Inlägg från: Helle68 |Visa alla inlägg
  • Helle68

    Sorgsen dotter

    Vi fick våra barn, båda drygt tre år, för lite mer än en månad sedan och har varit hemma i Sverige i två veckor. Allt har gått jättebra.

    Sedan några dagar tillbaka har vi dock märkt att vår dotter då och då blir väldigt sorgsen. Hon ser verkligen djupt förtvivlad ut och kan börja gråta för sig själv, och det kan vara allt från kortare till längre stunder under dagen. Oftast kan vi lugna henne genom att ha henne i famnen och smeka henne och tala lugnande till henne, och då är hon sitt "vanliga jag" ett tag igen. På grund av detta funderar vi på vilka för- och nackdelar det skulle innebära att redan nu visa foton/film från barnhemmet och på kompisar. Vår dotter förstår ännu bara enstaka svenska ord så vi är rädda att vi ännu inte kan förklara bilder/film för henne och att det kanske kan göra henne ännu mer orolig och osäker.

    Är det någon som har erfarenhet av detta och vilka reaktioner visning av bilder/film har gett? Hur länge väntade ni med att göra detta?

    Tack!

  • Svar på tråden Sorgsen dotter
  • Helle68

    Tack alla för era svar, synpunkter och tips.

    Ja, det gör verkligen ont i själen att se denna förtvivlan. Men som sagt så vore det ju konstigt om den inte fanns där. Vi fortsätter att bära, vagga och trösta.

  • Helle68

    Tack igen för alla era svar. Skönt att läsa hur andra tänker och har gjort.

    Nja, vi har väl mest varit oroliga för att riva upp saker och tankar hos vår dotter innan vi med ord kan förklara för henne hur det är, särskilt med tanke på att hon stundtals har varit så otröstligt ledsen. Att hon kanske skulle tro att hon ska åka tillbaka till barnhemmet igen eller att hon skulle bli ledsnare än hon är, eller har varit de senaste två veckorna, om hon ser bilder utan att vi kan förklara så att hon förstår.

    Anledningen till vår tveksamhet är väl kanske snarast våra personliga erfarenheter av hur skilda reaktioner olika människor kan få genom se bilder på personer som försvunnit ur våra liv. När min pappa gick bort förra året var det en stor tröst för mig och mitt sorgearbete att se honom på kort, men jag har märkt att det kan vara precis tvärtom för andra i samma situation. Det är svårt att veta hur en redan förtvivlad treåring som inte kan uttrycka sig i ord - vare sig svenska eller slovakiska - reagerar.

    Däremot är det för oss helt självklart att inte stänga ute de tidigare minnena eller gömma undan sådant som har med det förflutna att göra. Vi hade bara tänkt vänta med att göra det någon månad tills vår dotter förstår oss bättre än vad hon gör idag. Fast kanske upplever hon det som konstigt att vi hux flux börjar visa bilder när vi inte gjort det hittills. Vår son hade några stundtals ledsna veckor i Slovakien men det gick över innan vi kom hem till Sverige och vi har inte känt oss så oroliga för hur han skulle reagera om vi redan efter ett par veckor visade bilder för honom.

    Nu har förvisso teknikens makt löst problemet åt oss eftersom vi pga problem med vår dator inte kunnat ladda ner varken film eller kort förrän idag och därmed inte haft något val...

    Men då vår lilla tjej sedan ett par dagar tillbaka är mycket tryggare och lugnare igen känns det nu betydligt enklare att ge henne och vår son möjligheten att titta på bilderna om de verkar vilja göra det. Förhoppningsvis kommer det att ge dem ännu mer trygghet och ro.

    Tack igen för era tips och erfarenheter!

Svar på tråden Sorgsen dotter