Jag hävdar att det inte finns en osjälvisk handling..

se mitt svar till dig

Samma där. Klart du har en vinst av det. Du mår bra av att han mår bra. Du kanske inte gillar själva handlandet men du får nåt ut av det ändå, annars skulle du inte göra det. Människan är i sin natur självisk även om det vid första anblick inte kan verka så i vissa situationer. Jag kan sätta mig in i din situation och tänka att jag skulle göra en sån sak för att jag vet att han mår bra av det, jag älskar honom alltså mår jag bra av att han mår bra. Eller om man gör det för att visa vilken givmild människa man är som gör nåt utan att få nåt tillbaka av det så har man vinsten att andra ser en som en givmild person och att man gör det själv också. Du skulle väl knappas göra så på en person du inte älskade? eller hur? Din kärlek till honom gör att du mår bra av ditt handlande - däri ligger vinsten.
Skulle du göra nåt sånt på någon du inte älskade, t.ex ett one night stand finns det andra vinster, men det behöver vi kanske inte gå in på nu

Men åh. varför blir det sådär hela tiden?! Det måste vara för att jag skriver i det inlägget innanför citat. Måste sluta med det

Just då när du tar beslutet att låta dem se på film så har du nån typ av vinst av det. Tänk efter så kommer du nog på det. Sen kanske du ångrar dig efteråt, men det har inte med saken att göra, just då gjorde du det valet pga den vinsten det gav just då.

Nu har jag inte läst tråden mer än TS. Men frågan är kostigt ställd anser jag. Man måste först benämna gränser om VAD som anses som skälviskt och oskälviskt. Ex skillnad på handling och känsla, även skillnad på når en handling sker och när en känsla sker.Om jag hoppar i vattnet och räddar en som håller på att drunkna så mår jag bra i efterhand, men det är inte för att må bra som jag hoppar i, utan för att rädda människan från att drunkna, på bekostnad av mitt eget liv. Det ÄR osjälviskt.Om jag skulle hoppa i vattnet och själv drunkna, skulle jag då dött i hopp om att må bra/självisk egenskap?.. givetvis är den svaret nej.

Hjärnan och det undermedvetna jobbar extremt fort och för att göra en handling måste den föregås av en tanke, medveten eller omedveten. För det första har man väl i ryggraden att man försöker hjälpa nån som håller på att drunkna. Om du hoppar i gör du det i tron att du överlever själv och kan rädda den personen, alltså överväger du att göra det som gynnar både personen men även dig själv. Skulle du inte hoppa i skull kanske personen dö och du skulle få leva med det - vinsten är att du slipper leva med det. Men om du trodde att du skulle dö, om du stod på en hög klippa och såg en person hålla på att drunkna 40 meter nedanför klippan skulle du knappast hoppa i. Då skulle du veta att ingen annan eller du själv skulle kunna klandra dig för att du inte försökte. kanske ringer du 112 då för att hjälpa. Förstår du hur jag tänker?

Sedan finns ansvaret mot ett samhälle och mot grupper. Jag kan tycka att det är viktigt att hjälpa för att skapa ett bättre samhälle för mig och mina barn, även ifall jag inte direkt tjänar på det.

Självklart. jag är såklart för fina handlingar för att hjälpa andra och göra livet lättare för varandra, jag vore väl omänsklig annars, mend et är inte det tråden handlar om den handlar om hur människan fungerar, att den i grunden inte alls är osjälvisk som många tror. jag lägger ingen värdering i det, det är bara ett konstaterande, något jag är ännu mer säker på nu när jag läst allt som alla skrivit.

Tar man livet av sig pg att man är osjälvisk etc..Om man ska hälla sig inom ramen för vad orden i sin ytlighet betyder så är en osjälvisk handling något man gör trots att man inte tjänar på det, och då blir det klart att det givetvis finns osjälvsia handlingar..

Fast det är just det, alla handlingar "tjänar" man på på ett eller annat sätt.

Jag trodde jag varit exemplariskt tydlig på den punkten. Jag anser att du definierat bort dessa handlingar. Det är det som är min poäng. Definierar man "vinst" som "orsak som genererar medveten handling" kommer naturligtvis alla medvetna handlingar ge en vinst (om vi nu bortser från de handlingar som inte får avsett resultat). Det är en cirkeldefinition. En trivial sanning på språkplanet, som inte säger något om den mänskliga naturen.

Vinsten kan vara omedveten också. Det är långt ifrån alla gånger man ens är medveten om vinsten utan måste söka lite djupare för att se vad ens vinst av handlandet egentligen är.

Själv säger jag att osjälviskhet är de handlingar som inte ger någon annan vinst än (den eventuella) glädjen av att hjälpa andra. Sådana handlingar existerar både i tanken och i verklighet; när jag säger att det finns osjälviska handlingar säger jag därmed något om verkligheten, något om hur människan är funtad. Min sanning är på riktigt.

Du tänker för ensidigt och ytligt. Om du tänker efter kan du nog inte hitta en enda handling som du skulle kunna utföra som inte ger nån vinst för dig.
Men vill du bara kalla vänliga handlingar som osjälviska så får du väl göra det. jag tänker bortom det och konstaterar att det är långt ifrån sanningen. Allt det jag skriver om existerar i verkligheten, varje dag, hela tiden. Det spelar ju egentligen ingen roll. Alla får tolka sin verklighet som de vill och kalla det vad de vill, men jag konstaterar bara att det är så. Tills jag blir motbevisad, vilket jag inte blivit än iaf.

Det är inte alltid man ser vinster. Visst är människan komplicerad och det finns en massa typer av handlingar, men inga osjälviska. Enligt mig då.

Klart den kan finnas ändå. Tror du att din kropp och själ bara består av det du ser på ytan? Vinter kan mkt väl vara sånt som du vid första anblicken inte ser men när du börjar gräva lite i det, som jag gjort med flera fall här, så ser man att i grunden ligger en vinst.

Tack för tipset