maammas skrev 2008-05-16 22:57:45 följande:
Hej!Jag hittade den här tråden för ett tag sen men har inte skrivit något inlägg för en nu. När jag hittade den här tråden var det som en ny värld öppnade sig för mig. Jag är 21 år (ganska ung) som har en son på två och ett halft år. Jag är ensamstående och har varit det sen han föddes. Jag och min sons pappas förhållande tog slut i graviditeten och E:s pappa har inte tagit sitt ansvar men vi har klarat oss väldigt bra endå. Jag har nu i ett års tid haft en sån stor längtan efter ett barn till. Det gör ont i själen för att min längtan är så stark och jag har alltid vetat att det kommer att ta många år innan jag kommer att bli tvåbarnsmor eftersom jag inte har något förhållande och ett det tar lång tid att bygga upp ett förhållande tills dess att man kan börja planera barn. Men sen jag hittade den här tråden och har läst otroligt mycket om att skaffa barn själv så har mina tankar börjat snurra så mycket så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill så gärna få ett barn till min längtan är så enormt stor! Just nu snurrar det massa etniska frågor i mitt huvud. Är det rätt att skaffa barn själv? Hur förklarar man för barnet hur det har blivit till? Det är ju egentligen sjävklart att barnet har en pappa även om han inte finns där. Hur förklarar man för sin omgivning? Dagis, skola, vänner och för arbetskamraterna? Är det egoistiskt att skaffa barn genom insemination? Men jag kommer ju att älska det här barnet över allt annat. Jag längtar så otroligt mycket efter ett barn till, längtan är så stor så det gör ont i hjärtat. Det som spökar mycket också är att jag alltid egentligen har drömt om en kärnfamilj, mamma, pappa, barn men nu lever jag inte riktigt så och vilket betyder mest? Min egen familj med min underbara son och ett litet barn till eller att vänta på att den där kärnfamiljen kanske kommer att komma mer åren. Jag tror säkert att jag inte är ensam om dessa tankar. Sen har jag så mycket funderingar kring allt det praktiska. Hur inseminationen går till? Jag kommer att behöva äta ägglossningsstimulerande medicin för att få igång en ägglossning innan inseminationen. Kan någon klinik i Sverige hjälpa mig med det trots att skaffa barn som ensamstående i Sverige är olagligt. Eller skriver kliniken i Danmark ut ägglossningsstimulerande medicin? Frågorna är många men jag är samtidigt så glad för jag trode att jag kanske aldrig skulle få bli flerbarnsmor men nu har ett hopp växt inom mig och en ny värld har öppnat sig. Jag hoppas att någon orkar läsa mitt långa inlägg men jag skulle så gärna vilja få kontakt med kvinnor som är i samma situation som jag.
Att försöka få barn med donator är en stor fråga som man bör tänka över noga - om man har tiden för sig förstås. Jag trodde att jag hade det och väntade... Efter 8 misslyckanden får jag nog sluta mig till att tid aldrig varit mitt problem.
Absurt nog tror jag att det är svårare att förklara för sin omgivning ju yngre man är. Redan några få (7) år från där du är nu kan jag tänkta att de omkring mig har lättare att förstå mitt val utifrån att min tid rinner. Och för att jag har en stabil situation och är "färdig" med andra saker, som studier och arbete... Det är nog faktiskt lättare att förklara detta än att förklara att jag ska studera på folkhögskola nästa termin. Men hursomhelst hittar man vägar. Det viktiga är nog att kunna göra det när barnet är påväg eller kommit. Och att berätta men samtidigt behålla sin integritet. Man behöver inte försvara sig. Och andra har inte rätt att ifrågasätta allt.
Om du faktiskt LÄNGTAR och vill en kärnfamilj, tycker jag att du ska ta tiden att fundera. Inte förkasta det här alternativet - för många av oss har längtat och längtar fortfarande. Men om det är en stor och viktig fråga har du förmodligen tid. Åldern säger inte allt, men barnet du redan har tyder kanske på att du har din rätta ålder fertilitetsmässigt. Så fundera och fundera igen. När du kan stå för valet inför dig själv är det rätt val. Och visst är du i gott sällskap. Jag längtar efter en partner, men det har blivit en liten fråga. En fråga jag hoppas löser sig så småningom, singel är liksom inte en identitet. Och visst kan du bli flerbarnsmor - på det ena ELLER andra sättet
Hur kommer det sig att du behöver ägglossningsstimulerande, behövde du det när sonen blev till? Det låter iaf som att du kanske har en gynekolog som du kan fråga. Det kan förstås vara lite besvärligt för oss och det enda vi kan göra är att fråga runt. Lite beror det på varifrån du kommer.
Kliniken i Danmark KAN, om det är en läkarklinik, skriva ut medicin. Men det går inte på högkostnadskortet om du inte är mantalsskriven i region Skåne. Just pergotime (tabletterna) och pregnyl (ägglossningssprutan) är inte så dyra mediciner dock. Tror du kommer undan under 400kr för båda även utan högkostnadsskydd...
Jag har nu i ett års tid haft en sån stor längtan efter ett barn till. Det gör ont i själen för att min längtan är så stark och jag har alltid vetat att det kommer att ta många år innan jag kommer att bli tvåbarnsmor eftersom jag inte har något förhållande och ett det tar lång tid att bygga upp ett förhållande tills dess att man kan börja planera barn. 