Inlägg från: Nenne2 |Visa alla inlägg
  • Nenne2

    Utfrusen av mammorna i grannskapet.

    Jag bor i ett nybyggt område i norra sverige. I nästan alla hus bor det barn. Av ca 15 hus så är det 7 som är födda 06. Min minsta tjej är född 05. Dom andra barnen är mycket äldre. I området är vi bara 4 som flyttat in ännu. Häromdagen fick jag reda på att mammorna till 06:orna fikar på dagarna hos en av mammorna som bor här. När min man träffade en av dom sa hon att "ja det är så kul att det finns så många barn här som är födda 06. Vi mammor träffas och håller ihop". Till saken hör att mamman som dragit igång den här gruppen känner jag sedan tidigare, helt plötsligt har hon och hennes man slutat hälsa och hon vänder medvetet bort ansiktet när vi träffas på stan. Jag fattar absolut ingenting, har inte gjort eller sagt ngt alls. Jag och min man har börjat funderat på ifall dom stör sig på att vi ligger först till med hur långt vi blivit klara med huset. Men det är ingen ursäkt att dra ihop massa mammor och utesluta en annan. Detta sårar mig jättemycket och jag känner inte att det är lika kul att bo här längre. Ångrar nästan att vi byggt utan vi skulle köpt ett färdigt hus istället. Där kanske inte grannarna stör sig riktigt lika mycket.Någon mer som råkat ut för liknande situation? Min man försöker peppa mig och tycker jag ska fokusera på mina andra kompisar jag har, men jag oroar mig för att min dotter inte kommer få vara med och leka med dom andra. Jättefånigt kanske, men jag mår piss för detta.

  • Svar på tråden Utfrusen av mammorna i grannskapet.
  • Nenne2

    Dom känner inte varandra sedan tidigare utan det är en av mammorna, hon som jag kännt sedan tidigare som dragit ihop alla 06-0r. I den gruppen är det ytterligare en mamma som jag kännst sedan tidigare. En av mammorna tyckte det var så hemskt tråkigt för hennes äldsta dotter att granntjejen tvärs över är ett år äldre... Va, kan barn inte leka när skiljer ett år emellan??? Måste dom tillhöra samma årskull? Zezziz: Visst känns det tråkigt att när man längtat efter sitt nybyggda hus bara känna den här känslan av utfrusenhet.

  • Nenne2

    gormisen: Usch... det är precis det jag är rädd för. Dom påverkas fullt ut av hur föräldrarna gör. Trodde aldrig att det är en sådan mentalitet som det är i många nybyggda områden. Man måste tydligen vara si eller så för att platsa in. Har aldrig någonsin varit utsatt för utfrusenhet eller mobbning tidigare. Måste säga att det känns för djävligt. Tycker det är pinsamt att prata med min man om det, precis som att man inte har kompisar. Vilket jag iof sig har, men ngt fel måste det vara på mig eftersom jag inte platsar.

Svar på tråden Utfrusen av mammorna i grannskapet.