sent tal

Ja men då förstår hon ju i alla fall =) Skulle känt mej betydligt mindre orolig om min son hade förstått så där bra.

Enda saken som är bra är att hans joller/enstaka ord han säger har väldigt bra språkmelodi. Ibland låter det som att han skulle prata ett främmande språk, eftersom det låter rätt, det han säger, det låter som frågor och påståenden och meningar, bara att det inte finns några ord i dem. Har hört att många barn som har språksvårigheter pratar entonigt, det gör han definitivt inte.

Har bara läst några få av inläggen men vill kommentera en sak till Neko. Hjärnan är konstruerad så att den egentligen inte förstår ordet "inte". Om man säger till ett barn att det inte får göra något, i ditt exempel inte får sova, så uppfattar hjärnan bara får sova. Låter lite konstigt kanske men det här jobbar även idrottsmän med mycket. Det gäller att hela tiden tänka/säga det man ska göra och istället för det man inte ska göra. Inte alltid så lätt när man har med småbarn att göra som ofta inte alls vill göra som man säger. Lycka till!

så säger min mamma också.. säg vad dom skall göra istället..

men vår kille säger automatiskt nää om man frågar något med inte i.
för att inte o näää hänger ihop.

tex, tycker du inte om den där frukten? så säger han näää

Fast ordet sova kan han ju förknippa med sin säng, vad kan han förknippa inte med?
Om du förstår hur jag menar. jag kan tjata mig blå på min son att han får inte göra si och så, och nog 17 gör han det i alla fall
Så här hemma är det avledning som gäller.
Men har ni varit i kontakt med logopeden, hur ska ni gå vidare ect?
För jag börjar bli skit frustrerad över detta, och logopederna menar på att talet kommer då han förstår. men hur lång tid kommer det att ta, allt går i snigelfart och när jag sedan börjar jobba blir det  dagis, och då undrar man ju hur det kommer att gå. För nu fungerar de inte med andra barn då många varit rätt så jävliga på honom. och han tycker ju inte heller det är kul när han inte kan vara med i diskussionen.

Instämmer! Otaffbarnt men precis så är det.

Sonen är 3½ och har nyligen kommit igång med pratet. Har endel ord som vi förstår, vissa ord sätter han ihop till 2 och 3 ords meningar men mest blir det bara babbel och bubbel Han använder mkt tecken och gester för att förtydliga vad han menar. Vi har använt en del stödtecken för han hade perioder på dagis då han var lite utåtaggerande när de andra barnen inte förstod. Vi har varit hos logopeden 3 ggr och ska på tätare besök i höst.
Han är duktig motorikst och dagis tycker han är långt före jämnåriga. Han är inte så intresserad av att sitta still och prata eller läsa bok.
Jag har tyckt att det varit jätte frustrerande att han inte pratat men nu börjar jag tänka att det kommer så småningom.

Min lillebror var oxå sen med talet. Men en dag bara så där sa mamma var det som om någon drog ur proppen. Han pratade massa ord ingen visste att han kunde och massa sånt...
Så de kanske kan man bara inte vet eller vill....eller så har det kanske bara fastnat liksom...

Hej, jag vill bara säga att det är jättebra att ni vill prova med teckenspråk.

Känne några barn som inte kan prata riktig bra men föräldrar lärde sig teckenspråk så barnet kunde uttrycka det han/hon ville säga utan att bli arg.

Ni som försöker ha teckenspråk hemma men barnet inte så intresserad.
Fortsätta ändå ha teckenspråk.

Tex vid matbord: kan jag få mjölk eller kan du ge mig bröd.

Ett par tecken där och där om dag räcker.
Man måste inte sitta bredvid och visa ALLA tecken.

Ni kan även lära barnet siffror, lätt att använda handen.
Min dotter kollar alltid hand o visa tecken för "3" när någon frågar om hennes ålder.
Hon kan prata bra och är tvpspråkig.

Lycka till med teckenspråk.

FÅ rnog hänga på här jag. Våran äldsta tös på 2½ pratar inte heller. Kan inte ens 10 ord och deifinitivt inta meningar

Börjar bli aningen orolig om det bara är språket eller om det är nått mer som ligger och spökar eller om det är vanligt trots hon håller på med

Men hur är det med uppfattningsförmågan, förstår hon vad du säger, kan till exempel hämta bollen om du frågar?
För jag fick nämligen höra att så länge ett barn förstår och kan koppla samman ord så behöver man inte oroa sig så, då brukar det till slut komma. Min son är ju dessutom 3 år och fortfarande inte pratar mycket.