• sazzia

    Sfinkterruptur tråd. ni som råkat ut för det titta in o disskutera

    Under förlossningen som var väldigt lång dragen o fick ett STORT barn 5035g så sprack mitt klipp vilket ledde till Sfinkterruptur grad 4 o även en hel massa annat.

    Jag har inte för en idag insett vad det faktiskt innebär (3mån)senare för att jag själv letat info på nätet.
    Jag fick aldrig nån information om vad som kan hända efter åt o att enligt studien jag läste drabbas många kvinnor av analinkontinens som främst visar sig som gaser mycket smärta vid samlag.

    Mitt Sfinkterruptur o alla andra stygn har ännu inte läkt, pga infektion. Dom fick plocka bort 10stygn vilket lämnade ett öppet sår. Jag har nu tre månder senare fortfarande ont, fast såret är rätt litet. Jag känner av alla ärr o läkaren som gjorde op:en har slarvat. O läkaren jag går till nu anser att jag kan visst leva med det..

    Jag har inte bara skämts som en hund att prata om saken men nu tänkte jag att jag ska ta mod till mig o skriva en tråd i hop om att finna andra som vart med om samma.
    Dom som aldrig fick den där fanastiska förlossningen o tiden efter. Min förlossning kanstades inte bara av en massa stygn min son fastnade med axlarn, fick andnings hjälp o hjärt massage när han väl var ute. Jag fick inte se han för en 4 timmar senare o ingen informerade oss om vad som hände o jag trodde min son dog dom första 30min efter förlossningen

    Sen förlorade jag 2½liter blod, rullades in på operationen som syddes slarvigt o inte ren gjordes ordentligt som ledde till infektion dagen efter. O som gräddde på toppen fick jag veta att en normal förlossning vid ev flera barn inte ens är att tänka på för min del, jag har vart chokad, ledsen,frustrerad o arg för att dom nonchalerat mig när jag uttryckte att jag ville ha tillväxt ul för att det såg ut som att jag väntade tvillingar, allt hade kunnat avhjälpas tidigare om dom bara lyssnat på mig redan på MVC

    Nu kliar ärren så man blir tokigt, jag har ont o är ömm även där det hunnit läka ihop, jag har fått rejälla problem med gaser o om jag blir nödig att göra numer 2 måste jag på en gång gå till toan för att jag inte klara av att hålla mig o det anser läkaren att jag kan leva ett ´normalt liv med, knipövningarna har inte hjälp mig ett jota (100st/dag)
    Så ni som råkat ut för det ni är inte ensamma o det är inget att skämmas för!!

    Skriv gärna en rad eller två o berätta om hur du fick det o det gick efter åt? Tycker du att du fick den infon du behövde? Eller fick du fråga o leta dig fram till svaren som jag?

  • Svar på tråden Sfinkterruptur tråd. ni som råkat ut för det titta in o disskutera
  • skånetös78

    Jag tyckte det var så himla jobbigt att jag hade noll koll på gaserna de första dagarna, minns att en av dagarna var det bara jag och en till tjej i rummet..hon hade draperierna fördragna och jag skulle gå förbi, just då släpper jag världens brakare..usch vad hemskt det kändes! Samma sak ute i korridoren..ville helst inte lämna min säng alls p.ga detta!


    *Välkommen älskade Linnea! 7/11-08*
  • sazzia

    Jop tack så mycket för erbjudandet! Ska hör vad den privat gyn säger annars får jag försöka med nått annat.
    Kan inte alla som skriver här inne på tråden dela med sig av sin förlossning (dom som vill)? Kan ju vara skönt att skriva av sig. O faktiskt mår man lite bättre sen =) jag tänkte skriva min senare men lille gossen har haft feber nu i 2dagar efter vaccinationen o vart jätte ledsen i flera timmar innan han somnade, så nu måste jag hoppa i sängen är helt slut =)

  • lifeleker

    Sofia75 skrev 2009-01-29 11:45:04 följande:


    Hej!Åh, här måste jag bara skriva ett inlägg!! Bölar när jag läser vad du skriver ts!! När jag fick min första som -06 drabbades jag av sr grad tre pga att det gick så fort. Jag fick upp Viggo på bröstet direkt men de tog honom o sprang iväg då han inte verkade må bra. Men allt var fint o jag fick tillbaks han. Jag fick åka till operation någon timma efteråt o syddes ihop. Allt gick nog egentligen bra, men oj vad jag mådde dålig. Blev lite socialt handikappad, ville inte åka någonstans ifall jag skule behöva gå på toa o göra nummer två, om jag blev gasig osv. Jag kände mig så snuvad på min förlossning o den där jäkla brikcan som alla talade om fick jag aldrig. Jag förlorade massa blod o mådde dåligt pga av det, jag förlorade massa blod efter operationen o blev tvättad på alla privata delar medan min sambo stod o såg på. Jag kunde inte ta hand om min pojke själv första tiden pga av smärtan. Jag kan egentligen berätta massor om mina upplevelser, som inte har varit i närheten av dina ts, men jag ska göra en lång historia kort. Jag fick mycket information och jag fick även kuratorkontakt direkt efter förlossningen, hjälpte mig massor att bara få älta o gråta.... För att det gick som det gick. Jag bestämde mig för att aldrig skaffa ett barn till....I augusti -08 födde jag min andra son!!! Beslutet var så svårt, men längtan blev för stor. Stödet jag fick från läkare var enormt. Jag fick bearbeta min första förlossning o gå på aurora samtal. Jag var helt fysiskt återställd, men inte psykiskt. Jag vågade inte föda vaginalt igen, trots att läkaran talade om att risken var minimal att det skulle hända samma sak igen. Men utan tjafs fick jag helt bestämma själv o jag valde planerat snitt. Allt blev som jag önskade o jag vill bara tala om att jag sakta men säkert börjar lägga min första förlossning bakom mig....Jag hoppas att du blir helt återställd ts, och det blir bättre även om man inte tror det, och utnyttja all hjälp du kan få. Önskar att alla kunde få samma bemötande som jag fått.....//S
    alla säger att de gör mkt ondare att få kejsarsnitt.. alltså efteråt...

    men du som fått svinter och gjort kejsarsnitt.. vilken skillnad? ja låg på soffan i 3 v efter min förlossning nu 6v efteråt gör det oftast fortfarande ont att kissa, hur länge gjorde snittet ont
  • annavia

    Vill bara säga till er som känner er fåniga pga att ni inte fick någon bricka efter förlossningen, ni är INTE fåniga! Brickan + timmarna efter förlossningen innan man skulle upp till bb var helt underbara. Jag hade en normal förlossning och fick ingen sr, vill inte på något sätt göra det värre för er som ej fick bricka. Vill bara säga att brickan faktiskt var mycket viktig. Det är den + timmarna på förlossningen innan bb som jag och min sambo pratar om än i dag och som liksom är i nåt slags rosa skimmer.

    Sänder styrkekramar till alla i denna tråden och hoppas det kommer gå bra för er!

  • Sofia75

    lifeleker:

    Om jag visste det jag vet idag, skulle jag valt snitt första gången oxå, det var en drömresa jämfört med sr. Jag ska inte ljuga o säga att snittet inte gjorde ont efteråt, för det gjorde det, men min sr gjorde sååååååå mycket ondare, under längre tid. Snittet hade jag ont av i kanske två-tre veckor, första dagarna var absolut värst, när jag skulle upp ur sängen o så, men det hade jag ju vid första förlossningen oxå. Efter sr åt jag värktabletter en vecka, vid snittet två dagar, sen gick det bra utan. Men jag vet att jag hade det väldigt lätt efter snittet jämfört med andra!! Kunde knappt gå efter första förlossningen men hade inga problem att komma upp på benen efter snittet, kanske var jag så mentalt förberedd på snittet?? Kommer ihåg att efter tre månader ungefär efter min sr så började jag känna mig någorlunda normal fysiskt, men långt ifrån psykiskt. Men jag hade det jobbigt med gaser under mycket längre tid, kunde inte hålla mig, kommer inte ihåg exakt hur länge..... Men jag undvek gasbildande mat under väldigt lång tid.

    Hoppas du känner dig bättre snart!!!!

    //S

  • Mor1977
    Svar på #235
    Sofia75: Tack för de lugnande orden! Jag ska göra planerat snitt i mitten av april och är beredd på att det kommer att göra ont en tid efteråt. Det är ju något som man vet om, och är förberedd på tänker jag. Jag beställde just två böcker om kejsarsnitt som jag hoppas är bra. Jag har sedan tidigare flera böcker om förlossningar men det står bara några rader/sidor om kejsarsnitt, vilket känns lite provocerande nu när utgången blev helt annorlunda är det som beskrevs i dem.

    Jag hade en hanterbar smärta efter min sr men åt också väldigt starka tabletter 2 veckor efteråt samt annat för tarmen i flera månader. Men att aldrig bli riktigt bra i tarmen, vilket jag inte tror att jag blir, går ju inte att jämföra med några veckors smärta föreställer jag mig. Smärtan i sig var inte det värsta för mig utan det var de andra pinsamma besvären som var svåra att förklara för folk utanför den närmasta kretsen.
  • lifeleker

    Sofia75 skrev 2009-01-30 20:00:39 följande:


    lifeleker:Om jag visste det jag vet idag, skulle jag valt snitt första gången oxå, det var en drömresa jämfört med sr. Jag ska inte ljuga o säga att snittet inte gjorde ont efteråt, för det gjorde det, men min sr gjorde sååååååå mycket ondare, under längre tid. Snittet hade jag ont av i kanske två-tre veckor, första dagarna var absolut värst, när jag skulle upp ur sängen o så, men det hade jag ju vid första förlossningen oxå. Efter sr åt jag värktabletter en vecka, vid snittet två dagar, sen gick det bra utan. Men jag vet att jag hade det väldigt lätt efter snittet jämfört med andra!! Kunde knappt gå efter första förlossningen men hade inga problem att komma upp på benen efter snittet, kanske var jag så mentalt förberedd på snittet?? Kommer ihåg att efter tre månader ungefär efter min sr så började jag känna mig någorlunda normal fysiskt, men långt ifrån psykiskt. Men jag hade det jobbigt med gaser under mycket längre tid, kunde inte hålla mig, kommer inte ihåg exakt hur länge..... Men jag undvek gasbildande mat under väldigt lång tid.Hoppas du känner dig bättre snart!!!!//S
    tack för förklaringen! ja alltså jag kunde inte gå första 3dagarna.. en tjej med snitt på min avd fick åka hem tidigare än mig, hon mådde bättre tidigare... vi skratta lite hon å ja.. hon kunde inte ligga å ja kunde inte sitta=) hon hade hört alla mina samtal efter förlossningen när ja berätta hur de var.. å då visste ja inte ens att ja fått sr(fick reda på de efter nästan 3dar) utan ja berätta bara hur ont de hade gjort osv å att ja blev sydd ganska mkt men hade ju ingen aning då om hur mkt... hon sa att efter å hörtmin historia sa hon till mig att hon va glad över sitt snitt(hon hade tvillingar)
    å efter din erfarenhet så tror ja desamma.. de e typ 3 år tills ja skall ha nästa men ja överväger snitt välgigt mkt..
  • strålöga
    Svar på #232
    Jag fick tips av kuratorn jag gick till att skriva om upplevelsen om förlossningen och åren därpå. Detta hjälpte mig att bearbeta traumat.
    Däremot slutade jag då det känns som det aldrig tar slut, livet känns som en karusell.
  • Sofia75

    LolloRi:

    Ja, det där pinsamma var verkligen svårt att förklara för de runt omkring, det upplevde jag oxå som enormt jobbigt!

    Vad spännande med planerat snitt, hoppas du får en lika positiv upplevelse av det som jag fick. Fråga gärna om du undrar över något, vet att jag funderade massor innan o frågade ut en av mina vänner som gjort planerat snitt, jag ville veta allt innan, hur det gick till, hur det kändes efteråt osv....

    //S

  • Sofia75

    lifeleker:

    Ja, jag kan verkligen säga det om och om igen. Om jag skaffar fler barn så finns det inga andra alternativ för mig än planerat snitt!! Lycka till!!

    //S

Svar på tråden Sfinkterruptur tråd. ni som råkat ut för det titta in o disskutera