14.30 ska jag träffa läkarn o ev få reda på varför... är så rädd:-(

Blev precis som jag var rädd för. Läkarn jag pratade med blev upprörd över att jag inte fått hjälp så fort jag kom in till akuten o att bricanyl borde satts in direkt för o se om de gick att stoppa. Läkarn sa oxå att de nog hade funnits stor chans att vår lilla hade stannat kvar i magen då. Är så himla ledsen...Alla proerna visade oxå vad jag befarat. Lilltjejen var fullt frisk o de de hittade inget fel på mig, min livmoder, eller moderkakan mm... Kunde heller inte säga varför förlossningen satte igång i endas v 20. Var hos läkarn i 2,5 timme o grät nästan konstant, allt blev plötsligt så verkligt igen, som om de hände på nyttPratade mycket om ev framtida graviditet. Vad som då kommer göras, täta kontroller o prover mm... Kändes verkligen som att de tog de på allvar o verkligen kommer göra allt för att de ska gå bra nästa gång. Vilket kändes skönt mitt i alltihop Men fy, va ledsna vi är... Först blev jag så himla ledsen över o höra att flickan var fullt frisk o välskapt, men svärmor hjälpte mig att se annorlunda på det. Försöka se det som positivt att vi haft ännu en frisk liten tjej på väg. Hade ju vatt väre ifall de sagt att hon vatt sjukt o att de kanske ev skulle finnas chans till att nästa får samma. Eller nåt...Kämpar med att tänka positivt...men de är så himla svårt...Tack för att ni bryr er...