Kan målsäganden bli polisanmäld för mened..?

TS handlar detta bara om skadeståndet dvs själva ersättningsyrkandet?

Du har inte anmlt det som brott förstår jag utan det handlar bara om själva anledningarna du dragit till att du tycker att du ska få en viss summa?

I sådan fall behöver du inte oroa dig. Du kan yrka på en ziljon och hävda att du vill ha en rosa elefant för att du mått så dåligt. Detta eller liknande har en målsägande på fullaste allvar angett som ersättningsyrkande i ett ärende jag handlade!

Som målsägande kan du inte åka dit på mened för att du överdrivit vid anmälningstillfället. Åklagaren eller målsägandebiträdet kommer att fråga dig hur mkt du yrkar på och då kan du säga att du tänkt efter och gått vidare och du nu vill yrka på xx kr istället. Ingen fara.

Tack för svar alltihop! Jo, jag tror också att det är rätt lugnt, nu!

Birgitta2: jag måste rätta dig på en punkt. Man kan inte begå mened som målsägande, jag VET det nu. Eftersom man inte svär någon ed. Det är bara vittnena som gör det.

Man kan som målsägande bli dömd för "falsk tillvitelse" - men då handlar det om att man antingen ljugit om hela brottet (man har aldrig varit utsatt för något brott), eller man med avsikt angett fel person.

Har aldrig varit med om att man som målsägande skulle vittna under ed! Så nej, du kan inte åka på mened...inte den tilltalade heller, däremot kan ditt / era utsagor bedömmas som osanolika.
Vad gäller din överdrift så kan jag känna att det är en sån där typisk grej som anses orelevant och som de inte fäster nån större vikt vid. Skitsnack på stan och sånt brukar man väl ändå aldrig behöva "bevisa"?

De kommer inte kolla om dina kamrater hånade dig, däremot kan du, om de misstänker, behöva intyga att utbildningen gick åt fanders. Du får rätt bra skadestånd bara av det faktum att du mått psykiskt dåligt. Hur det fungerar och hur du känner kan de ju aldrig kolla upp. Konkreta saker går att kolla, abstrakta går inte att kolla upp eller förneka!

Jag rekomenderar dig inte att ljuga, utan förstärk hellre ditt psykiska lidande. Lögner kan komma att bita tillbaka!

Måste försvara lite det där med skadeståndet. Jag tycker att jag - förutom ORON för att folk ska se ner på mig för det inträffade, som är sexualrelaterat - så har jag haft så mycket arbete och besvär med det här.

Polisförhören. Att förbereda rättegången, och sedan själva rättegången. Alltsammans har tagit massor av tid och tagit upp mina tankar och gjort mig ledsen och orolig. Jag har ont i magen vid tanken på att möta den åtalade och hans kompisar vid rättegången - bara en sådan sak. Då tycker jag liksom att jag kan få NÅGONTING för det... Annars hade jag lika gärna kunnat strunta i att polisanmäla, och i så fall kunnat börja glömma och gå vidare mycket tidigare...

Anonym (nää) skrev 2008-04-24 10:57:25 följande:

Jag har anmält det som brott, och själva brottet har hänt och är styrkt, och gärningsmannen är den rätte. Det är ingen tvekan där. Så det är bara ersättningsyrkandena som jag har oroat mig över. Att jag har överdrivit följderna (mitt mående samt skvallret på byn) en smula...

Jo då förstod jag rätt. Absolut inget att oroa dig för. ALLA i princip överdriver och det är inget brott i sig att överdriva hur dåligt man mår. Sedan kan man diskutera det ur andra etiska perspektiv och bla bla, men inte relevant.

Åklagaren som driver ditt mål, eller har du fått ett målsägandebiträde, kommer att driva ditt ersättningsyrkande. De kommer som sagt fråga dig om yrkandet du har kvarstår eller vad du vill. Det är i rättegången det ska behandlas. Att det tas upp redan vis anmälningstillfället hos polisen är bara en "service" till åklagaren och har inget bindande i sig. Du har all rätt att ändra dig. det är inte ens alltid att det tas upp under utredningen och då ställs inte frågan om ersättning förrän i rätten.

Sexualbrott??? Sätt dit svinet så det svider i en evighet!

Och att måååånga överdriver ersättninsyrkande är min subjektiva syn på det hela så ingen behöver börja skrika om det. Detta ser jag dagligen samt att jag förstår att folk gör det för att det man begärs minskas på ändå.

Men oavsett så har rätten vissa tabeller de följer och utgår ifrån så det belopp man yrkar spelar inte så stor roll. Är inte som i USA.

Anonym (nää) skrev 2008-04-24 11:25:45 följande:

Ja, fast visst är det så att man inte kan få MER än man yrkat..? Så att man har allt att vinna på att yrka mer än vad som är rimligt (men inte mindre)..?