Katastrof=(

Anonym (toblerone) skrev 2008-04-13 14:07:45 följande:

Det där fick min mage verkligen att pirra!

Jag vet fortfarande inte hur jag ska göra, men torsdag är sista dagen då måste jag ha bestämt mig! Visst kan jag gör abort efter också men då blir det förlossning...

Vet inte om han stannar hos mig om jag har kvar det, men jag vet att det verkligen brände i hans hjärta när jag sa att jag får väl hitta en plastpappa då. Jisses vad han grät då.... Vet att han älskar mig, vet att han kommer älska vår knodd när den väl är ute. Men bara tanken på allt ansvar får honom att bli knäpp. Han tycker knappt vi kan ta hand om vår (min) hund, vilket går alldeles utmärkt enligt mig.

Sant det som sägs att vi utgår mycket från honom och det sa jag sist vi pratade/grät. Jag då? sa jag. Men nästa gång vi pratar kommer jag ta upp det mer, att väljer han hellre singelliv och jag får hitta någon annan så väljer jag hellre bebisen än det.

Fortsättning följer...

Tack till alla som bryr sig!

Kuratorn skulle ringa idag ca kl 14 men nu har jag stängt av telefonen för jag vill inte ge något besked. Orkar inte prata.
Sambon frågade igår vad jag skulle säga när kuratorn ringer idag. Vet inte sa jag...=(

Var och hälsade på mamma nyss men bröt ihop och började gråta, så jag gick hem på en gång. Men att jag gråter är ganska vanligt för henne så hon undrade väl mest om det var problem med sambon. Annars gick jag bara...

Så prata med kuratorn idag skippar jag, alltså blir det inte någon skrapning före v 12. Vill jag göra abort sen blir det förlossning, annars blir det kvar. Så är det....
Jobbiga liv=(

Tycker de låter som att du har bestämt dig för att behålla barnet.Nu ska du bara våga stå för det.
Jag har aldrig gjort abort o skulle aldrig kunna göra det,iaf inte för en karls skull,men jag kan tänka mig att de måste va så mycke svårare att ta bort barnet efter v12.
I vilken vecka e du nu?
Jag kunde känna min son för första gången i v14.
Tycker du ska ringa upp kuratorn o tala om att du har bestämt dig.Hon kommer inte att försöka att få dig att ändra dig.Däremot kanske hon kan hjälpa dig att samla mod at berätta för den blivande pappan.

Har inte pratat med kuratorn än ens, min telefon har krånglat en massa så har inte ens haft telefon... Men tar tag i det sen. Det är ju ändå försent att hämta pillerna nu och det är jag faktiskt glad över.

Sambon var ju med på sist när vi pratade med kuratorn och han borde veta att nyss var sista datumet jag hade att bestämma mig för abort. Det blev inget och ja, det vet han ju. Men han har varit lika go och snäll och mysig som tidigare. Följer med mig till stallet och med hunden och så. klagar väl lite på att jag blivit (ehmmm) extremt fet men det vet jag ju, och det beror ju även på magen.
Vi har även haft lite mysigt sex också trots allt=)

Vet faktiskt ärligt talat inte vilken vecka jag är i, alla säger olika. Kuratorn säger att jag är i vecka 11 när det är 11+5? Är inte det vecka 12?
Enligt FL grav.uträkning är jag i vecka 12 (11+3).

Min mamma är just nu mitt i en flytt och läraren till min lillebror (8år) sa att hon tyckte absolut inte vi skulle flytta honom än, och mamma blev ju såklart lessen. Så nu har hon mycket att göra med lillebror. Men hon kommer få reda på nyheten inom n snar framtid bara jag och sambon pratat mer och överens om han och jag ska fortsätta eller gå isär. Jag vet inte vad han vill...

Är ensam nu bara en stund men inboxar så fort jag får vara ifred lite längre. Tusen tack för erbjudandet!! Jag hör av mig.

Och tack alla för att jag har er att prata med här, känns bra att vara anonym men ändå kunna höra åsikter från så mycket folk.

Jag kommer uppdatera här lite då och då, bara jag får en ensam stund att skriva eftersom han inte vet att jag skriver om detta här...

Ha det så bra så länge! Det ska iaf jag försöka ha=)

Just nu vet jag inte om det är så bra som jag trodde sist...

Smabon gråter lite ibland, som i torsdags en skvätt, en gång i lördags, och två gånger igår. Men han gråter bara, är lite ledsen. Inget härj om att han inte vill ha barn men han tänker väl så antar jag.

Idag frågade jagm liksom flera andra gånger, om inte vi bara skulle stick utomlands. Men ja det beror på, sa han. Som förut har han sagt att han är rädd att han bara ska tänka på barnet på semestern och "förstöra" hans semester med massa tårar. Idag sa han lika, att det bror på...
Förstår han verkligen inte att det är för sent? Att jag gått över tiden att göra skrapning och nu är det förlossning som gäller?

Jaja, jag sa iaf att då sket vi i den resan.

Idag blev jag hemma från jobbet igen....tårarna började bara trilla ner imorse=(

Den som överlever får väl se vad som händer med det här förhållandet, mig och det eventuella barnet som trots allt känns ganska säkert nu.

Grattis till barnet! Det blir skoj. De är ju så söta de små liven.

Det har inte hänt så mycket sen sist. Vi pratar inget om det jag har i magen, förutom när jag frågar om inte vi skulle åka utomlands. Då säger han bara "det beror på dig!". Och med det menar han att gör jag abort kan vi åka, annars säger han han är rädd att resan ska bli "förstörd" med att han ska gå och tänka på det hela tiden och vara lessen över det....
Hur kan man tänka så själviskt? Eller är det jag som tänker själviskt?

Inatt drömde jag att först kom han med 2 förlovningsringar och jag blev helt otroligt lycklig! Men senare drömde jag att han började gråta och sa att han inte älskat mig på ett tag, ville bara bli av med mig men han inte vågat säga det. Men nu var det äntligen sagt och ÅH vad skönt det kändes!

Seriöst, ibland funderar jag på att tala om för honom att det kanske vore bäst för oss att gå isär. Men jag vill inte, och jag vet att han inte vill lämna mig.
Men han vill inte han barnet, och jag vill inte göra abort. Det finns fan ingen lösning på en sån katastrofal sits....Fan!

Jag har iaf börjat må bättre, mår inte sådär himla illa längre. Visst kommer det och går men mår överlag bättre nu. Ska också ringa BM på måndag och få komma dit så fort som möjligt.

Och så tror jag jag kände första sparken imorse! det måste varit det! Vilken känsla!!!

gör abort och skaffa barn med en kiille som vill bli farsa, det är fel att påtvinga någon ett barn som man inte vill ha

Ursäkta mig, men är det rätt att tvinga nån att genomgå en sen abort bara för att man själv inte känner sig riktigt redo just nu????

är det bättre att tvinga på någon ett barn personen absolut inte vill ha, jag tycker inte det.