dumpad
Hej! Jag har följt er tråd. Jag har precis som ni blivit dumpad. Min pojkvän sedan 7 år har sagt att han inte älskar mig längre. Jag flyttade hem till mina föräldrar och har nu köpt en lägenhet som jag väntar på att få flytta in i.
Jag mår så sjukt piss. Jag gråter, gråter och gråter. Spelar ingen roll var jag är - tårarna kommer ändå. Har gråtit på NK, på T-centralen och på universitetet. Jag älskar honom verkligen!
Här hemma gråter jag så att mina föräldrar snart ringer jourhavande präst. Ni vet det är sådan där gråt som är helt bottenlös - som gör att man inte får luft och kräks lite sen.
Jag saknar honom, älskar honom och kan inte förstå hur hans känslor har dött. Det har alltid varit han som har varit den som varit säker på att vi har varit själsfränder. Varför tog jag inte vara på det bättre?
Mina föräldrar säger att det kommer bli bättre. Jag ringer mina vänner dygnet runt och även de säger att det kommer bli bättre. Men, just nu känns allt helt enkelt nattsvart Inte så upplyftande för er andra Jag har dock följt Who Knows i tråden - du är helt enkelt kanon!