Adoptera syskonpar/två på en gång?

För att få adoptera två barn på en gång måste det handla om barn som är biologiska syskon.

Jag tycker att din tankegång är vettig. Kruxet för er del kan nog bli att ni redan har ett litet barn och att ni antagligen inte kommer att få adoptera ett barn som är äldre än det barn ni redan har. Det är rekommenderat att det barn som kommer till familjen sist ska vara yngst. När det gäller syskon som är tillgängliga för adoption är ofta i alla fall ett av barnen lite äldre. Men om ni ställer er i kö nu och tänker att adoptera om några år så skulle det nog fungera. Kruxet då är att du och din man kanske riskerar att bli för gamla. Allt fler kommuner verkar tillämpa 42-årsgräns.

Jag har visserligen bara ett adopterat barn (+ ett biologiskt), men jag svarar i alla fall. Jag förstår er tanke med att vilja ha två på en gång. Så tänkte vi också. Vi hade från början tänkt oss ett medgivande för ett barn eller ett syskonpar. Vår utredare övertalade oss dock att begränsa oss till ett barn eller tvillingar. Att få två samtidigt när de är lika gamla och har ungefär samma behov, samt sannolikt har bott på samma avdelning på barnhemmet (i de länder vi var inställda på bor barnen på barnhem, ej i fosterfamilj) verkade väldigt mycket lättare än att få två syskon i olika åldrar. När det är åldersskillnad på syskonen så finns det risk att de inte alls känner varandra. Många barnhem har bara strikt åldersindelade grupper. Ibland blir det till och med olika barnhem bara för att syskonen är i olika ålder. Inte nog med att barnen ska ta in sin nya familj och knyta an till den. De får också ett helt "nytt" biologiskt syskon som de kanske aldrig ens träffat tidigare! Det händer att barn som inte är biologiska syskon placeras tillsammans, men det är väldigt sällsynt. Jag känner till ett enda fall under 2000-talet.

Ett annat problem i sammanhanget är att syskonpar (som ej är tvillingar) ofta är lite äldre. Om ni ska ha en rimlig chans att få ett syskonpar bör ni nog ha medgivande åtminstone upp till fem år, allra minst fyra. Eftersom ni har en ettåring nu och man vanligen inte får medgivande för barn som är äldre än de som redan finns i familjen så innebär det att ni måste vänta länge. Det är alltså inte alls säkert att ni sparar någon tid på att försöka få två barn på en gång.

Tänk också på vad ni tror att ni klarar av. Två barn samtidigt, särskilt om de är i olika åldrar, kräver mycket av er föräldrar. Det dröjer nog några år innan er dotter är stor nog att förstå att de nya syskonen behöver så mycket av mamma och pappa och att hon måste stå tillbaka. Som du skriver så vet ni redan vad det innebär att ha ett barn och kan därför kanske lättare gissa er till hur det blir med två eller tre. Samtidigt ÄR det skillnad på att komma hem från BB med ett nyfött knyte, vars hela existens inriktas på att "bonda" med sina föräldrar, och att få hem en ettåring eller äldre genom adoption. Det adopterade barnet kan ha svårt att knyta an. Kanske har han/hon aldrig fått chansen att uppleva anknytning, utan varje försök barnet gjort har slutat med besvikelse över att anknytningspersonen försvinner. Det brukar gå att lösa, men det kan ta tid. Räkna med att ha det nya barnet som en lite igel på någon av er i flera månader, minst. Är det då två barn på en gång så blir ni båda helt upptagna. Skulle er dotter klara det?

Jag förstår om mitt inlägg känns tråkigt, men mitt råd är att ni inriktar er på ett barn i första hand. Möjligen kan ni försöka få medgivande för ett barn eller tvillingar, men inte för två barn i olika åldrar.

Står ni förresten som sökandemedlemmar i någon adoptionsorganisation? Annars bör ni ordna det illa kvickt. På senaste tiden har väntetiderna för att få skicka en adoptionsansökan vuxit sig helt absurda. Till vissa länder får man idag vänta uppåt fyra år på att ens få ansöka. Sedan tillkommer väntetiden i landet innan ni blir tilldelade ett barn. I bästa fall kan ni klara er med en sammanlagd väntetid på under tre år. Om ni betalar er sökandeavgift idag så tickar kötid medan ni går adoptionsutbildning (om ni inte redan gjort det) och gör utredning. På så sätt har ni kanske redan betat av ett års köande innan ni är klara.

Den största adoptionsorganisationen är AC. Sedan finns de mellanstora BFA och FFIA + de minsta BV och La Casa. AC har flest länder och kan därför oftast hitta ett alternativ som varje familj passar in på. Samtidigt kan de något mindre organisationerna ibland ha aningens kortare väntetider till samma land. En möjlighet för er skulle kunna vara att bli sökandemedlemmar i minst två organisationer redan nu. Då adopterar ni först ett barn genom en organisation. Under tiden står ni kvar som sökandemedlemmar i den andra. Om ni sedan känner att ni vill adoptera igen så har ni redan samlat så mycket kötid i er andra organisation att ni kliver in på första plats så fort ni har ett nytt medgivande. Jag gissar att det är er bästa chans att hinna få två barn genom adoption.

Ofast är ju syskon vid adoption något äldre ex 2 och 5 år är väl ganska vanlig ålder vid syskonadoption, eller 2 och 4 eller äldre. Hur som helst har ni ju ett barn redan och det hemmavarande barnet får inte vara yngre än de barn som kommer. Om ni är anmälda och står på kö i något land och tänker att det skulle vara realistiskt att söka redan 2009-2010, då är er dotter 2 år ungefär. Det blir ett ganska litet barn som skall placeras hos er, det begränsar urvalet en del också på länder. Har ni inte stått på kö kanske ni måste vänta ca 4 år och då är ju dottern 5....fortfarande tveksamt (men möjligt) om ni skulle hitta en syskonskara där den äldste är yngre än er dotter. Om jag var er skulle jag inte ansöka om någon syskongrupp av dels det skälet.

TS, min man och jag har samma tankar som er. Vi närmar oss också 40 med stormsteg och innan vi har kommit hem med ett barn så kommer vi troligtvis vara närmare 42. Att då dra igång en ny procedur direkt när man bara vill ta hand om det barn som precis kommit känns inte särskilt lockande.

Vi kommer att diskutera möjligheterna för ett syskonpar med vår utredare och jag tror att vi kan passa bra för att ta emot två barn på en gång. Min man jobbar idag som naprapat, men är också leg sjuksköterska och under nästan hela sin sjuksköterskekarriär jobbade han på Astrid Lindgren. Vi är tvärtom-familjen... mannen är den mjuka med barnerfarenhet och kvinnan är den hårda som går till jobbet och pekar med hela handen...

Härom natten drömde jag till och med om att vi fick ett tvillingpar på ca 10 månader och deras storasyster på ca 2½... och det enda jobbiga var att jag inte visste hur jag skulle få ner alla i barnvagnen när jag skulle ut och gå!

Hej! Jag tror också på det Manchester skrev - om ni är c:a 37-38, så är det inte helt omöjligt att ni hinner adoptera 2 barn, dock en åt gången. Det är jätte få unga tvillingpar som adopteras, så det vore klokt om ni hade en back-up plan, dvs, stå som sökande redan idag (jag menar IDAG) hos 2 organisationer. Skicka en ansökan för 1 eller 2 barn tidigast möjligt hos den organisation som ger er möjlighet först, och samla kötid hos den andra. Om ni får 1 barn, så får ni göra en ny medgivandeutredning efter 1 år, och kan ansöka om ett barn till. Det som kommer att bli knepigt, som de andra skrev, är medgivandeåldern - ni får sannolikt endast medgivande för barn mindre än vad ni har, vilket begränsar era möjligheter något.

Det här med 42-års gräns är också lite luddigt. För det första, gäller det datumet ni SÖKER för medgivandeutredning hos kommunen (i min kommun i alla fall). Det får absolut dra ut på tiden efter det, och man kan ha blivit äldre när man faktiskt får medgivandet i handen. För det andra, så är det svårt att säga att det är en stenhård gräns - vissa kommuner anser att det särskilt skäl att få medgivande om man redan har barn hemma.

Och så tror jag också på det Manchester skrev om att det kommer antagligen bli svårare än vad ni tro att få 2 barn samtidigt (dock ingen erfarenhet med 2 barn själv). Visst har de varandra att trösta (i bästa fall), men att jobba aktivt och medvetet med anknytning är ett heltids jobb, vilket kan ren praktikt vara ganska svårt för eran dotter. Men allting går, bara man är pigg och förberedd och lyhörd!

Gå med som sökande nu! Detaljerna får ni lista ut sedan. Lycka till!

Kan ha missat om det nämnts ovan i tråden, men en annan vesäntlig sak är att en del kommuner inte alls beviljasr syskonmedgivande. Som till exempel vår kommun.

Hur gärna vi vill så kan man inte få det här, alltså blir det bara ett barn för oss, då vi inte kommer hinna med fler pga makens ålder.

Vi lär väl få skämma bort det barn vi får desto mer, för vi kan inget göra åt saken...

Tack alla för svar!

Manchester, du har nu gjort så att vi har tänkt om ang syskonadoption! Det är så mycket klokt du skriver, tack så jättemycket för att du delar med dig av alla tankar och all fakta.

Hade ingen aning om t ex att syskon inte alltid lever tillsammans i givarländerna, det låter ju inte klokt. Synd, då är det klart att det är lika förvirrande att plötsligt fösas ihop med en föregivet biologisk syster eller bror som det är att föras till Sverige/passa in i en svensk familj.

meimei, du har så rätt, smart tänkt, tack!

Sally: Mm, nä, det är nog dumt att tänka att barnen ska anknyta till varandra, de ska ju knyta an till oss föräldrar väldigt mcyket också, och det kanske blir oöverstigligt med så många ungar och bara en famn!

Vi har stått i kö hos AC sen 2006 i alla fall, så det känns skönt. Dumt nog tog vi bara en enda organisation då, vi tyckte att det var dyrt. Hm, ibland bedrar snålheten visheten! Men vi ska välja någon annan organisation också snarast.

(Trodde jag skulle få däng för att jag skriver "nanny" ovan, med tanke på anknytning och allt sånt, men sanningen är att det vore fantastiskt med avlastning av en del hushållsarbete för att få mer tid till barnen och slippa dra med dem och handla och sånt t ex [sånt som jag gör på min egentid nu, typ mitt i nätterna, men mer än gärna skulle slippa]. Oj, det här måste jag starta en ny tråd om, känner jag.)

Hej TS,

Ska bara tilläga att det blev lite fel tolkat (och illa skrivit av mig), det jag skrev. Jag menar naturligtvis anknytning mellan ett eller flera nya barn (som kan ha en del bagage) och er föräldrar. Det verkar rent praktiskt svårt att få ihop anknytning med 2 nya barn medans ett till litet barn finns också (eran dotter) som kommer kräva en del uppmärksamhet.

Och om ni har någon som handlar och städar, mm, great. Mer tid åt barnen.

Jag har inte själv adopterat två barn, men jag har sannerligen varit med om det. Min bror och jag adopterades samtidigt. det var inte planerat utan egentligen skulle de bara adoptera min bror. Men väl nere så träffade mina föräldrar mig och de visste att de inte kunde lämna landet utan mig också. Och efter en massa krångel med myndigheter så fick de äntligen beslut att ta hem oss båda.

Vad jag vet så har allt fungerat bra. Vi är inte biologiska syskon och jag var lite äldre (22 månader, min bror var 3 månader) och jag vet att de fick handskas med mig väldigt varsamt eftersom att jag hade stora problem med att dela min nyvunna familj med någon annan. Jag hade blivit övergiven mer ä en gång och hade inga planer på att bli det igen. Men mina föräldrar gav mig oändligt mycket tid och omvårdnad så jag kom ganska snabbt över att behöva dela dem med min bror.  Allt gick bra och vi har växt upp och har det bra!

I alla fall, mina morföräldrar bodde hemma hos oss första månaden tror jag och hjälpte till. Men sen tror jag min mamma klarade av oss själva (pappa jobbade) och det funkade bra. Mina föräldrar var 39 & 40 när de adopterade.

Mollyland: Tack för att du berättade

"Hade ingen aning om t ex att syskon inte alltid lever tillsammans i givarländerna, det låter ju inte klokt. Synd, då är det klart att det är lika förvirrande att plötsligt fösas ihop med en föregivet biologisk syster eller bror som det är att föras till Sverige/passa in i en svensk familj."

Fast det är väldigt olika från land till land tror jag. I Etiopien är det nog snarare regel än undantag att syskon bor tillsammans på barnhemmen, om inte den ena är bebis och den andra äldre. Den korta tid de är på barnhem. Innan dess har de oftast bott tillsammans i sin biologiska familj eller liknande.

Men, med så bra kötid i AC så borde det verkligen inte vara några problem för er att hinna adoptera två barn, ett åt gången. Om jag var ni skulle jag genast bli medlem i en annan organisation, adoptera första gången genom AC och sen andra gången genom den organisationen. Då har ni ju hunnit spara in flera års kötid där under den första adoptionen, och är ändå inte för gamla för att få ett nytt medgivande!