CloudBerry skrev 2008-01-22 08:25:47 följande:
Så tråkigt att läsa om er enorma och väldigt onödiga oro, varför litar ni inte på de som är utbildade, dvs era barnmorskor och era läkare?GBS är jättevanligt men det vet ni säkert redan(1/3) och inte särskillt farligt så länge du inte har symtom, då kan en antibiotikakur sättas in men den är i sig gasnka onödig eftersom GBS:en kommer tillbaka på en gång. Istället brukar man behandla uvi och sedan om man inte har symtom av GBS vänta till förlossningen och sedan ge antibiotika dropp då för att inte barnet ska bli smittat.Den enda gång man ska reagera är om vattnet går, då kan barnet bli smittat om det går för lång tid.Hade GBS hela förra graviditeten utan att behöva behandlas med antibiotika och de missade även att ge antibiotika-dropp vid förlossningen vilket var det enda felet de gjorde. Har man GBS så ska man få antibiotika vid förlossningen, innan är väldigt onödigt och kan snarare göra att du blir resistent mot penicillinet om du har otur. Man ska aldrig ta antibiotika om det absolut inte är nödvändigt eftersom den då till slut blir verkningslös.Slappna av och njut av era graviditeter istället för att låta er onödiga oro stryra era liv.Det händer att barn dör av GBS ja men det händer även att de dör att mång andra orsaker och ska man vara livrädd för att som kan hända under en graviditet( det är mycket som kan gå snett) så borde man nästan låta bli att bli gravid öht.Googla allt ni orkar och lär er allt ni kan om GBS så kanske ni sedan blir lugnare och inser att GBS inte är så farligt som ni inbillat er.
Nej, så är det ju...
Men i början då man fått beskedet att man har GBS, är man orolig som fan. Och det kan vara skönt att ventilera den oron.
Jag är inte orolig längre, man lär sig leva med det och det är ju som du säger; det finns så mkt som kan gå snett ändå, både under graviditet och infektioner etc. efteråt...
Men ibland när man läser på om ex. GBS, så kommer nya orosmoln upp; dels från artiklar, dels från andras hemska erfarenheter.
Man suger lättare åt sig av det som kan gå fel, än de historier där det gått bra...
Jag tycker det är bra att det finns en tråd där man FÅR vara nojjig och orolig och ingen klandrar en för det - utan försöker stötta och ge råd istället!!
