Bodelning i sambolagen - varför finns lagen om alla tycker att det är moralisk orättvis?

TS:
En av anledningarna till att lagen finns är att det ska vara mer likvärdigt att vara sambo som att vara gift.

Sen är jag inte helt övertygad om att de flesta tycker lagen är fel. Jag tycker den är rätt bra. Den går att avtala bort så att bostad köpt för gemensamt boende inte skall delas

Det kan också vara så att den ena parten betalt bostaden, dvs avgift, ränta, amorteringar. Den andra betalar all mat, försäkringar, TV, telefon, semsterresor mm för båda. Både betalar lika mycket varje månad, den ena till bostaden, den andra till löpande räkningar. Vem har i det fallet mest rätt till bostaden?

/Kjell

Ser nu att även Kjell hade svarat

Det är precis vad jag menar. Den ekonomiskt svagare parten ska skyddas.
Men hur ser detta ut i det praktiska livet, om alla avtalar bort detta?

Jag utgår från fallet att t.ex mannen köpte huset, för att hela familjen kunde bo där. Han skulle väl vara dumm om han inte avtalar bort bodelning med sin sambo, eller? Varför skänka bort egendom till en person när man separerar? (även om den personen betalde mat, TV etc)

Jag sitter i mitten av en sån diskussion och det verkar så att det är HELT NATURLIGT här i Sverige att jag borde självklart avstå från detta rätt som sambolagen ger mig.

TS:
Långt ifrån alla avtalar bort det. Sen är ett avtal friviligt. Båda parter skall frivligt gå med på avtalet. Skriv inte på om du inte vill.

/Kjell

Tack Kjell, kan du tänka dig ett exempel, i vilket fall är det rättvis att ha bodelningen kvar, och det handlar till ex. om en bostadsvärde av 4-Mio?

Tja, frivilig... i mitt fall faller ord som "utpressning" om jag inte går med....

TS:
Om den ena parten går in med ett stort kapital, t ex 4 MSEK, som han eller hon haft sen tidigare och köper en gemensam bostad kan jag ha viss förståelse att man avtalar bort sambolagen. Samma sak om bostaden är en gåva eller arv från den enas släkt.

Vad som är rättvist är däremot svårt att säga. Rättvisa är ett mycket subjektivt begrepp.

Du får väl utpressa tillbaka.

/Kjell

När jag och min exmake tog ut skilsmässa valde jag att inte göra några anspråk på vår bostad, en bostadsrätt. Detta av ett flertal olika anledningar:
1. Det var hans sedan några år när vi träffades.
2. Han betalade för all färg och annat material när vi renoverade den.
3. Hade jag krävt att han köpt ut mig ur lägenheten hade jag tvingat honom att sälja den.

Vi skildes som vänner och jag ville inte göra det mot honom.

Men jag kan tänka mig tusen scenarier där sambolagen gör det den ska. Jag blir skitförbannad när jag tänker på äktenskapsförordet min syster har som säger att allt som köpts även under tiden de är gifta ska räknas som enskild egendom. Jamen hon då? Som har köpt blommor och buskar till trädgården, all mat och alla hushållsartiklar? Hon står med... ingenting. Han med tv, soffa, dator, säng osv.

konichiwa girl: Din systers sits låter onekligen som en kvinnofälla. Och det är ju inte bar vid skilsmässa det blir aktuellt, även vid dödsfall, där man får hoppas att ev barn är gemensamma, och strul med efterarv till makens släktingar om barn saknas (fast är man så noga med äktenskapsförord är väl förmodligen testamentsbiten också översedd).