shadowstorm skrev 2008-12-04 11:32:01 följande:
när min mormor levde sjöng hon ofta denna låt för mig...harn var ju kristen så det var en självklar sång Tryggare kan ingen vara, Än Guds lilla barnaskara, Stjärnan ej på himlafästet, Fågeln ej i kända nästet.Herren sina trogna vårdar, Uti Sions helga gårdar, Över dem Han sig förbarmar, Bär dem uppå fadersarmar.Ingen nöd och ingen lycka, Skall utur Hans hand dem rycka, Han vår vän för andra vänner, Sina barns bekymmer kä
nner.Se Han räknar håren alla, Som från deras huvud falla, Han oss föder och oss kläder, Under sorgen Han oss glä
der.Gläd dig då, du lilla skara, Jakobs Gud skall dig bevara, För Hans vilja måste alla, Fiender till jorden falla.Vad Han tar och vad Han giver, Samme Fader Han förbliver, Och Hans mål är blott det ena, Barnets sanna väl allena.
Det är en väldigt vanlig psalm. Vi sjöng den på Linneas dop.

Den är jättefin.
Annars är jag väldans förtjust i gamla skillingtryck då min låtsas farmor sjöng sådana för mig som barn. Bland annat i en sal på lasarettet samt Lilla vackra Anna som skrevs av en långväga släkting till mig.