den som lärt sig av livet självt. Det har väl med vetgirighet och förmågan att ackumulera sina erfarenheter/kunskaper att göra.
Din jämförelse mellan morfinist och narkosläkare var så snurrig tycker jag.

Jag håller nämligen till fullo med om att de som har erfarenhet av en drog är de som kan ge den mest rättvisa bilden av den, men å andra sidan har ju även missbrukare/ -brukare individuella erfarenheter, något som tidigare beskrivits i andra inlägg, dvs att det är inte de som har de sämsta eller bedrövligaste erfarenheterna av som ex Cannabis som är de "representativa". Det går på fullt allvar att leva ett liv med både kvalité och ansvar trots brukande av Cannabis, det är inte ens särskilt märkvärdigt! I såfall är det ur den ekonomiska aspekten som det skulle ha ngn egentlig betydelse, då beroende på vilka mängder man röker. Man måste ju bruka precis allt med förstånd. Saknar man den förmågan så har inget sorts brukande något "laga förfall", inte i något avseende, utan som jag skrivit i ett annat inlägg, då går det ju lika bra med Solution eller tändargas, om det är enkom en vanmäktig flyktkänsla man åberopar. Det går bra med porrfilm eller hetsätning, det finns alla former av missbruk om grundkänslan i behovet är underbyggt av en önskan att komma undan sig själv och sina känslor.

Jag skulle dock inte rekommendera att narkosläkaren rökte en pipa Marijuanabads, det skulle jag anse som väldigt ansvarslöst, så det har med omdöme att göra. Precis lika självklart som att man sätter sig inte i en bil och kör i 110km/h på motorvägen efter att ha supit skallen av sig på studentfesten! Detta är alltså en självklarhet för de flesta av oss, och precis på samma sätt är det en självklarhet för många som brukar Cannabis att inte röka sin pipa förrän det är lugnt och stilla runt omkring. Man ser till att inte vara påverkad av thc när man har åtaganden, precis som att man dricker inte en flaska Portvin innan man går till Arbetsförmedlingen.

Förädlad Cannabis och Cannabis av bra kvalité är hallucigen, och det kan vara svårt för en människa med ett icke starkt psyke och en förankrad trygghet att hantera en hallucigen upplevelse. Vet man med sig att detta kan bli besvärligt, då ska man också ta ansvar för vad man röker, när man röker, och hur man röker. Precis som att om man vet att man blir aggresiv och oprovocerat börjar sparka på varenda invandrare man ser för att man druckit en flaska brännvin, då ska man helt enkelt ge sjutton i alkoholen.

Jag vet inte om det är bra eller dåligt att legalisera Cannabis, jag tror att det som med allt annat finns för och nackdelar med detta. Men jag tror att det vore bra med en mer avväpnad inställning till Cannabis, och en mer kritisk sådan till Alkoholen, för de goda egenskaperna med Cannabis är alldeles för underskattade. Jag tror att det finns mycket bra att finna i Cannabis natur som skulle kunna hjälpa många människor att bli mindre stressade, och mer harmoniska i sitt inre liv. Det är som sagt helt individuellt hur Cannabis påverkar en människa. Själv orkar jag inte med Cannabisruset, jag blir alldeles för djup och tungsint, ser världen i ett dystert mörker, tänker på de som far illa och alla orättvisor och övergrepp som sker runt omkring mig.

Jag tror att det är dags för Sverige att omvärdera detta med Cannabis, inte minst inom läkarvården och deras förskrivning av smärtstillande medel. Cannabis har en god smärtstillande effekt, fast på ett annat sätt, med färre biverkningar och mindre vanebildande än de traditionella värkmedicinerna, typ opiater eller de syntetiska substituten för morfin.
Thc ordineras i dessa dagar till bl.a MS-patienter.
Man blir definitivt mer avtrubbad och omdömeslös av en flaska brännvin än av en pipa hasch, men egentligen finns det ingen mening med att ständigt jämföra dessa preparat, de skiljer sig så mycket åt till sin karaktär.
Nä, jag tycker det är dags att se lite mer seriöst på vad Cannabis är för ört, och sluta förknippa den med trasiga knarkare som står och nickar med näsan i halvvägs till fötterna, nere på Sergels Torg.

"Du får nog leva med att vara väldigt missförstådd om du tror att dina erfarenheter väger tyngre än universitetsläromedel."

Att jämföra en narkosläkares yrkeskunskaper med en missbrukares känslolässiga och fysiska relation med droger är väl bakvänt?
Läkarens kunskaper bygger på studier kring sitt yrkesområde, och kan knappast vara en referenspunkt för att identifiera sig med ett beroende. Det är helt skilda områden.

Erfarenheter, meriter och referenser är stora tillgångar som arbetssökande, och kan visst det konkurrera med en nyutexaminerad. Många blir anställda på basis av rent kunnande.

Jag tycker att detta med gemene mans inställning till Cannabis liknar det som genom åren varit kring de Homosexuella. Bara för ett tiotal år sedan var övergripande den uppfattning att de HS var sjuka människor, och de fick gömma sig i mörka hörn för att inte hamna i onåd. Allt eftersom har man ändrat sin inställning och människor vill se ovanför sina fördomar, i dessa dagar blir man istället angripen av upprördhet om man motsätter sig att de HS ska få gifta sig i kyrkan och -eller adoptera barn!
Lika är det med Cannabis. Man har fått för sig att det är på ett särskilt sätt beträffande denna drog, man skriker knark, knark.., istället för att ta reda på hur det verkligen ligger till med dess påverkan. Man kan alltmer se i alla möjliga forum, inte minst i media, att Cannabis är en drog som kan brukas av vem som helst, alltifrån Högutbildade till de som plockar skräp på gatorna, och att detta betyder inte att de konsekvent måste bli associala, verklighetsfrånvända, psykiskt labila narkomaner..
Det vore inte helt fel om man ville se på Thc som en tillgång inom medicinen för det finns mycket bra att hämta ur den, och anledningen till att man anser Hasch vara inkörsporten till tungt missbruk är faktiskt som tidigare skrivits, att den blivit degraderad till att förekomma i den illegala världen. Hade det gått att köpa Thc på Apoteken så hade det heller inte blivit inkörsporten. Detta med "inkörsport" är en naiv och förenklad inställning till vilka anledningar som ligger bakom ett senare tungt missbruk. Det är många faktorer som spelar in, det går sannerligen inte att skylla enkom på Cannabis, för så fungerar det inte.
Jag tycker inte att man ska släppa lös Cannabis på gatorna hur som helst, men jag tycker att det är dags att öppna dörren till ett annan inställning, och plocka bort den larviga "knark-stämpeln", för det är inte mer eller mindre knark än alkohol eller andra receptbelagda läkemedel. Jag anser att man ska se Cannabis som en medicinalväxt med användningsområde inom stressrelaterade problem, ångest, värk och som aptithöjande medel.

Vad bra!

Kanhända att man menar att om man inte tycker antingen svart eller vitt kring Cannabis, då ska man inte göra några inlägg i tråden, då frågeställningen är om man ska legalisera eller ej.., men själv är jag osäker kring saken, och jag tror att om man till att börja med har en mer liberal inställning till det inom medicinen så ger det ena det andra efter hand.
Det kan ju faktiskt finnas en del nyanseringar i åsikter.

Jag är medveten om att Cannabis är narkotikaklassad och om jag självmedicinerar med som ex Subutex, då anses jag också knarka. Får jag det förskrivet så är jag ju ordinerad och legal. Andemeningen var dock att Cannabis är inte annorlunda än något annat traditionellt läkemedel, narkotikaklassat eller ej. Man säger ju inte "knark" om Citodon, Doloxene eller Imovane, om än att det anses som narkotikaklassade preparat och skrivs ut på randiga recept.
Cannabis förknippas nästintill oavkortat med just knark, och det tycker jag är ett missvisande uttryck.

Celestina: Men om du använder Doloxene etc i annat än medicinskt syfte så är det att anse som narkotikamissbruk, inte sant?

Jo, jag skrev just det.
Vad jag ville få fram var att som ex Doloxene har inte den laddade knarkstämpeln som Cannabis. Att många har en skev bild av Cannabis som ett regelrätt "knark" och kan inte föreställa sig det som, eller likställa det med, en medicinal substans.
Denna inställning hoppas jag kunde förändras.

Detta med legalt förskrivet eller ej är ju en "juridisk" aspekt på saken, och påverkar ju inte hur preparatet i sig fungerar rent medicinskt. Det fungerar ju exakt likadant oavsett om det är förskrivet eller ej. (m man håller sig inom de rekommenderade doseringarna.)
En missbrukare, även om den får ordinerat hästdoser, är ju att betrakta som laglig, trots att många ggr överskrider doseringen rekommendationerna i Fass. Då får läkaren göra en liten notering på receptet så att Apotekaren ska förstå att doseringen är okej. Det finns alla möjliga varianter, och det är mycket hårklyveri tycker jag. Substansen är densamma, men det kan se så olika ut när det gäller förskrivningar. Du kan vara laglig och ändå missbruka tungt, och man kan vara olaglig och bruka med förstånd.

Du kan bli lika beroende av Dextropropoxifen som av morfin, det är vanebildande i allra högsta grad, och bör i alla avseenden betraktas som ett narkotiskt preparat.
Det finns olika milligram i olika varumärken, vissa är kombinerade med paracetamol för att choka den smärtstillande effekten. Vissa är napsylat och andra är i hydrokloridform. Den sistnämnda fanns som ex i Dolotard som man tog bort från marknaden i Sverige år 2000.
Ett flertal användare av detta ämne dog i andningsförlamning, inte minst i kombination med alkohol. Precis som med opiater eller bensodiazepiner som kan orsaka detsamma vid för höga doser och fel kombinationer.
Jag vet mycket väl vad Dextropropoxifen är för ämne och det går visst det att jämställa med knark/narkotika, utan tvekan.

Alltså, vad jag vill mena och uttrycka är att Cannabis har en sk "knarkstämpel" på sig, många tror att effekten av Cannabis är att man blir alldeles omdömeslös och "hög", att man inte klarar av att fungera i vanliga vardagliga sammanhang, att man inte förstår normala saker osv osv.. Dock blir man inte varken mer eller mindre påverkad av Cannabis än ngt annat ämne, som ex Alkohol eller tabletter, man är till och med på många plan i ett bättre skick om man rökt en pipa hasch än om man stoppat i sig Sobril eller Citodon. (självfallet vid ett måttligt bruk av Cannabis, har man rökt nån tokstark sort så blir man ju inte tillräknerlig, precis som man inte är om man stoppat i sig en näve Sobril..)
Men säger någon att den har rökt en pipa hasch då blir omgivningen förtvivlad och skriker knarkare, knarkare, ta barnen de far illa.., de kan inte ta hand om dem, det är katastrof!
Så då vill jag jämställa det med som ex vissa läkemedel, att man skriker inte ut dessa fasor om du istället säger att "-jag tog ett par tabletter Dexofen för värken i axeln i morse", eller "-Mamma Mia vad dragen jag blev i lördags, jag ramlade huvudstupa in på toaletten och spydde som en kalv..", eller om du säger "-jag tog mina Temgesic för reumatismen", då höjer ingen på ögonbrynen.., detta anses ju vara helt normalt.
Det är detta jag vill försöka få fram, att det finns en överdriven och en orättvis uppfattning om Cannabis, den borde inte jämställas med som exempel Heroin, Kokain eller Amfetamin, den påverkar inte människor på det "tunga sättet". Å andra sidan.., jag har varit på mitt jobb och skött mina arbetsuppgifter vid perioden av ett aktivt heroinmissbruk också.., så allting är relativt.
Cannabis borde i alla fall hellre få ingå i läkemedelsligan, slippa knarkstämpeln, för den är inte mer eller mindre knark än som då de där läkemedlena jag nämnt, varav bla Dextropropoxifen.
Jag framhärdar i att Dextropopoxifen är narkotikaklassad, det är ett Analgetika, dvs Narkotiska, smärtstillande ämnen= Dessa utgörs av morfingruppen och dess syntetiska motsvarigheter.
De flesta är kraftigt vanebildande. Dock räknas inte längre Dextropopoxifen som dopingämne tror jag, dessutom om man är ordinerad detta så anses man i vilket fall vara så sjuk att man bör inte idrotta.

De gånger jag har fått utskrivet Doloxene eller Dolotard så har det varit på "randigt recept", dvs ett sådant man får om det är en narkotikaklassad medicin.
Anledningen till att jag hade synpunkter på just Dextropopoxifen är att jag tidigare haft det utskrivet som ett "Metadon", dessutom i 15år! Jag har legat på långt över rekommenderad dos, jag har under vissa perioder ätit ca 750mg/dag, dvs 5st Dolotard a´150mg Dextropopoxifen per tablett, ordinerad under särskilda föreskrifter av läkare.
Jag vet därför av egen bitter erfarenhet att just Dextropopoxifen är ett ruggigt vanebildande ämne, minst lika bedrövligt som Morfin, och man blir fruktansvärt sjuk om man blir utan, man måste sättas ut under lång tid, under ordnade former. Därför reagerar jag när Du menar att det inte är "knark", det är kanske inte knark sålänge det är förskrivet, rent juridiskt, det vet ju jag också, i det är vi överens, har inte påstått ngt annat, men det är trots allt i själva verket ett mycket lömskt ämne som är väldigt vanebildande, och som man kan bli lika beroende av som Heroin, underskatta det inte! På det sättet är det att betrakta som "knark".

Om man tar 1st Dexofen vid sporadiska tillfällen så självklart åker man inte på någon avtändning, precis som med Cannabis.., det går att röka vid sporadiska tillfällen utan att det behöver ha någon särskild konsekvens.
Men det gäller att passa sig, som med alla rusfyllda substanser, man kan få mersmak både av Cannabis och Dexofen, så det har till sist och syvende med ens karaktär att göra.
Vad jag vill mena är alltså att det ena anses vara ett legalt läkemedel, inga konstigheter, ingen bryr sig om den saken, men i själva verket är det minst lika bedrövligt som de illegala substanserna, och i vissa fall till och med värre! Som ex med Cannabis, Cannabis är rena barnleken om man jämför med ett missbruk av Dextropopoxifen.
Man tänder inte direkt av av Cannabis heller, inte i sin rätta bemärkelse. Man kan känna sig irriterad, rastlös, svettas, få besvärligt med sömnen och sådana saker.., men man blir inte ens hälften så sjuk som av att stå utan Dolotard en vacker dag, efter att ha ätit dessa under en lång period.
Det är detta jag vill försöka få fram, sen kanske det blev otydligt, jag vet inte..
Det är ju också individuellt hur man blir påverkad av olika preparat.

För övrigt vet jag inget om lässvårigheter.., jag tror att man helt enkelt menar olika saker, försöker uttrycka sig på ett visst sätt men man går förbi varandra i förståelse.
Har väl inte så mycket med kunskaper i språket att göra?

Å andra sidan.., VARFÖR är Cannabis egentligen olagligt?
Det finns väl exempel på även andra saker och handlingar som tidigare betraktades som felaktiga, som man sedemera omvärderat och nu anses som hur vardagligt normalt som helst?
Eller?

Samt vice versa.., sådant som var uppåt väggarna giftigt, som ex Radium. Det ansågs som "hälsokost", en "under-medicin" som kunde läka de mest svåra sjukdomsbilder. Det fanns Radiumhem dit man åkte och kurerade sig, drack Radium som "energidrink" osv osv.
Idag vet vi att Radium är fruktansvärt giftigt, det är framkallar snabbt cancer och man dör inom kort. På den tiden försvarade "förstå-sig-påarna" dyrt och heligt denna medicin, adekvata representativa, välutbildade män.
Likväl beträffande barn och barnuppfostran. Hur har inte den omvärderats? För bara 50 år sedan höll man de små i benen uppåner när de fötts, gav dem en smäll i rumpan och hällde strax efter födseln lapis i ögonen som sved som attan, man var inte mild och vänlig som i dessa dagar. Man lät barnen skrika sig fördärvade för att det var utsatt schema när man skulle amma eller ej, och nåde den som hade annan uppfattning om saken. Ett barn som föddes utanför äktenskapet ansågs som vidrigt, och mamman var värre ändå! Detta var lagstadgat beteende, helt okej uppfattning enligt alla normer och regler.
De homosexuella är väl väldigt tacksamma att de lever i detta århundrade, inte ens för 50 år sedan hade de en tillstymmelse till "rättighet", de var fredlösa varelser, de var sjuka och dög inget till.
Jag kan komma på många liknande exempel.

Det är mycket som har varit på ett sätt förut och som är annorlunda nu, eftersom vi förstår bättre. Så kan jag tycka även när det gäller Cannabis, att man behöver inte betrakta denna ört som fördärvlig och ensidigt förkasta den, den besitter en hel del goda egenskaper som man faktiskt skulle kunna dra nytta och fördel av.