• Full av förhoppning

    Vi med GBS (grupp B streptokocker) Stöttetråd under graviditeten

    Hej!
    Fick reda på i Torsdags att jag har GBS och jag mår skit. Är livrädd!
    Barnmorskan säger att det inte är nåt farligt och att jag ska ta det lugnt etc... och att det är vanligt att kvinnor har det under graviditeten någon gång. MEN jag har läst på nu och vet att jag har den farligaste sorten... dvs så kraftigt att jag har det i urinen vilket ger ökad risk för att smitta bebisen.

    Har läst om så många där bebisen dött i magen under graviditeten och jag är livrädd.
    Har fem missfall bakom mig varav tre på raken och är nu äntligen i vecka 12 och vågar fortfarande inte glädjas ett dugg... är nästan övertygad om hela tiden att bebisen inte kommer att ha några hjärtslag nästa ultraljud

    Äter Furadantin nu men vet inte ens om det är antibiotika eller om de tänker ge mig antibiotika om detta inte funkar.
    Ska på Ultraljud och NUPP test den 19 december.... en evighet iväg

    Någon med solskenshistorier eller någon annan som har GBS som vill följas åt och stötta varandra.

    Kram


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-01-17 20:17
    Jag är nu i vecka 18 och går på min tredje antibiotikakur för bakterierna är kvar.

    Jag är inte lika "hispigt" rädd längre och försöker tänka positivt, men ändå gnager det i bakhuvudet och orsakar stress.
    Har blivit sjukskriven sedan i förrgår pg a psykisk stress. Känns som en lättnad då jag bara fick dåligt samvete och mådde sämre av att inte riktigt kunna sköta mitt jobb.

    Det har hjälpt mig mycket att höra om andras solskenshistorier och det känns bra att kunna stötta andra i deras oro och känna att man inte är ensam i detta.

    KRAM på er alla GBS:are! Vi ska klara detta!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-03-04 18:23
    Ligger inlagd på BB i Lund för tidig vattenavgång 21+0. Har legat i strikt sängläge i 22 dygn nu och får sprutor i benet varje dag för att inte få proppar, har stödstrumpor varje vaken timme på dygnet, får andas i en manick tio ggr per timme för att inte få lunginflammation.
    Tar blodprov varje dag för att hålla koll så jag inte får infektion, tempen 2 ggr per dag och lyssna på hjärtljuden 2 ggr per dag. Blodtrycket tas kontinuerligt och urinprover. Cervixprover då och då med odling samt kortisonsprutor i skinkan för att skynda på lungmognaden.

    I övrigt ligger jag ensam i ett enkelrum och tittar på tv och surfar om prematurbebisar och läser för att fördriva tiden. Är i skrivande stund v 24+1 och läcker vatten varje dag nu. Hoppas och ber till högre makter att Elias får stanna kvar i magen ett tag till innan han föds, och varje dag är en seger och 3% större chans för överlevnad.
    Det var det ingen som trodde när vattnet började gå för drygt 3 veckor sedan.
    På alla hjärtans dag fick vi besked om att det i princip var kört, men han hänger kvar än min lille kämpe.
    Kram
    Linda
  • Svar på tråden Vi med GBS (grupp B streptokocker) Stöttetråd under graviditeten
  • Brusan

    Kuben: Det är antagligen GBS om du fick Kåvepenin, men du kan ju be att få se vad som står i journalen. Min läkare på VC visste inte vad gbs är (!), hon ringde upp kvinnokliniken och bad om råd. Jag fick Kåvepenin efter en vaginalodling, innan jag blev gravid (vi hade precis startat "verkstan"). Jag hade väldiga UVI-symptom, men urinodlingen visade inget. Jag fick behandling, och besvären försvann, men kom sedan tillbaka. De sa att man i allmänhet inte behandlar gbs efter en vaginalodling, men att jag hade symptom och då fick jag behandling. Då kollade jag inte upp vad gbs är, men ett tag senare så surfade jag runt och hittade massor om det och blev såklart väldigt orolig, som många andra här. Man vill ju skydda sitt barn och då är det jättejobbigt att behöva slåss mot bm och läkare, som viftar bort det hela med att "det är jättevanligt, 30 procent bär på det...." osv. Jag blir så orolig av att inte själv kunna göra nåt och att min oro inte tas på allvar. Jag ska få antibiotikadropp vid förlossningen säger de, men jag blir inte lugn ändå. Jag får nu inte ta mer odlingar för min bm, så jag har t o m behövt "mygla" mig till en odling på VC ,det känns nästan som en knarkare som bara måste ha knark, typ att jag MÅSTE hitta andra vägar att få en odling (men jag hade ju också symptom) Hade bm varit frikostigare med odlingar så hade jag nog varit lugnare.

    Ja, när det har kommit i urinen tyder det på en större kolonisering av gbs.

  • Kuben

    Kära någon!

    Stort tack för era kunniga svar!

    Vad stort det blev helt plötsligt!! Och vad orolig jag blir! Jag fick ju lilltjejen för tidigt, vattnet gick i v 31, men då kunde man inte hitta några infektioner alls trots flera tester... Jag undrar jag.

    Nu är jag alltså tillbaka i ny graviditet med många och tidiga sammandragningar - sjukskriven i 2 veckor - men sedan ska jag tillbaka till jobbet på 100% enligt akutläkaren.

    Hur har era läkare gjort? Är ni sjukskrivna på deltid/heltid eller inte alls?

    Min livmoder hade inte påverkats alls, men jag har ju min lilla "historia" (ett prematur + 5 tidiga mf) som gör mig klart orolig att detta lilla pyre inte kommer att klara sig. Åh, jag som så gärna skulle vilja ha ett fullgånget och stabilt litet barn denna gång - det verkar så mycket lättare då! *suckar* (Men hellre ett prematur än inget barn alls - urs, vad otacksam jag läg - förlåt!!!)

  • Full av förhoppning
    Kuben skrev 2008-01-29 11:57:36 följande:
    Kära någon! Stort tack för era kunniga svar!Vad stort det blev helt plötsligt!! Och vad orolig jag blir! Jag fick ju lilltjejen för tidigt, vattnet gick i v 31, men då kunde man inte hitta några infektioner alls trots flera tester... Jag undrar jag.Nu är jag alltså tillbaka i ny graviditet med många och tidiga sammandragningar - sjukskriven i 2 veckor - men sedan ska jag tillbaka till jobbet på 100% enligt akutläkaren. Hur har era läkare gjort? Är ni sjukskrivna på deltid/heltid eller inte alls? Min livmoder hade inte påverkats alls, men jag har ju min lilla "historia" (ett prematur + 5 tidiga mf) som gör mig klart orolig att detta lilla pyre inte kommer att klara sig. Åh, jag som så gärna skulle vilja ha ett fullgånget och stabilt litet barn denna gång - det verkar så mycket lättare då! *suckar* (Men hellre ett prematur än inget barn alls - urs, vad otacksam jag läg - förlåt!!!)
    Jag är heltidssjukskriven för jag har fem missfall bakom mig och 3 bekanta som förlorat sina barn på grund av detta bara veckor innan förlossningen, så oron plus stressen från mitt jobb blev för mycket för mig och mitt blodtryck började gå upp.
    Blir sjukskriven en månad åt gångn och antagligen resten av min graviditet.

    Dock mår jag lite bättre nu när lillskrutten börjat böka runt där inne så jag ständigt får bekräftelse på att den lever.

    Problemet blir om du får ett prematurbarn (född innan v 37) att den inte har lika bra immunförsvar och då kan smittan påverka mer, men det är bra att de har koll för då kommer de att ge dig antibiotikadropp på förlossningen och hålla koll på din lille knodd.

    Lycka till!!!
  • Full av förhoppning
    Full av förhoppning skrev 2008-01-29 12:01:15 följande:
    och då kan smittan påverka mer, men det är bra att de har koll för då kommer de att ge dig antibiotikadropp på förlossningen och hålla koll på din lille knodd.Lycka till!!!
    Den "eventuella" smittan ska det vara.

    ca 20-30% av alla gravida har någon gång under sin graviditet GBS. ca 50% smittar sina barn men endast ca 1% av de barnen blir sjuka.
  • Brusan

    Jag har mkt sd, kan inte stå och gå längre stunder. Får ont, som mensvärk i mage o rygg. Men jag har inte fått så mycket gensvar när jag nämner det. Ska undersöka tappen 8 feb, det är därför läkaren ville jag ska vara behandlad med Kåvepenin då. Men det var vad denna läkaren som sa, de andra läkarna har undersökt mig 3 gånger redan, utan att säga nåt om behandling innan. Skulle gärna bli sjukskriven, för på helger när jag kan vara still så har jag mindre sd. Men det verkar som att sjukskrivning endast är aktuell om livmodertappen är påverkad..? Onda sammandragningar tycker jag känns olustigt.

  • vakttjejen

    Har aldrig haft en tanke på detta förut men en nära släkting har precis förlorat sitt barn pga av GBS. Dessutom så gick mitt vatten i v 34+6 vid min förra graviditeten. De testade mig aldrig men tänk om det berodde på detta?Kan jag kräva att få bli testad för GBS, är nu gravid i v 20.

  • Skruttis1979

    Jag blev sjukskriven heltid i v. 19 tror jag det var... och just för tidiga sammandragningar. Läkaren var jättetydlig i sjukintyget och skrev; "smärtsamma sammandragningar" och "risk för förtidsbörd". Hon skrev inte i skjukintyget att jag har GBS, men det står i journalen och också att jag ska få antibiotikadropp vid förlossningen.

    Ska påbörja min sjätte kur med Kåvepenin idag, så för mig har det inte försvunnit. Men jag ser ändå ljust på det - hade jag inte blivit behandlad så hade mina GBS kanske inte ens varit under kontroll så att säga.

    Så jag knaprar på...

    Vakttjejen: Jag tycker du ska gå och göra en odling! Du har rätt att göra en odling oavsett vad de säger. Det är bara det att de inte RUTINODLAR. Känner man symtom eller om oron skulle ta överhand, så kan de inte hindra dig från att göra en odling. Men man får ligga på själv... det är inget de ber en att komma in och göra.
    Jag har gjort odling var 3:e -4:e vecka sen jag fick GBS. De har frågat mig om jag har symtom och jag har svarat. "Har sammandragningar fortfarande, lite ont då jag kissar, tycker det luktar illa om urinen, jag är orolig och VILL testa utifall att..." etc.
    De har aldrig vägrat mig ett prov. Får istället med mig rör hem att komma in med med morgonurin. :)

    /Sara

  • Qamar

    Är kanske lite lat och orkar inte läsa alla inlägg;).
    Har ätit både furdantin och kåvepenin under graviditeten. Blrev helt hysterisk när jag fick veta att jag hade GBS. Läste en massa på internet, vilket jag inte skuklle gjort, detta blev man ju bara än mer uppjagad av. Det är jätte vanligt har jag fått höra. Min lilla ängel i magen mår prima och nu är jag fri från allt det jobbiga. Dock kommer jag få antibiotika under förlossningen så att det inte förs över nåågot evetuellt till lilla bebben.

  • Josen

    Alltså jag fattar ingenting. Hur kan de behandla alla så olika? Mig kontrollerar de ingenting. Bara vid inskrivningen och jag har GBS. Varför får inte jag behandling? De säger till mig att det inte är någon idé eftersom de kommer tillbaka.Det ända de säger hela tiden är att det är huvudsaken de vet om att jag bär på GBS. Kan tillägga att mina två tidigare barn är friska, de blev inte smittade. Men det kanske mitt tredje barn blir. Nu vet jag inte vad jag ska tro längre. Vad ska jag göra?
    Josen

  • Full av förhoppning
    Josen skrev 2008-01-29 20:03:19 följande:
    Alltså jag fattar ingenting. Hur kan de behandla alla så olika? Mig kontrollerar de ingenting. Bara vid inskrivningen och jag har GBS. Varför får inte jag behandling? De säger till mig att det inte är någon idé eftersom de kommer tillbaka.Det ända de säger hela tiden är att det är huvudsaken de vet om att jag bär på GBS. Kan tillägga att mina två tidigare barn är friska, de blev inte smittade. Men det kanske mitt tredje barn blir. Nu vet jag inte vad jag ska tro längre. Vad ska jag göra?Josen
    De behandlar bara om man har symtom som urinvägsinfektion, tidiga sammandragningar etc...
    Man kan ha GBS på olika ställen, och det är ökad risk om man har det i urinen och har man det i hög halt i urinen så behandlas man.

    Men att din barnmorska sagt att det inte KAN skada barnet i magen är skitsnack, men det är mycket ovanligt att smitta barnet redan i magen och det finns inget sätt att förhindra det eller upptäcka det mer än behandling om man har besvär för att hålla bakteriehalten nere.
Svar på tråden Vi med GBS (grupp B streptokocker) Stöttetråd under graviditeten