Inte utan min dotter the American way...
Är rastlös på jobbet och hittar boken "Inte utan min dotter" läser ut den för andra gången, tittar även på filmen baserad på boken på youtube.
Ja jag vet den är gammal och uttjatad, eller är den det?
Så fort en diskussion om Iran och dess politik kommer upp hör man ? inte utan min dotter? som har blivit ett bestående argument för hur primitivt Iranier lever och hur fundamentala och hemska dom är. Boken såldes i massexemplar i flera länder och det finns nog inte många som inte känner till historien. Nyfiken som man är vill man ju alltid veta hur det går för personerna senare i livet. Betty Mahmody har skrivit att hon är rädd för hennes ex make för att han ska hämnas och han hade svurit på att leta up dom.
Såg att det finns en annan version av historien sett från pappans sida och även den amerikanska vännen som Betty fick kontakt med i Iran är med i denna dokumentär. Deras historia är en helt annan, inte så konstigt det finns ju alltid två sidor av samma historia vid konflikter.
Sayed Mahmody (Mody) framställs som en gammal man som bor kvar i Teheran, en ensam och ledsen pappa som vill se sin dotter igen, och talar om hur mycket han älskade henne och brydde sig om henne när de levde tillsammans i Iran. Detta har även hans vänner vittnat till förmån för honom.
Han går emot Bettys redogörelse av deras äktenskap och liv tillsammans i Iran, anledningen till att han återvände till Iran var inte på grund av sina fundamentalistiska åsikter utan för att han som läkare såg det som ngn slags medborgar plikt att hjälpa till att vårda sina landsmän som varit i kriget och blivit skadade. Och detta enligt honom var Betty medveten om att det inte var en fråga om en två veckors semester.
Denna dokumentär gjorde han i hopp om att få återse sin dotter igen och som ett försök att rentvå sitt namn.
Boken är väldigt detaljerat berättad om hur vidrigt dessa Iranier lever tvättar sig knappt en gång i månaden. Äter mjölbaggar och larver och är allmänt smutsiga. Och om hennes otroliga flykt över öken och berg mitt i iskalla vintern bl.a till fots och häst över till Turkiet där de till slut finner friheten.
Betty blev väldigt känd genom denna bok och detta har gjort henne framgångsrik. Mannen som hjälpte henne att skriva boken har bl.a skrivit boken Midnight express som även den är baserad på en verklig historia men har kritiserats för att vara sanningsenlig.
Jag kan inte låta bli att fundera över denna boken och hur mkt som är sanningen och hur mkt som är fiktion. Är den extra kryddad för att hon skulle bli känd på den? Varför har varken hon eller hennes dotter bytt namn eller alternativt skyddad identitet om det finns ett hot emot dom. Varför kunde pappan hitta deras telefon nummer och adress genom en sökmotor på nätet i Iran 16 år efter händelsen?
Jag tror inte ngn talar hela sanningen i ngn av versionerna. Jag kan inte låta bli att tro att Bettys sida har en politisk avsikt med denna skildring och Sayed (Mody) försöker framställa sig som en oskyldig stackare som inte annan gjorde än älskade sin dotter och ville hennes bästa. Men jag tror det finns en liten sanning och en lögn i bådas historier. En äktenskaps skildring av ett omaka par som fått hjälpt till att få hela världen att se Iran med avskyvärda ögon. Är detta en del av en politisk profit för USAs del i kriget mot Iran?
Skulle vara intressant att se vad ni har för tankar kring detta inferno som blivit så jäkla känt. Köper ni historien rakt av eller vad har ni för åsikter.
