Hur undviker jag att överföra mina sömnstöringar på barnen?

Hej!

Jag har alltid haft lätta sömnstörningar (kan inte somna utan bok i lurarna, till TV, med öronproppar, tänker att jag itne kommer att somna om om jag vaknar, tycker inte om att ligga vaken själv, stressas över att bli trött dagen efter, kan i princip räkna ut exakt hur mycket jag sovit, helt enkelt sömnstressad). Hur undviker jag att överföra det på barnen?

Sonen, snart 4 år, somnar lugnt och nöjt och sover bra på nätterna, men ibland har han ju nätter då han har svårare att sova. Tex när sonen vaknar på natten och inte kan somna om, men är nöjd, så får jag dåligt samvete om jag råkar somna om och han är vaken själv. Känner han min egen stress över att vara "ensam med att inte kunna sova"?

Han somnar till cd-saga och kan ibland få lyssna på natten om han ligger sömnlös ett tag. Ärver han mina problem att somna enbart med hjälp av yttre stimuli?

Jag får bita mig i tungar för att inte säga "somna om nu, annars blir du så trött imorgon".

Hur undviker jag att överföra allt på honom också? Tacksam för svar!
Hanna