Jätteångest för livet efter mammaleidgeheten!!

Kanske gå ner lite i arbetstid om det är möjligt?

Egentligen är jag arbetslös i grund och botten. När min dåvaranda arbetsplats upptäckte att jag var gravid (hade inte sagt något utan gick rykten) så hittade dem på att jag ej behövdes. Orkade ej tjafsa för jag var så glad åt min graviditet så jag nöjde mig med ett bra rekommendationsbrev...

Jaha, men då så. Ha ha.
Då kanske du med lite tur kan hitta ett deltidsjobb eller så?
Jag skulle eg. ha börjat jobba i juli, men jag tycker inte heller det kändes så lockande med denna vardagsstressen och dagismorgonar så jag har faktiskt tagit tjäntledigt året ut.

Nu kan jag bara prata från min erfarenhet och mitt barn, min son är 19 månader och ska inte börja på dagis förrän han är nästan 2 år och då bara gå tre dagar i veckan. Både jag och hans pappa är hemma med honom hela dagarna och det behövs, jag hade inte orkat stimulera honom själv. Han kräver så mycket mer nu än vad han gjorde när han var lika gammal som din dotter. Jag har varit "tvingad" att gå på diverse aktiviteter varje dag (typ öppna förskolan, kyrkans barntimmar, badhus, lekhus etc) för att han ska få träffa andra barn och ha kul.

Så jag är en sån som röstar FÖR förskola, men vi är ju alla olika både vi föräldrar och barn. Så jag tycker nog att du ska lyssna till vad du själv tycker är bra för dig och vad som är bra för din dotter.

Lycka till!

Vår flicka älskar att träffa andra barn men är ändå lite blyg. Jag älskar att bege mig till ÖF och få leka med vår dotter. Njuter av att se henne samspela med andra barn och vuxna och så får jag tala med andra jag med. Hur mysigt som helst men att veta att det kommer en dag då jag ej får njuta så mycket längre gör mig ledsen..

Jag började inte på dagis förrän jag var tre, fyra år.
Jag har inte fått några som helst men utav det!
Och sen så var jag finskspråkig men jag snappade upp svenskan direkt.

Ni gör som ni vill. Vill du vara hemma med barnet så var det Ni kanske kan gå på ÖF tillsammans och så istället?

Så nekelt är det inte. Den dagen som föräldrarpenningen är slut så kan vi inte mysa mer och det sörjer jag. Då får jag inget bidrag längre...

kruxet är, iallafall där jag bor, att på öppna förskolan så blir det liksom ett glapp mellan åldrarna 1 år och äldre barn. Dom flesta 1,5 åringar går ju trots allt på förskola, så när dom kommer upp i ålder kring två år när dom börjar leka mer interaktivt med varandra så har dom ingen i samma ålder/nivå ändå.

Om du stannar hemma kan du ju få vårdnadsbidrag, inte så mycket pengar kanske men alltid nått. Annars kanske det kan vara en idé att bli dagmamma

Ja hur fungerar det och kan man studera på distans samtidigt?