På föräldrautbildningen har vi testat att andas som BM tycker att man ska göra under en värk. Det är möjligt att det känns annorlunda när man väl är där, men jag måste säga att jag tyckte det kändes väldigt onaturligt och ganska obehagligt att andas så snabbt och grunt som hon sa. Är det någon som vet något annat sätt som fungerar under värkarbetet eller som själv har erfarenhet om hur det känns att andas så när det är dags på riktigt?
Huvudsaken är att du kommer ihåg att andas genom värkarna, djupa andetag, in genom näsan o ut genom en öppen mun.
Det var så jag andades genom förlossningen, flåsade inte som en jycke inte 
jag har inte gått nån profylaxkurs de senaste åren så jag kan inte uttala mig om hur den är..men däremot så när jag födde mi första så andades jag min igenom värkarna lugnt och med djupa andetag...när jag fick krystvärkarna då fick jag andas sådär kort som du nämner för jag fick inte lov att krysta med en gång...då hjälpte det med korta andetag...men jag blir snurrig i bollen av de där korta andningarna..jag tror det räcker att försöka andas igenom värken och inte motarbeta den..men nån annan med mer erfarenhet kanske vet...
lycka till iaf..
jag gick aldrig på de kurserna, lärde mig aldrig hur man skulle andas.
men det gick jätte bra ändå fast jag var genomförkyl hade hosta. jag tyckte att det kom av sig själv.
Först viste jag inte när krystningsvärkarna kom, men då andades jag vist också helt rätt enligt bm.
Det går bra fast man inte gör de.
jag andades långa tag in genom näsan o ut genom mun.
Inga hyperandningar för mig inte..hehe
inte ens när det skulle krystas..
Var på första profylaxkursen av 3 i måndags. Hon sa att man först andas med djupa "ända ned i magen" andetag till att börja med. In genom näsan och ut genom munnen med ett phuu.
När värkarna tilltar - vid ca 6-10cm-öppnandet - kan det göra ont att andas så djupt. För livmodern ställer sig upp och när man djupandas trycker lungor/diafragma på nedåt - dvs en krock innombords. Så då skulle man andas halvvägs, men med samma lugna tempo. In genom näsan och ut genom munnen med ett phu.
Snabbandas gör man vid krystningsarbetet för att inte ta i för mkt.
Då kunde man tänka att luften som man just drog in genom näsan ska ut genom munnen.... Men inte för fort för då blir man yr.
Jag tyckte att alla tre andningar kändes bra men jag måste nog öva...
/M
Jag har också gått profylaxkurs. Andningssätten vi lärde oss kändes väldigt naturliga. Precis som MossaQ beskrev, så kan/ska man variera sin andning efter hur intensiva värkarna är och var i förlossningen man befinner sig.
Personligen blev jag mest yr av riktigt djupa och långsamma andningar som vi använder på Yogan. När man först fyller hela lungorna och sen sakat andas ut ALL luft för att sen ta ett nytt andetag. Här andas man in och ut genom näsan hela tiden, så det är lite annorlunda mot profylaxandningen. Det tog några yogapass innan jag vande mig vid andningen.
Eftersom det här är min första graviditet, så har jag inga erfarenheter vad gäller själva förlossningen. Jag hoppas i alla fall att andningsteknikerna jag lärt mig och övat på ska hjälpa mig i mitt födande. Vet ännu inte exakt vilken som kommer att kännas bra och när under förlossningen. Jag tar det när det kommer. Däremot känns det skönt att öva andning. Det är en konkret sak, en del av förberedelsen som jag blir lugn och avslappnad av.
Lycka till alla blivande mammor!
/Plupp01