Min pappa brukade tex sjunga sången:
Muggebigge muggebigge tuff tuff tuff
Mahogny båt med ruff ruff ruff
Muggebigge muggebigge tuff tuff tuff
Det är min sjömanssång
En annan som var min favorit på dagis var den om Josefin-fin-fin och hennes symaskin-skin-skin
Kommer ni ihåg några flera från er barndom som verkar ha försvunnit?
när min mormor levde sjöng hon ofta denna låt för mig...harn var ju kristen så det var en självklar sång
Tryggare kan ingen vara,
Än Guds lilla barnaskara,
Stjärnan ej på himlafästet,
Fågeln ej i kända nästet.
Herren sina trogna vårdar,
Uti Sions helga gårdar,
Över dem Han sig förbarmar,
Bär dem uppå fadersarmar.
Ingen nöd och ingen lycka,
Skall utur Hans hand dem rycka,
Han vår vän för andra vänner,
Sina barns bekymmer känner.
Se Han räknar håren alla,
Som från deras huvud falla,
Han oss föder och oss kläder,
Under sorgen Han oss gläder.
Gläd dig då, du lilla skara,
Jakobs Gud skall dig bevara,
För Hans vilja måste alla,
Fiender till jorden falla.
Vad Han tar och vad Han giver,
Samme Fader Han förbliver,
Och Hans mål är blott det ena,
Barnets sanna väl allena.
det är kanske ingen barnvisa men den är vacker, men ingen jag skulle sjunga på ett dagis. :)
Linnpinn skrev 2008-12-04 11:29:13 följande:
Låter kanske hemskt men denna sjöng vi i lågstadiet på musiken 
hahahaha
Igelkottaskinnet
Och gubben han sade till gumman sin:
"Ta och sätt en lapp uti byxan min,
uti ändanom, uti ändanom,
allt uti byxorna i ändanom."
Och gumman hon gick sig till skogen en natt
och där ska se hon en igelkott fick fatt,
som sprang på sina ben, som sprang på sina ben,
som sprang på sina ben uti månens sken.
Och gumman hon tog sitt igelkottaskinn
och alla vassa taggarna vände hon in
uti ändanom...
Och gubben han hoppa, han skrek och han svor.
Jag tror själva hin uti byxorna for,
uti ändanom...
Och gubben han tog sina byxor och gick
och då kan ni veta vad kärringen fick
uppå ändanom...
Men då tog gumman ett ekorraskinn,
de lenaste håren dom vände hon in
uti ändanom...
Och då blev gubben så glad i sitt sinn,
han klappa och pussa käringen sin
uti ändanom...
OCh Bonden och kråkan!
"Och bonden han körde till furuskog
Hejom, fejom, fallerallera" osv osv
Nu i ro, slumra in, i bädden så fin, som blomman på äng, i en gungande säng. Och guds änglar de små, breda vingarna ut, och kring bädden de stå, tills dess natten är slut.
Vackert, men synd att de blandar in gud...
Gubben i lådan var länge sedan jag hörde...någon som vet hur den går?
Vi var nog inte mer än 8-9 år då.