• Anonym

    Dask i rumpan????

    Väntar mitt första barn och kan knappt vänta att få träffa henne, vi vet att det är en hon=)=)

    Nu är det så här att jag har läst så mycket över allt hur hemskt det är att ge sitt barn en dask i rumpan nar de varit olydiga, att det är misshandel, att barnet kan ta skada och vi ärrat för livet osv. Urlöjligt tycker jag, fick dask i rumpan av mina föräldrar när jag varit olydig, sista utväg förståss, de sade gång på gång att slutar du inte nu så får du en dask och jag fortsatte, och jag fick en dask i rumpan, med kläder på. Älskar mina föräldrar mer än något annat i hela världen och jag vetatt de älskar mig, jag har allt jag kunnat önska mig och har inte tagit skada av dask i rumpan, utan istället lärt mig att det var fel det gör jag aldrig om.
    Jag är inte rädd för mina föräldrar, kallat mamma och pappa både det ena och det andra i tonåren.

    Jag själv kommer inte att ha dask i rumpan som en uppfostringsmetod då jag VET att det finns andra metoder som är bättre, men jag tycker inte att dom som gör det är sämre föräldrar för det.

    Skulle vilja veta vad andra tycker??

  • Svar på tråden Dask i rumpan????
  • Miss Lau

    Klart man är en sämre förälder om man måste ta till våld mot sitt barn!

  • Schnooglewookiemush

    Jag anser att en förälder som ger sitt barn en dask på rumpan när barnet gjort något riktigt illa, inte har gjort något större fel. Tror inte alls att barnet tar skada av det.
    Jag tycker dock att en förälder som ser det som ett sätt att uppfostra barnet gör väldigt fel.

    Jag fått en dask på rumpan en enda gång i mitt liv, och det var när jag skrek "horunge" till min syster. Jag förstod då att jag hade sagt något riktigt, riktigt hemskt och jag sa aldrig något sådant mer.
    Min pojkvän kastade en stor stålbit på hans mamma när han var liten, han var riktigt arg. Det var jättenära att det träffade mammans ansikte, och det kunde ha gått riktigt illa till. Hans pappa reagerade genom att ge min pojkvän en dask på rumpan. Det har absolut inte min pojkvän mått dåligt av, han tycker till och med att pappan gjorde rätt med tanke på hur illa det kunde ha gått.

    Alltså - Händer det nån gång under uppväxten så tycker jag att det kan vara okej. Händer det flera gånger, är det inte okej.


  • lövet2

    Tja, kan man inte uppfostra sina barn utan att slå dem, då är man rätt inkompetent tycker jag. En viss skillnad var det förr, när alla föräldrar fick höra hur bra och viktigt det var att slå barnen. Nu vet alla att det är både olagligt och fel, så nu finns det liksom ingenting att skylla på ...


    You were there?
  • Spaak

    Håller med Valmar. Spelar ingen roll om det är en "sista utväg". Man tar ALDRIG till våld mot sina barn.

  • Anonym

    Skulle vilja ha ett lite mer utförligare svar om varför? Jag vet att det finns andra bättre metoder vilka jag vill använda mig av.

  • Morbid angel

    Först och främst så är aga vilket i svergie är olagligt.
    Sen ser jag det som en mycket kränkande handling,jag skulle inte vilja få en dask i rumpan eller ett slag över handen av tex min sambo eller arbetskamrat om jag gjort något som de inte gillar.

    Att ett barn älskar sina föräldrar trots att det blir agat ser jag som en självklarhet,överlag alla barn älskar sin mamma och pappa oavsett hur de blir behandlade.

    Dessutom anser jag att man ska prata med sina barn,givetvis säga ifrån när något görs fel,jag vill att min son ska _förstå_ konsekvensen av när han tex drar katten i svansen.Jag vill att att inte ska dra katten i svansen för att det då gör ont på katten,inte för att man får en dask i rumpan om man gör det.

    Dessutom,hur ska man kunna lära ett barn vad som är rätt eller fel genom att själv handla fel?

  • Morbid angel

    Hmmm,blev lite rörigt det där men hoppas ni förstår ändå

  • Anonym

    Oj såg inte att så många skrivit.
    Valmar: om du kände mina föräldrar hade du tyckt som jag att dom är riktigt bra, jag kan förstå ditt sättatt tänka, men nu var det så att detta hände mig 4-5 gånger under åren 4-10 år, alltså inte så ofta och mamma och pappa förklarade alltid varför det hände och sa även till innan det hände så jag fick chans att uppföra mig.

  • Miss Lau
    Anonym skrev 2009-04-10 17:55:04 följande:
    Skulle vilja ha ett lite mer utförligare svar om varför? Jag vet att det finns andra bättre metoder vilka jag vill använda mig av.
    Egentligen tycker jag inte man behöver utveckla svaren alls. Det är olagligt att aga sina barn och de som gör det är dåliga föräldrar. Men om du ändå vill ha något utförligare så är jag emot kränkningar av barn och jag ställer mig främmande mot vuxna personer som inte kan lösa konflikter med barn utan att ta till sin fysiska överlägsenhet. Dessutom lär sig barn inte rätt och fel genom att bli agade, de lär sig lyda för att inte få "dask" vilket är en helt annan sak!
  • Anonym

    Morbid angel skrev 2009-04-10 17:56:47 följande:


    Först och främst så är aga vilket i svergie är olagligt.Sen ser jag det som en mycket kränkande handling,jag skulle inte vilja få en dask i rumpan eller ett slag över handen av tex min sambo eller arbetskamrat om jag gjort något som de inte gillar.Att ett barn älskar sina föräldrar trots att det blir agat ser jag som en självklarhet,överlag alla barn älskar sin mamma och pappa oavsett hur de blir behandlade.Dessutom anser jag att man ska prata med sina barn,givetvis säga ifrån när något görs fel,jag vill att min son ska _förstå_ konsekvensen av när han tex drar katten i svansen.Jag vill att att inte ska dra katten i svansen för att det då gör ont på katten,inte för att man får en dask i rumpan om man gör det.Dessutom,hur ska man kunna lära ett barn vad som är rätt eller fel genom att själv handla fel?
    Jag förstår dig fullt ut och tänker som du med, men vad jag ville ha fram var att barnet inte tar skada om det skulle hända några gånger.

    Jag har en vän som blivit misshandlad av sin pappa från det han var mkt liten och han hatar sin pappa så det är inte självklart att man älskar sina föräldrar.
  • Anonym

    Mina föräldrar har aldrig kränkt mig, utan alltid stöttat mig och funnits där för mig. Jag litar mer på mina föräldrar än någon annan.

  • Morbid angel
    Anonym skrev 2009-04-10 18:02:41 följande:
    Morbid angel skrev 2009-04-10 17:56:47 följande:
    Jag förstår dig fullt ut och tänker som du med, men vad jag ville ha fram var att barnet inte tar skada om det skulle hända några gånger. Jag har en vän som blivit misshandlad av sin pappa från det han var mkt liten och han hatar sin pappa så det är inte självklart att man älskar sina föräldrar.
    Har också en vän som blivit misshandlad som liten av sina båda föräldrar,hon har ingen kontakt med dem nu i vuxen ålder men som barn älskade hon och såg upp till dem som vilka barn som helst.Som vuxen vet man att det man blivit utsatt för är fel,det gör man oftast inte som barn,det var väl främst det jag syftade på.

    Jag skulle inte få men för livet om min arbetskamrat gav mig en dask i rumpan men skulle kännt mig oerhört kränkt.Det är vi vuxna som måste lära våra barn vad som är rätt och fel och det går inte genom att själv göra fel,särskilt inte när det gäller fysisk bestraffning.
  • Anonym

    Morbid angel skrev 2009-04-10 18:06:56 följande:


    Har också en vän som blivit misshandlad som liten av sina båda föräldrar,hon har ingen kontakt med dem nu i vuxen ålder men som barn älskade hon och såg upp till dem som vilka barn som helst.Som vuxen vet man att det man blivit utsatt för är fel,det gör man oftast inte som barn,det var väl främst det jag syftade på.Jag skulle inte få men för livet om min arbetskamrat gav mig en dask i rumpan men skulle kännt mig oerhört kränkt.Det är vi vuxna som måste lära våra barn vad som är rätt och fel och det går inte genom att själv göra fel,särskilt inte när det gäller fysisk bestraffning.
    Fast jag kan inte minnas att jag någonsin känt mig kränkt, fast har ju inte det bästa minnet heller...
  • Morbid angel
    Anonym skrev 2009-04-10 18:09:31 följande:
    Morbid angel skrev 2009-04-10 18:06:56 följande:
    Fast jag kan inte minnas att jag någonsin känt mig kränkt, fast har ju inte det bästa minnet heller...
    Det är väl ingen som kan med säkerhet veta vad ett barn känner och tänker efter att ha fått en dask av den person det älskar mest men varför chansa när det finns bättre sätt att uppfostra sitt barn som dessutom är lagligt?
  • JeanneDArc

    Det är inte ok på något som helst sätt under några som helst omständigheter!

  • Ablan

    Jag tycker att en dask i rumpan tyder på att man har tappat behärskningen och har kass impulskontroll, och om det inte är det utan att man gör det om en "genomtänkt" uppfostringsmetod då är man bara rätt och slätt elak och oemptisk.


  • Anonym

    Jag haller med alla att an inte tar till vald mot barn. kommer aldrig att ge mitt barn en dask i rumpan och hoppas att ingen tror det om mig.
    Jag ville veta vad andra tycker och nu vet jag. Tackar alla for sina svar!

Svar på tråden Dask i rumpan????