• Tressey

    Jag talar för unga föräldrar

    Hejsan. jag är en tjej på snart 17 som funderar allvarligt på att skaffa ett litet knyte, som jag då vet inte är någon docka utan ett annat liv som behöver 24 timmars uppmärksamhet och att jag då inte kommer att få tid att vara ute och supa eller resa särskilt mycket. Eller som vissa nu säger, jag förstör mitt liv. Jag undrar hur det känns för era barn om de skulle få veta att de har förstört erat liv, till er som säger så. Det finns de som faktiskt skiter fullständigt i att vara ute och festa eller resa o.s.v, och allt de vill är att skaffa ett barn med någon som de verkligen älskar och som älskar en tillbaka. Jag och min pojkvän har varit tillsammans i mer än två år, jag är 90 och han är 83. det funkar väldigt bra, men p.g.a att folk hela tiden talar om för mig att jag är för ung för att klara av ett barn så börjar jag att tro på det. jag blir osäker på mig själv, vilket jag inte var tidigare. Kanske är det så att jag mestadels är feg p.g.a de "äldre och erfarna" som trycker ner mig och så många andra "unga mammor". Jag känner verkligen jättemånga som fått barn när de varit i min ålder och det har gått hur bra som helst. världen är full av fördomar, verkligen. Men då vet jag även väldigt många "äldre" föräldrar som inte klarar av ett barn. Det går inte att sätta en ålder på det här, utan jag tror att det har med psyket att göra. när man själv känner sig redo.

  • Svar på tråden Jag talar för unga föräldrar
  • Diorlover

    TheSunset: Kör du den frågan till älrde perosner oxå tänk om det tar slut? Tänk om all tänkte sp, då blir det fan inga bröllop eller husköp osv...

    Det är ju klartatt man som ung el vuxen tänker igenom alla aspekter och verkligen tänker igenom det. Jag är själv ung mamma, kanske har det annrolunda än vissa i min ålder. Lägenhet, fast inkomst, förlovad skall gifta oss osv. Min sambo är 7 år äldre än mig. Jag är 19 år. Har aldrig gått gymnasiet men fick dock jobb direkt efter nian så jobbade heltid istället för gymnasie. Jag tog mkt ansvar i unga år ochd et har hjälpt mig bra. Jag har bra ekonomi alltid pengar till nästa löning osv. Inga skulder el så.

    Men det är jobbigt att vara förälder, sömnbrist sen kommer alla utvecklingssprång osv. Tänk om man får ett sjukt barn eller med ett handikapp, det är ju jobbigt nog att vara ung förälder i nutidens samhälle tack vare alla fördommar.
    Men visst ligger det lite sanning i det hela.

    Det finns VISSA UNgA som GAMLA som inte ärmenade att vara föräldrar men blir det ändå. Tror livet är någon lek och barnen en status grej å söta ting. men med barn följer ansvar, MYCKET ansvar. Och pengar därefter. Det är mkt själviskt att skaffa barn man gör det för sin egen skull. Innan ni skaffa barn sitt ner å prata igenom har ni tänk att uppfostra på samma vis, förstår mamma det blir mkt jobb för henne om det är hon som skall va hemma, pappan måste kunna lasta av mamman efter jobb osv.

  • Sailor

    Skaffa dig en egen ekonomi så är du fri!

  • TheSunset
    Tressey skrev 2007-10-08 12:38:35 följande:
    lollajapp, jag vet hur det fungerar just i den här byn och här är det så!! Ja, anledningen till att jag gjorde den här tråden var att jag ville höra andras åsikter o.s.v för att lättare kunna besluta hur jag ska göra o.s.v. jag inser att jag inte på långa vägar skulle klara det själv, men då vet jag att jag aldrig står själv heller med mina vänner, min pojkvän och familj. men jag säger inte att de ska uppfostra mitt barn, men jag tror inte att man klarar det utan stöd vilken ålder man än är i. min pojkvän skulle betala mer än så även om det tog slut mellan oss, vilket jag är 100% på att det inte gör.. fast det vet man inte egentligen ,men så ser jag det.
    Jag har lärt mig att man ska aldrig räkna med en massa andra än sig själv....Du e mamman ingen annan...dina kompisar kan du utesluta på en gång. Även om dom finns där för dig...så är dom inte där för barnet, det är ni som föräldrar som ska finnas där.
    Den som har ansvaret för barnet och dess framtid e du och pappan....Även om han bidrar med pengar så räcker ju inte det i slut ändan.

    Det e så mkt som spelar in...Jag talar om allt som jag gärna hade velat vetat själv.
    (¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯) Hampus 990910 & Julia 061101 (¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)
  • Krodan
    Tressey skrev 2007-10-08 12:38:35 följande:
    jag inser att jag inte på långa vägar skulle klara det själv, men då vet jag att jag aldrig står själv heller med mina vänner, min pojkvän och familj. men jag säger inte att de ska uppfostra mitt barn, men jag tror inte att man klarar det utan stöd vilken ålder man än är i. min pojkvän skulle betala mer än så även om det tog slut mellan oss, vilket jag är 100% på att det inte gör.. fast det vet man inte egentligen ,men så ser jag det.
    Men nman kan väl  inte skaffa barn och veta att man inte klarar det själv och sen ändå vilja göra det. Man har alltid eget ansvar för barnet.
    Angelina och Athena är mina sessor
  • Sailor

    Jag tycker att the sunset ger dig mkt värdefulla råd, ta vara på dem.

  • Frida Mama89
    TheSunset skrev 2007-10-08 12:38:35 följande:
    ingen som säger att det inte går att resa med barn....Ofta vill man gärna åka med sina kompisar...och ens kompisar vill nog inte sitta på hotell rummet hela natten...med en bebis.
    nej de var ingen här inne som sa att man inte kunde resa med barn, men ja har hört det måånga gånger.  Jag reste med min Son till Spanien i september men en tjejkompis till mig, hon klagade aldrig. Men de är klart att de är väldigt stor skillnad på att resa med barn och med vänner de går ju inte ens att jämföra
    Anton 060525
  • linapilar

    Förstår inte varför inte sikta mot högre än att jobba utan utbildning, vad är det för framtid för dig och ditt barn.
    Hur ska du försörja dig när du behöver betala hyran, mat, vatten, el, barnvagn, barnkläder och blöjer osv. eller ska dina föräldrar eller soc försörja dig.
    Visst du är säker jätte mogen som en 17 åring ska vara men hur planerar du egentligen?????

    En mogen männsika skulle skaffa sig utbildning först sen skaffa ett bra jobb för att kunna vara hemma med sitt barn och försörja den samtidigt och kunna ge den allt vad ett barn behöver. En mogen mamma sätter sitt barn framtid först inte sitt eget tycke eller önska.
    Tycker verkligen att du ska öppna ögonen och tänka hur din framtid ser ut och hur kan du göra din egen framtid starkare så att du kan stå på egna ben och kunna betala hyran om din snubbe skulle sticka inte att du ska vara beroende av honom.
    Du har säkert hjälp av din familj som kommer att vara barnvakt eller kommer att hjälpa dig ekonomisk men känns inte livet bättre när du kan stå på egna ben.

  • yndra

    TS: vad tycker dina föräldrar om det här? Jag antar att du har diskuterat saken med dem eftersom att du kommer vara riktigt beroende av dem!

  • Tressey

    det låter på de flesta här som att deras förhållanden gått åt helvete? allas gör inte det. tro mig.. mormor och morfar har varit tillsammans sen 20års åldern :) jaja.. jag gjorde bara denhär tråden för att få se vad de flesta tyckte, inte för att bli utskälld eller icke omtyckt.

  • TheSunset
    Diorlover skrev 2007-10-08 12:42:10 följande:
    TheSunset: Kör du den frågan till älrde perosner oxå tänk om det tar slut? Tänk om all tänkte sp, då blir det fan inga bröllop eller husköp osv...Det är ju klartatt man som ung el vuxen tänker igenom alla aspekter och verkligen tänker igenom det. Jag är själv ung mamma, kanske har det annrolunda än vissa i min ålder. Lägenhet, fast inkomst, förlovad skall gifta oss osv. Min sambo är 7 år äldre än mig. Jag är 19 år. Har aldrig gått gymnasiet men fick dock jobb direkt efter nian så jobbade heltid istället för gymnasie. Jag tog mkt ansvar i unga år ochd et har hjälpt mig bra. Jag har bra ekonomi alltid pengar till nästa löning osv. Inga skulder el så. Men det är jobbigt att vara förälder, sömnbrist sen kommer alla utvecklingssprång osv. Tänk om man får ett sjukt barn eller med ett handikapp, det är ju jobbigt nog att vara ung förälder i nutidens samhälle tack vare alla fördommar.Men visst ligger det lite sanning i det hela. Det finns VISSA UNgA som GAMLA som inte ärmenade att vara föräldrar men blir det ändå. Tror livet är någon lek och barnen en status grej å söta ting. men med barn följer ansvar, MYCKET ansvar. Och pengar därefter. Det är mkt själviskt att skaffa barn man gör det för sin egen skull. Innan ni skaffa barn sitt ner å prata igenom har ni tänk att uppfostra på samma vis, förstår mamma det blir mkt jobb för henne om det är hon som skall va hemma, pappan måste kunna lasta av mamman efter jobb osv.
    Som vuxen har man utbildning kanske oftast Och jobb....Alltså ekonomi....
    (finns även vuxna som har samma problem)
    Tror inte dom tycke det e så skoj heller....oavsett hur gammal man e..

    Alla kanske inte får det som du...
    Bara för du har det bra...så betyder det inte att alla kan skaffa barn...för att du  e 19 år och har det stabilt.
    Det är inte alla som har det så och kanske tror att det blir så sen skiter det sig iallafall...
    Det e bra att du lyckats vekligen....men alla kanske inte ha sån tur.

    Säge inte vad hon ska göra....det e hennes beslut som jag sagt hela tiden...men det e bra att tänka efter först.
    (¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯) Hampus 990910 & Julia 061101 (¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)
Svar på tråden Jag talar för unga föräldrar