SmillaMilla skrev 2009-07-12 19:31:17 följande:
Åhhh fy! Jag sitter också här o gråter. Jag känner igen mig så väl i det du beskriver. Anton var ju lite större när han hade det som värst (så som maia har det nu). Då skrek han sådana hemska saker som att han hatade mig, att vi slog honom, han ville hem, han ville inte vara kvar. Ja det var fruktanvärt. MEN det blir bättre!I uppsala finns det något som heter "bajskliniken", sköterskorna här var tvugna att utbilda sig därifrån för att klara av detta. Vi fick då ett schema som vi skulle fylla i när han bajsade, hur mycket etc. Var tredje dag skulle vi ge klyx hemma om det inte kom något. Det var något av det värsta jag varit med om att behöva göra detta hemma. Här skall ju ens barn känna sig säkert o något sådant skall aldrig få ske i ens egna hem. Det är verkligen hemska övergrepp, men det måste ske. Tyvärr reagerade han allergiskt mot dessa klyx. Så vi var tillslut tvugna att åka in var tredje dag o ge vattenlavenemang istället på barnkliniken. Efter några veckor så här och med ständig hjälp av lekterapin. Började han sedan att bajsa på toaletten. Han var då 5 ½ år och äntligen blev det okej. Någon månad ytterligare så fick han movicol och nu klarar han sig superbra. Bajsar 1-2 gånger om dagen på toaletten. Visst är han hård i magen, men han är inte rädd, han klarar av det.Vår läkare pratade om outvecklad endtärm. Tyvärr visar svea samma tendenser på hårdmage. Men hon bajsar på pottan så det går riktigt bra. Hoppas att min historia kan hjälpa dig lite. Stor kram!
Åh fy låter hemskt för honom och er

Ännu värre när de är så gamla...då sitter det väl i längre. Maia hade ju precis börjat glömma förra gången trodde jag. När jag sa att vi skulle åka till sjukhuset så gick hon direkt in o hämtade en film som hon ville ha med sig, hon sa att på sjukhuset tittar man på film
Hon var jätteduktig när läkaren skulle känna efter, satt helt stilla, däremot när klyxet skulle ges så fick det ju bli med våld. Men oljan gick lättare nu, då fick hon ju även lite bedövning innan och blev lovad glass efteråt.
Det jag inte förstår är hur hon kan skrika av smärta ena sekunden och knipa så man märker att det trycker på och gör ont, för att sitta här och pussla o leka lugnt o fint i nästa sekund...
Jag ska be dom att de verkligen kollar upp hennes ändtarm...har läst lite om det här Hirschprungs eller vad det nu heter och vill att de kollar upp det.
Men de tycker hon ligger för bra i vikt för den sjukdomen...eh...vägde 13,2 efter att inte ha bajsat på 8 dagar...tycker inte jag är särskilt mycket för en 3-åring.