Utredning e missfall som INTE leder till IVF del 3

Oj, ny tråd. Så fort tiden går...

Tack söta AHöst! Njurarna var ju det första så hon tog upp. Dadlarna är röda kinesiska så det är nog den sorten som din akupunktör menar. Jag ska ge mig på duvdieten när jag kommer hem igen, om en vecka, även avkoket med de röda bönorna och dadlarna. Men redan nu äter jag 10 dadlar om dagen.  Ska fråga om hon kommer från Hong Kong när jag börjar gå hos henne.

Tråkigt nog så blev Dr Nie och hennes man grovt misshandlade i deras hem förra helgen när de överraskade några inbrottstjuvar. Dr Nie blev slagen sönder och samman och hennes man blev knivskuren. Vilka jävla idioter det finns! Blir så arg.

Usch, du verkar ha det lite jobbigt nu på sluttampen. Hoppas att pojken behagar titta fram snart.

Eva, så spännande! Har du testat än? Min nya läkare är "känd" inom infertilitetsvärlden och har/har haft många missfallspatienter. Han vågar sig på att testa det som andra läkare kan tycka är kontroversiellt och går lite på samma linje som Dr C i Danmark, om jag förstått det hela rätt. Jag har haft kontakt med personer som gått hos honom och från dessa har jag bara hört gott. Ffa så blir man tagen på allvar fast man "bara" har en historia av upprepade missfall. Låter hur bra som helst och jag ser så fram mot besöket. Han finns på Lucinakliniken i Sthlm.

Tack, Honung, för förklaringen. Hur mår du nu, så här några dagar efter plus?

Kramar till er alla!

Så skönt, Honung, att du fick ett starkare plus. Känner så väl igen jakten på starka plus med massor av tester. Jag har också bara fått svaga de två senaste graviditeterna och det gör en smått tokig. Du gör rätt i att inte testa mer nu, det blir bara ytterligare ett stressmoment. Försök att bara glida med nu...

Stella, du håller jag tummar och tår för dig också. Välkommen upp på hästen igen!

AHöst, ja de hade nog tur. Tydligen hade en av rånarna pistol också. Det kunde ha gått riktigt, riktigt illa.

Tråkigt att bristningarna dök upp så här på sluttampen, men som du säger, vad betyder de i det stora hela? Sovit dåligt inatt också (med tanke på när du skrev det sista inlägget)?

Bubblan, ja du, det är en synnerligen spännande diet. Men varför inte? Jag tror stenhårt på kineserna och om det ger mig en bebis så kan jag äta hur många duvor som helst.

Vad jobbigt för dig...  Du känner inte att han är på väg att titta ut snart? När ska du på nästa koll?

Men Eva, du måste testa! Förstår dilemmat att du du är hos släkten, men om du skulle vara gravid är det ju som du säger viktigt att du kollar upp att det inte är ett x. Hur länge ska du vara borta?

Symptomen har varit lite olika för mig - vid ett av de svaga plussen kände jag knappt något annorlunda och vid det andra hade jag kraftig mensvärk några dagar innan BIM, men som sedan försvann. Det som alltid har funnits där är de ömmande tuttarna, men som även de minskat i ömhet efter några dagar. Tror dock inte att jag är så bra att jämföra med eftersom jag antar att mina senaste graviditeter skitit sig ultrasnabbt. Den graviditeten som jag gick "länge" med såg däremot helt annorlunda ut.

En extra kram till dig!

Hoppas att AHöst får bra besked hos läkaren idag, att den lille är fixerad och redo att titta ut!

Iväg med dig nu!  Det är ju jättebra om du får det konstaterat nu så att du kan boka tid. Hur kommer du göra med eventuell behandling? Går du hos läkare nu? Kan du inte försöka få tag på någon som kan ordinera Trombyl och Progesteron? När får du svaret på kromosomproverna? Oj, många frågor...

Min första graviditet var en ofostrig som upptäcktes i v. 14, men den räknar jag inte som en "bra" graviditet eftersom jag misstänker att det sket sig supertidigt även där och att det sen tillbakabildades. Jag hade dock mängder av symptom i princip hela tiden och min livmoder var stor som i v. 10 när jag skrapades. 

I höstas så upptäcktes mitt MA i v. 12 efter en pytteliten blödning. Där så vi hjärtat slå i v. 10. Det är även den graviditeten som ger mig hopp - klarade jag mig så länge utan medicinering så borde jag banne mig klara det en gång till och förhoppningsvis ännu längre med medicinering.

Åh, Eva, jag håller tummarna!

Där ser man, Eva - GRATTIS!  Förstår till fullo hur du känner, men jag tycker nog också att du kan glädjas lite. Du har ju plussat och det kan faktiskt bli en bebis! Håller annars med övriga kloka kvinnor, ta en dag i taget och försök att flyta med. Se också till att boka in ett VUL. Åh, vad kul! Jippie!!! KRAM!

Hur var det nu med kromosomprovet, skulle du ta om det för att de misstänkte något?

Hur gick det hos läkaren AHöst?

Längtar till jag själv får sätta igång igen. Ca 1 månad kvar...

Meeeen... Han trivs uppenbarligen där inne. Fast det är ju klart, han tog ju lite tid på sig att komma in så då tar han säkert lite tid på sig att komma ut. Inget prat om att sätta igång?

Håll ut AHöst, snart så! Kram!

Honung, mitt illamående har inte kommit förrän efter ett par veckor. Däremot har jag känt en viss avsmak för mat tidigare än så och inte varit direkt sugen på något. Tuttarna har dock växt en storlek i princip direkt och ömmat som tusan. Det kan vara jätteolika med symptomen från graviditet till graviditet har jag förstått, så försök att inte oroa dig för mycket. Men jag vet hur det är, helst vill man ju ligga och hulka över toaletten från dag ett och Poff! bli Pamela Anderson...

Försök att inte ta åt dig om de säger något om att du börjat med Trombyl. Den dagen som den person som eventuellt kommer att anmärka på det hamnar i samma situation som dig, ja då kan hon/han snacka. Jag har själv börjat med aspirin nu på eget bevåg och tänkt lite i de banor som du tänker, men jag har beslutat mig för att det är jag som bestämmer när ingen annan bestämmer åt mig.

Jag tog Fragmin i sprutform från dag 1 förra graviditeten, enligt ordination, men det gick inte vägen ändå. Med tanke på hur svaga de två senaste graviditeterna har varit så är jag dock övertygad om att jag måste börja tidigare än vid konstaterad graviditet. När jag träffar min nya läkare tänker jag fråga om jag får börja med sprutorna direkt, plus Trombyl. Jag har även progesteron som jag tänker köra med från ÄL.

Eva, hoppas att jakten på VUL har gått bra idag. Går det inte att försöka få tag på läkaren som har att göra med proverna och höra efter om svaret möjligen redan har kommit? Antar att det känns lite av vikt att få reda på svaret.

Sköt om er alla!

KRAM!

Kram på dig, AHöst. Usch, det låter jobbigt nu. Är det det som jag har att vänta mig i framtiden?  Är du mer lättblödd nu tror du, med tanke på sprutande blod och blåmärken?

Eva, hur går det för dig?

Nu är det inte ens två veckor kvar till läkartid och provsvar - känner mig både spänd och lite förväntansfull. Tänk om det är något mer "fel" på mig? Vet inte riktigt vad jag skulle tycka om det, känns som om det räcker med det som hittills upptäckts.