Tror ni på ödet?

Nej, jag tror inte på ödet. Jag tror att människan har en fri vilja, och då passar ödet inte in. Jag tror också på en kärleksfull Gud och jag tror inte att en kärleksfull Gud skulle bestämma i förväg att "hon ska råka ut för en massa eländet" och "hon ska råka ut för det och det". Saker och ting händer, det man kan göra är att göra det bästa av situationen, inte bortförklara saker med att det är "ödet som har bestämt det så".

Absolut!
Tror att det finns en utstakad väg åt oss.
Fast samtidigt så har vi ju våran fria vilja så att vi kan välja att vika av från den om vi vill.

Nej!
Finns inget som pekar på att något "öde" skulle påverka mitt (eller andras) liv.

... och jag tror definitivt inte på att det skulle finnas någon gud (kärleksfull eller ej) som håller i tåtarna. Tråkigt nog så är vi sannolikt utelämnade till våra egna och andras handlingar.

Jag tror absolut på ödet. Allt som händer har en mening. Kanske för att jag är en oerhörd optimist men allt som hänt mig i livet, både bra och dåliga, hemska saker har tillslut visat sig vara konstruktiva och lätt fram till något bättre. Vissa saker som händer, ofta de som visar sig vara väldigt betydelsefulla, är för komplexa och vältimade för att bara vara "slumpen".

Tror för övrigt inte på "den fria viljen" heller. ALLT som händer är redan "skrivet" och händer för att vi ska dra lärdom på olika sätt av det. Tror jag.

Nej, jag tror verkligen inte på ödet.
Så deprimerande att tro att man själv inte kan påverka sitt liv.

Det behöver inte alls vara deprimerande om man tror att ödet har en mening och att livet är en konstruktiv process, som ibland är "bra" och ibland "dålig" men att det tillslut blir bra. Gör att det är lättare att acceptera, bearbeta nergångarna och gå vidare när man är säker på att det tillslut kommer bli bra.

Lite. Men mest av allt tror jag på att man skapar sitt egna öde, mestadels i alla fall.
Jag tror faktiskt att det var menat att jag och min sambo inte skulle blivit tillsammans tidigare, utan skaffat oss livserfarenheter så att vi visste hur vi ville ha det. Nu när vi har det och vet vad vi vill passar vi perfekt ihop. Det tror jag inte att vi hade gjort om vi blivit tillsammans tidigare. Vi behövde dem åren på oss att hitta våra "jag".
Så där tror jag på ödet faktiskt.
Men mestadels så tror jag att man skapar sitt öde själv.

Måste "ödet" alltid ha en positiv utgång?

Jag tror det. På ett eller annat sätt. Inte så att alla blir rika och fria från sjukdomar men på det sätt att om man accepterar sin situation och känner tacksamhet för det lilla/stora man har kommer man tillslut att finna lycka och inte bitterhet. Jag tror även på ett/fler liv efter döden så om man lider i detta liv hindrar det inte att nästa blir lyckligt. På så vis tror jag att det alltid kommer att bli "bra" tillslut.