Affektanfall

Min äldste son hade också affektkramp, det började vid ca 8 mån och tog slut innan han fyllt 2 år. Är det något speciellt du vill ha råd om?

Finns det något jag kan göra för att förebygga, vad gör jag när det händer? Han har haft det 3ggr o jag blir jätte rädd. Hur lång tid var din son "okontaktbar"? Tog det lång tid för honom innan han börjar att andas igen?

Anfallen kom när sonen var trött och arg. Då skrek han tills han blev blå och sen började han krampa och till sist blev han blå och liksom svimmade av, han slog upp ögonen efter ett tag (några sekunder) men var väldigt trött och somnade i regel alltid efteråt. Det man kan göra är att blåsa lite lätt i munnen när de skriker, då måste de kippa efter andan och hinner inte bli blå. Håll om barnet så det inte skadar sig vid kramperna. Berätta det här åt ALLA i barnets närhet så de vet vad det är och vad som ska göras. Dalta inte med barnet, det finns barn som framkallar dessa anfall själv för att få sin vilja fram (äldre barn förstås).

Ett stort TACK för ditt svar.

Hoppas det går bra och att du får lite hjälp av mina tips! Lycka till och glöm inte bort att berätta för ALLA så de vet!

Fler som har barn med affektanfall?

Min son fick det redan som två månaders baby, inte kul men man vänjer sig fråga på bara han är nu 11 mån...

Min son har det oxå.. men peppar, peppar.. så var det ett tag sen sist, men då hände det när han var trött.. svimmar han så sitt bara där, jag vet att det är svårt, men försök vara helt lugn, prata lugnt och bara finnas.. sen när han är "tillbaka" så har han haft ett utbrott för att han inte fick en kaka tex, så får han fortfarande ingen kaka.. eller vad det nu gällde.. jag hade affektkramper som barn och lärde mig utnyttja det till fullo, jag hade allt jag ville ha, för mina stackars föräldrar ville ju inte att jag skulle svimma...

Men det var ett jättebra tips du fick om att blåsa lite i ansiktet.. var lugn, konsekvent.. men som läkaren vi träffade sa, försök se till att han inte blir övertrött, det är lättare att hamna i sådana situationer då.. lätt. min son har/haft stora problem med sömnen, hans anfall kom när hans sömn var som sämst.. nu sover han näst intill hela nätter och anfallen är som bortblåsta..

Förlåt.. det blev långt

Tack för era svar.
Marina:
Hur ofta får din son anfallen och när?
Min son har fått det i samband med att han äter mat. Har han fått anfall någon gång när ni inte varit hemma?

Bussig:
Hur gammal är din son?
Min son sover jätte bra om nätterna och det har han gjort hela tiden, men kan ha svårt att sova på dagarna.

Min son på 1,5 år får affektanfall/kramper när han gör illa sig. Speciellt när han slår huvudet. Jag brukar ta upp honom, skakar lite lätt, ungefär som när man ska väcka någon. Sitter med honom tills han vaknar till sans igen, det kan ta några minuter innan han är som vanligt igen. Jag har lärt mig när det är dags, känner igen det på situationen så jag försöker parera anfallet innan det blir ett, göra så att han tar ett andetag innan han svimmar av just för att han inte ska svimma av men det är inte alltid jag lyckas, jag kan inte vara i närheten alla gånger heller.

Min 4-åring får också anfall, sist han fick ett var förra sommaren, gick in i en lyktstolpe. Svimmade av och krampade. Det var otäckt, hade inte varit med om att någon krampade innan av dessa anfall.

Min dotter fick när hon var arg när hon var liten, hon hade inte så ofta, minns ett par tre gånger, idag har hon ingenting, är 9 år.

Min äldsta son fick ett enda när han blev omkullsprungen av en vuxen karl när sonen var ca 2 år. Efter det har han inte haft ett enda.
Den enda som har sluppit från dessa är min näst äldsta barn.

Tack för svaret.
Hur gör du för att parera anfallet? Får han anfall/kramp när han är trött?

Jag har inte lagt märke till att han får flera av dom när han är trött utan det är när han gör illa sig, kan inte säga specifikt när det händer. Jag hör det på honom när det är på väg, skriker utan ljud några sekunder längre än normalt och drar han då inte åt sig andan är det dags för ett nytt anfall, ibland lyckas jag få honom att dra till sig andan i och med att jag tar upp honom, hissar upp honom, skakar om honom lite försiktigt eller blåser honom i ansiktet så han tar ny luft. Andra gånger svimmar han och är borta en stund. Det är inget farligt men otäckt.

Tack. Då ska jag prova något av det du skrev nästa gång det händer. Ja usch, det är riktigt otäckt.

Min dotter hade det. Första kom nog när hon var 6-7 månader och jag blev så rädd att jag trodde vi båda två skulle dö. Åkte in med henne och gjorde EEG men det var ok. Affektkramperna kom när hon blev ledsen, då skrek hon så hon tappade andan, blev blå och sen helt stel och sen slapp. Jätteobehagligt! När det var som värst kunde hon göra det dagligen och ibland ett par gånger om dagen, sen var det uppehåll några dagar. Vi lärde oss att det enda vi kunde göra för att underlätta det var att behålla lugnet, ta upp henne i famnen och bara prata lugnande och smeka henne över håret eller på kinden - och låta det ha sin gång. Kommer inte ihåg när hon slutade med anfallen men det var i alla fall innan hon fyllde 2. Kram!

Mina söner har haft de (tvillingarna), men nu e de 2 1/2 månad sen sist. Det har väl varit på väg, men de märks på dom när de e dax.... De har liksom ett annat skrik då, än vad de brukar har när de blir ledsna (låter kanske konstigt). Men sista "anfallet" var när Vilgot satt i bilbarnstolen, då började han skrika o fick liksom panik (för att han satt fast?) o då blev han blå, krampade, blev slapp o sen "kom han tillbaka". Läskigt, men det verkar vara så att mina söner får det när de har panik..... Blåser dom lite lätt i ansiktet när de börjar skrika, så kommer dom på sig själva på ngt sätt.
Oj, va konstigt de här blev, men hoppas du förstår ändå vad jag menar.....

Tack för era svar. I morgon ska vi på ett EEG få se om det visar något.Han har haft 3 anfall hitills och dom har han fått när han sitter och äter, konstigt? Han är väldigt matglad. Ja, usch anfallen är mycket läskiga. Hoppas det dröjer länge till nästa gång.