vuxna med adhd add as

"Ordningsmani" typ tvångssymtom och sånt?

Kanske kan va ditt sätt att hantera stöket i huvet då, om du har stök i huvet alltså? Jag har fått förklaring på mitt sånt maniska inrutande av tillvaron när jag hade anorexia i tonåren i allafall. Att det skulle bero på adhd röran i huvet, att jag gjorde mig en ordnad ruta att leva i för att orka. Men detta kanske var för långsökt, vet inte. Men tänkte på att jag då va sån att allt skulle göras i en viss ordning annars rasade hela dagen samman.

Tack för välkomnandet! Tar utredningen alltså såpass lång tid (väntetid?), eller har de inte börjat med den riktiga utredningen förrän nu ett år senare? Jag är precis i början då jag fyllt i några listor. En nyfiken fråga; Hur fungerar du/andra med adhd i den eventuella diagnosen i kombination med föräldraskapet? Jag är rädd att saker och ting ska bli svårare, men samtidigt är jag nästan övertygad om att barnet kommer vara bra för mig.

Tack för välkomnandet :D Ärligt talat vet jag inte riktigt vad jag ska svara, eftersom jag ännu inte är förälder själv, men jag uppskattar verkligen att du inte försöker försköna föräldrarollen med en problematik. Och jag uppskattar att du svarade så ärligt. Det är sådant jag oroar mig för ska hända. Jag VILL ju bli en bra och lugn mamma, och önskar jag kan bli det fastän jag också har jättekort stubin. Visst kan man absolut till 100% vara en bra mamma fastän ens egna "problem" går ut över barnen, så jag menar inte att under några som helst omständigheter kritisera dig. Men jag har fått upp nån slags bild i huvudet att jag kommer lugna ner mig när jag blir mamma. Någon illusion om att föräldrarollen kommer plocka ner mig på jorden och bli ansvarsfull. Jag förstår innerst inne att det troligtvis inte kommer hända automatiskt, men man får väl ändå en gnutta mer motivation till att vara en bra förebild som mor? Jag vill inte att mitt barn ska behöva uppleva mig i det stadiet jag befinner mig i just nu. Jag känner mig egoistisk som "vill ha ett barn" och min plan lyder att jag förhoppningsvis om inget fysiskt hindrar mig, kunna bli gravid innan jag eventuellt sätts på medicinering. Folk påstår att det finns bra läkemedel mot adhd och det låter logiskt tycker jag. Det är ju en konkret diagnos till skillnad mot min borderline jag inte kan medicinera mot och måste lära mig leva med. Dock tar det emot, hela kroppen skriker efter ett barn, och det tar emot att behöva vänta först på att utredningen blir klar, sedan testa medicin som förhoppningsvis fungerar, och efter det måste jag sluta medicinera för att bli gravid. Förlåt att det blev så långt inlägg. Det är bara skönt att få diskutera med andra i liknande situationer.

Carolin E skrev 2009-03-27 19:14:12 följande: Hej! Påbörjar snart min utredning. Min läkare misstänker adhd. Har tidigare fått samma diagonos som du. För min del måste jag nog säg att mina "problem" snarare blivit svårare(vill absolut inte skrämma upp dig) sen jag fick barn. Vet inte vad det beror på. Alla krav och rutiner kanske? Har alltid haft problem att få till rutiner och nu när det finns barn i bilden är ju såna saker otroligt viktigt. Men jag kämpar och hoppas jag får den hjälpen jag behöver. Det där med kort stubin stämmer på mig också, har inget tålamod. Det kan ge mig dåligt samvete ibland om jag råkar skrika på barnen. Men det är mänskligt att tappa tålamodet iband. Försöker tygla mig och är glad att mina barn inte ser vad som pågår i mitt huvud: VÄRLDSKRIG. Hoppas jag inte skrämt upp dig. Ville bara vara ärlig och berätta utifrån min synvinkel. Alla är vi olika.

jag har tourettssyndrom /tics utöver min adhd/svår damp

har aldrig jobbat vart sjukskriven "pensionär" i 10 år. har ett barn o man. jag visste inte ens vad turetts var då ja fick de. de är bara läkare som kommit med diagnosen efter mina probelm. så jag är nog inte rätt  person att fråga vad de gäller att kunna arbeta.. har arbets tränat lite, gått någon enstaka "utbildning". Vad de gäller mina tics att mina ena arm o hand kan "rycka" konstigt och jag kan få liknande "rysningar" i kroppen så som man kan få då man fryser. i perioder sämre att de är lite jobbigt i ansiktet. Folk lägger mest märke till mina arm o hand.

Nu MÄRKS det verkligen att jag har problem med minnet! Sa tidigare idag på msn till Aquagreen att jag vet inte ens om läkaren skickade remiss till psykiatrin för att jag skulle få en utredning eftersom jag ingenting hört. Var hos läkaren den 10 mars och nu när jag började gå igenom en hög med viktiga papper så hittar jag ett brev från psykiatrin... Daterat den 18 mars. Så inte är mitt minne bra alltså... Det står att jag ska bli kallad för bedömningssamtal och tillsammans med min kallelse så kommer jag att få några skattningsskalor inför utredning av min aktuella situation. Förstår inte mycket av det där men... Det står också så här Efter vårdbegäran ska du få en tid så snabbt som möjligt men senast inom 90 dagar. Om du behöver behandling så ska den erbjudas inom ytterligare 90 dagar. Så alltså borde det ta max 3 månader från mars innan jag får komma dit för ett första samtal, har jag förstått det rätt??