*Ja nu var jag allt snäll :-) Slänger in

Jag har inga fördomar mot troende.
Vad får du det ifrån.
Jag har klara åsikter.

Jag vill helt enkelt inte att mina barn växer upp efter en viss religion.

Jag tycker att man tar ifrån dom sin fria vilja och massa annat som redan har nämnts.

Har man gjort ett eget val som är grundat på en uppväxt med öppenhet, fria val, stöd från föräldrar som inte är baserade på "religion" och man väljer den vägen så är det ju jätte jätte bra!
Men barn som dras in i det utan att ha fått erfara någonting annat tycker jag blir bestulna på det finaste vi har, våran egen själ !

Du jämförde förut att Gud var lika självklar för dig som typ "Pelle" men snälla Fatima ALLA ser när "Pelle" står framför oss, oavsett religion och annat. Men din övertygelse är baserat på någonting som många många människor inte tror på, och ändå så låter du dina barn växa upp i den tron.... Jag förstår inte det!

Kanske därför du inte köper föräldrarskap av homosexuella, för att du tror att de gör det samma. Att de ska föra öäver sin sexuella läggning på sina barn, Men det gör dom inte, tro mig.... De är nog mera öppna för sina barns egna sökande än många många av oss heterssexuella!

Skulle vilja skriva mer här nu... men måste gå iväg... jag är tillbaka sen så vi får se om du är kvar då...

Hej så länge!

Att ha kontakt med sin själ har ju inte att göra med om man tror på en gud eller inte. Vad får du det ifrån. Har ni kristna/judar/muslimer (you name it) tagit patent på den biten?

Jag själv har en oerhört stark tro på mig själv och min själ är en stor bit av vem jag är. Men jag tror inte på GUD på det viset, jag tror på mig, dig och alla andra och på naturen och djuren etc...

Att ge sina barn mycket kärlek och då främst en villkorslös kärlek är väl att ge näring till sina barns själar. Att älska dom av hela sitt hjärta och vara deras trygghet och ge dem redskap att ta sig fram här i livet. Att ge dem öppna sinnen, lära dem att kommunisera, ifrågasätta, tänka själva, att lyssna till dom istället för att inte alltid berätta för dom mm mm

Tror du alltså att vi som inte är troende inte ser våra barn som människor med själar. Vi kanske ska ta en tydligare utverdering på vem det är av oss som ligger inne med fördomarna

Fatima:
Kan du inte svara på min fråga?
Tror du att icke troende föräldrar förbiser sina barns själar och inte ger dem näring, annat än mat och kläder.
För det är ju en ganska skrämmande syn på hur man som icke troende förälder skulle leva och framför allt en väldigt förvräng bild av hur det ser ut.

Det är ju inte så att man förnekar religionen existens. Eller inte berättar om vad det är andra människor tror på, eller inte besöker kyrkor i sin stad eller när man är ute och reser, eller inte har en bibel hemma. Min son har t.o.m en egen barnbibel som jag köpte till honom.

Jag pratar om allt mellan himmel och jord med honom men det viktigaste av allt är att han ska få känna att jag tror på HONOM, på hans känslor, vad han önskar och tänker. Jag lägger inte fram någonting större än honom. I hans liv så är han sin egen Gud. Och vi andra finns här runt honom för att älska honom, vägleda honom, skydda honom hur han än gör och vem han än är - homosexuell eller inte...

Han blir ju inte den han är för att jag gör honom sådan.... Då lever han ju efter hur jag är, och det är ju inte meningen. Han är ju redan någon, och det är den personen jag vill att han så fullbordat som möjligt ska få vara.

På vilket vis har du upplevt att dina barn också känner "den närheten" av en gud som är så självklar för dig?

Myran H:
Ja, precis så skulle jag vilja uttrycka det!

Fatima:
Har du läst Da Vinci Koden...
Den ger annars en intressant vinkling på bibeln, om du är intresserad....

Maja Gräddnos:

För det första så får hon bemöta mig med vilken fråga hon vill, det är öppet för det... Det har jag väl inte sagt någonting om....?

Och för det andra så måste jag faktist läsa om ditt inlägg igen för jag förstår inte ens vad det är du blivit så upprörd över.
Men något riktigt illa måste det ju vara... du verkar så upprörd...
Ska genast kolla igen...

Ok, det där med att beröva dem deras själar lät ju väldigt väldigt hemsk. Har du citerat mig så så är det verkligen dumt uttryckt (låter ju nästan som något djävulskt) och är ingenting jag tycker.

Däremot så tyckler jag verkligen att man leder in dom på någonting som de inte själva är med och beslutar om, vilket jag inte har förståelse för!

Jag vet faktiskt inte vad jag mer kan svara dig.
Ledsen om jag skrivit något som är så illa som du verkar uppleva det här! Har inte varit min mening att uppröra någon.

Maja Gräddnos:
Här hittade jag vad jag hade skrivit, följande:
Men barn som dras in i det utan att ha fått erfara någonting annat tycker jag blir bestulna på det finaste vi har, våran egen själ !

....Och det kan jag nog hålla med om att det låter lite väl klantigt uttryckt nu när vi plockar fram det så här.

Vad jag vill ha sagt med det är att jag tycker att man fyller deras själar med levnadsregler som de kanske inte skulle ha sökt sig till själva och i och med det inte låter dem följa sina egna känslor/tankar/möjliga impulser på sin väg, för de är redan ganska uttstakade för dem redan när de är små...

Din sista mening där "Nej, usch och fy, så inkonsekvent!!!", har jag faktist inte klurat ut vad det är du syftar på...
Mer än så här kan jag inte säga för att gottgöra dina arga känslor!
Mimmi

Pamela:
japp, det var precis det jag menade!

Maja Gräddnos:
ok, då vet jag men jag håller inte med dig!

En fråga till er kristna:

Förutom att ni själva har funnit en kärlek i er Gud, vad finns det då som ni upplever som det positiva med att leva upp med en religion som vi "icke troende" inte har med oss i våra liv?

Och hur detta också påverkar/ icke påverkar våra barn i förlängningen.

Förstod ni vad jag menar?

Men Gud hade fel och Gud beskriver...
Och när gör han det.........
Vart kan man höra honom...
Och alla tolkningar är olika.....
Men alla era sinnen är kritiska...

Men vad är det då man lär sina barn?
Jag fattar inte?

Men Maja Gräddnos:

1) jag tycker ingenting är märkligt (det var väldigt vad du hugger i...)

Jag diskuterar denna fråga utifrån att jag tycker att det är helt ok att vara homosexuell och ändå fostra barn för att vara homosexuell är ingenting speciellt märkligt i mina ögon och det är en person på som lever precis som du och jag, som har lika mycket värdighet i sig och som ger lika mycket trovärdighet för ett barn som vilken annan som helst.

Däremot så skulle jag inte vilja att mina barn växte upp hos en familj där relilgionen var en framträdande roll i deras vardag eftersom jag uppfattar det som någontnig "icke helt sanningsenligt" för att uttrycka det på något vis, men hur det ser ut på rikitgt....
Om du sen sitter där ochj lever ett gott liv och tror på Gud men har ett öppet sinne så ha det. Jag har inte sagt någonting mot hur du lever. Jag pratar om männinskor som följer sin bibel till punkt och pricka och låter sina leva upp med tron att "detta är livet".

2) jodå, visst har jag personer runt mig som tror...
Jag sitter faktist inte här och pratar från tomma intet utan jag har också händelser och livssituationer runt mig som har format mig

3) Har du läst någonstanns att någon här inne skulle tro att en troende inte är skysst, vi pratar nog om helt olika saker du och jag och vissa andra av oss.... Den här frågan kan jag liksom inte ens svara dig på....

Det var ju jättebra att religionen kunde få dig att bli en godare människa!
Grattis till det.
Jag har också vuxit med mig själv ikapp med ålder, erfarenheter, eftertänksamhet och massa annat. Alla sätt är bra.....