Inlägg från: Anonym (pinsammast) |Visa alla inlägg
  • Anonym (pinsammast)

    Blev för full, och gjorde bort mig som fan...~hjälp~ångest.

    I helgen var jag ute och festade för första gången på länge..
    Jag var där med min sambo, det var en privat fest i lokal med många man känner eller känner till i alla fall...
    Till sak:
    Jag blev så j*la full! Usch, så pinsamt!
    I början gick allt "bra" och jag var trevlig och öppen mot alla, och pratade massor med folk jag knappt känner...

    Ett par timmar senare var jag helst plötsligt Jättetrevlig och babblade MASSOR med allihopa,,, pratade om att hälsa på folk jag inte ens känner, gjorde "planer", pratade privata grejer...
    Dessutom råkade jag förolämpa en tjejs kille (av misstag) och för att rätta till det babblade jag pinsamt på "hur snygg han minsann var" så till vida att min pojkvän fick säga till mig...
    Men det var inte det värsta! Jag sjöng galet mycket KARAOKE! Och jag kan inte sjunga alls! Det låter helt fördjävligt! Massor av låtar skulle jag bränna av... ~jag dör av pinsamhet~

    Så jag har våndats av bakishet och ångest hela helgen nu, och ännu är det inte borta!
    Hur kunde jag vara så förbannat PINSAM????????
    Och hur gör man när man planerat att "hälsa på" folk, som man egentligen inte känner alls? Eller vill hälsa på? Egentligen?

    Kan tillägga att en del var nyktra på festen..

    Usch, jag har SÅN ångest, att jag inte vill visa mig ute!! Vill bara dra ett gammalt täcke över mig...
    Bläää!

    Please-- hjälp! Vad ska jag göra?
    //Pinsamma mamman, som önskar att hon varit nykter. .-(

  • Svar på tråden Blev för full, och gjorde bort mig som fan...~hjälp~ångest.
  • Anonym (pinsammast)

    Skönt att nån skrattar åt mig, jag förtjänar ju det!
    Jag frågade sambon igår om jag var pinsam... och han ville väl vara snäll så han svarade med att:
    "du ville ha upp mig och sjunga en kärleksduett"
    Minnet kom tillbaka då.. jag skulle promt ha upp killen och dra av en rockballad, i kärlekens anda! *usch*
    Som tur var snodde nån annan den andra micken, och jag satte mig och tjurade vid ett bord!" *pinsamt* Hoppas ingen märkte min besvikelse!

    Dessutom minns jag nu att jag tappade bort min västa och jacka flera ggr, och alla fick hjälpa mig att leta..
    Känns så pinsamt när man är mamma, och inte under 25 år heller...

  • Anonym (pinsammast)
    Anonym skrev 2007-10-08 08:35:17 följande:
    Haha, det händer oss alla. Det är ju helt klart värst för dig själv. De andra som var på festen tycker med största sannolikhet inte alls att du var så jobbig som du själv minns det.Jag menar, tänk efter. När du själv varit på fest och någon blivit väl full och babblat massa - brukar du fästa nån vikt vid det? Eller brukar du gå runt och tänka "gud, vad han/hon måste skämmas nu"?Nä, trodde inte det heller. Ta det lugnt och vårda baksmällan.
    Nej, du har rätt. För mIG är det ok att andra "gör bort sig" men det känns inte bra när det hände en själv..
    sen gör det inte saken bättre att man mår som man mår.. blääää. Spydde massor igår.

    Vad ska jag göra med de jag "bestämt" att ringa nån gång och hälsa på? och med de andra? Bör jag be om ursäkt?
    Ps. Är ni säkra på att det inte var för farligt?
Svar på tråden Blev för full, och gjorde bort mig som fan...~hjälp~ångest.