HUR kan det vara ok att skola in 1-åringar på dagis!?

betänk då hur lite tid "jobbmammorna" spenderar med sina barn!

Låg nivå på debatten som sagt

Min skrutta började på dagis 12 mån gammal. Knappt lärt sig gå... Kändes hemskt men hade inget val. Hennes tider är än idag 1,5 år senare 13:30-17:00, 4-5 dagar/veckan och hon trivs bra. I början var det lite upp och ner, men mest bra tack och lov. Jag jobbar kväll så jag lämnar, maken dag så han hämtar.
Är vi dåliga föräldrar pga tidig dagisstart?? Tycker inte jag iaf!

Det är synd att det är den vinklingen som kommer fram i den här tråden, att man skulle vara en sämre förälder bara för att man lämnar barnen på dagis vid en tidig ålder. Jag tycker fortfarande inte att dagistartaten, eller att ha barnen på dagis överhuvudtaget, har att göra med hur man är som förälder.
Det är också lite synd att det tydligen är okej att lämna tidigt på dagis om man måste, men inte om man vill göra det. Man är ju världens hemskaste om man faktiskt vill tillbaka till det jobb man hade innan.
Måste man vara bara förälder när får barn, eller får man vara mer än det?

Men om man lämnar på dagis när barnet är 12 månader, då innebär det ju att man varit hemma i sex månader var såvida man inte är ensamstående. Jag förstår faktiskt inte att jobbet kan vara SÅ kul och hemmalivet SÅ trist att man inte står ut med att vara hemma i mer än sex månader.

Jag håller med om att en 1 åring är lite liten för dagis min store började när han var 18 månader, rättså liten då också men han trivdes från start var aldrig ledsen och oftast sur när jag hämtade honom han trivs fortfarande ypperligt, är nu 3,5. På dagis finns kompisar, pyssel och utflykter så jag ser inte varför dina 2,5 åringar inte skulle gå på dagis det hade de säkert tyckt var jättekul.

Och om man vill det för barnets skull så är man ännu hemskare...

Det är tur att jag känner mig väldigt säker och trygg i det beslut vi tog angående sonens förskolestart för annars skulle man nog ta åt sig av alla som ska tycka hit och dit.

Ja, vi känner oss också trygga med vårt kommande val och tänker då absolut inte ha dåligt samvete bara för att vi skolar in vårt barn tidigt. Vi kommer vara jättebra föräldrar ändå.

Det är egentligen rätt lustigt, vi fick jättemycke kritik från div. släkt o vänner när vi valde att vara hemma med vår dotter tills hon fyllde två år. Så synd det var om vår dotter och så oerhört svårt det skulle vara att skola in henne eftersom hon var så "gamal" då
Väldigt många har dessutom en hel del åsikter om att hon nu som 3 1/2åring "bara" går drygt 20tim/v - barn behöver ju förskolan och allt den har att erbjuda
Dotterns inskolning gick helt smärtfritt och hon stortrivs på förskolan men varken hon eller vi föräldrar känner ett behov av att hon behöver vara där längre än nödvändigt.

Vår 3 1/2åring behöver inte förskolan mer än den tid vi arbetar, både jag och maken ser det som en enorm gåva att kunna tillbringa såpass mycke tid tillsammans med vår dotter som vi gör  och därmed kunna göra en masa härliga upptäckter tillsammans med henne, hennes kompisar o våra vänner
Kort sagt, vår doter behöver inte vara på förskolan för att umgås med andra barn eller för att  få stimulans uppleva aktiviteter av div. olika slag - det är sånt vi har tid, lust och prk att göra tillsammans under våra lediga em/helger

Jag blir alltid lika förvånad över alla föräldrar som på föräldramöte efter föräldramöte "kräver" att förskolan ska göra div. utflykter hit och dit, gå på teater med barnen, till biblioteket osv. - hur vore det om dessa föräldrar själva provade på att någon gång göra det tilsammans med sina barn istället för att tro att barn måste tilbringa tid på förskolan för att stimuleras

Förståelsen för tidig-sen förskolestart tycks vara lika liten åt båda hållen - är man trygg o nöjd med sitt eget beslut förstår jag inte varför man måste hacka på andras val
Vi har gjort ett val vi är nöjda med, hur andra gör är för mig fullkomligt ointressant - dock tycker jag att "ämnet" dvs huruvida en 1åring har ett behov av förskolan eller ej är intressant att diskutera och det borde man kunna göra utan att kasta kängor på varandra.

Oss behöver du inte lida med för varken vi eller vår dotter lider av det. Det stämmer att hon inte har något behov av att gå på förskolan, det är vi föräldrar som har det behovet, mycket riktigt men att gå så långt som om det vore synd om oss är bara löjligt! Det är synd om familjer som knappt har mat på bordet och får slita för att kunna betala hyran, som får vända på varenda krona för att få det att gå ihop. Det är inte synd om oss föräldrar som inte kan leva på enbart en lön. Det är lyx för er som kan det men inte synd om oss som inte kan det!