Hemspråk, vad gäller?

Grundskoleförordningen säger i 2 kapitlet:
9 § Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om
1. eleven har grundläggande kunskaper i språket, och
2. eleven önskar få sådan undervisning.
Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.

13 § En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns en lämplig lärare.
En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. Förordning (2008:97).

Detta är vad lagen säger. Lycka till!

Tusen tack för info!

Någon som vill dela med sig av sina erfarenheter av hemspråk för adopterade?

jag har fått hemspråks undervisnings på gymnasiet men inte utan protester från skolan men tillslut så gav de med sig...

för mig var de bästa jag gjort ångrar det inte en sekund

kram

Jag tycker det är bra att det finns om man önskar detta till adoptivbarn men jag förstår faktiskt inte poängen riktigt (har diskuterat detta i en tidigare tråd)

Sonen pratar te x vietnamesiska och det är inget språk som är enkelt på något sätt, det är svårt att upprätthålla det och öva hemma med läxor osv och jag tror det är i princip omöjligt för sonen att lära sig detta då vi inte på hemmaplan kan hjälpa till. Det är heller inget språk som talas mycket i Sverige, skillnad om det varit spanska, engelska eller liknande.

Min dotter kommer att börja till hösten och för oss var det inga problem. Det var något som rektorn helt enkelt antog att dottern skulle ha och ställde frågan.
Men det är lite annorlunda för oss då jag är spansktalande och vi har kunnat hålla språket levande. Båda barnen pratar och förstår spanska och förhoppningsvis kommer båda att gå på hemskpråks undervisning.

Ja, i ert fall finns det ju verkligen en poäng och kan likställas med hemspråk

hahaha såg att jag skrev hemskspråk,menade så klart hemspråk. Lovar spanskan är INTE hemskt.

Precis som du skriver så finns ju adopterade vars ursprungsspråk är lättare att underhålla än just vietnamesiska. Vår dotter kommer ju från Ukraina och ukrainska är kanske inte så enkelt att hitta, men i den delen av landet som hon kommer ifrån pratades mest ryska och de flesta i personalen på barnhemmet var rysktalande. Ryska är ett ganska vanligt hemspråk i vår hemkommun, och det finns också många adopterade från Ryssland, Ukraina och Vitryssland, så det borde inte vara omöjligt att få ihop en grupp. Dessutom är det lätt att hitta filmer, musik, tidningar etc på ryska. Om vår dotter vill ha ryska som hemspråk i skolan så kommer jag att jobba för att hon ska få det.

Sedan finns ju också adopterade som kommer som lite äldre. Är barnet minst 4-5 år och har ett utvecklat språk så tycker jag att man ska försöka behålla språket om barnet vill. Alla språk är väl inte lika användbara, men ett språk man liksom fått "gratis" som barn är väl ändå alltid en tillgång?

Jo, fast det kan också vara så att det känns väldigt dubbelt att som adopterad sitta i en hemspråksklass där de andra barnen har med sig så mycket mer kunskaper, så var det för mig när jag gick i hemspråk i spanska, det kändes fel, fel, fel, jag kände mig ju svensk med mina svenska föräldrar som kunde lite spanska men vi pratade det ju inte naturligt i vår familj och jag kände mig så felplacerad, passade inte in, kände mig dum och utanför. Så jag slutade och då mådde jag bättre.

Om man börjar med hemspråk flera år efter att man adopterats tror jag man ska göra det tillsammans med andra adopterade från samma land. I storstäderna finns väl såna klasser?

Elever som talar språket hemma har alldeles för stort försprång framför elever som adopterats när de var små och sedan aldrig varit i kontakt med språket.

det är nog väldigt svårt att få till sådana grupper eftersom det inte är så många barn som talar språket hemma och så många barn är det ju inte, jag tror det är svårt men roligt om det funkar rent praktiskt att bara sätta adoptivbarn i en hemspråksklass men jag är tveksam till att det funkar överallt....

Fast adopterade behöver inte tala språket hemma för att ha rätt till undervisning.

Tror att det finns, eller har funnits, en mandarinklass för adopterade i Göteborg.

Nej, det har jag aldrig påstått att man måste tala språket hemma, läs tidigare inlägg

Ja, fast alla barn är ju inte från Kina heller men visst är det bra att det finns men jag tror ändå att det är svårt att upprätthålla och jag tror att det inte passar alla barn, vet flera som upplevt det som jag gjorde, man kände sig kluven då man känner sig svensk och det känns konstigt att lära sig ett språk bara för att man är född i det landet där man pratar det språket Men det är jättebra att det finns, det har jag aldrig sagt något om!