Tror mammor till flickor att pojkmammor är avundsjuka?

Eh, jag hoppas ju att det bara är något den här kvinnan fått för sig. Det är väl klart att om jag får välja så vill jag ha barn av båda sorterna, men med tanke på hur underbar min son är så skulle jag inte gråta om jag bara fick pojkar heller, pojken jag har är ju så himla underbar .
Och inte ser jag med avundsjuka på kvinnor med döttrar! Det är som du skriver, jag tittar så klart på andra föräldrar och barn på stan och ler ofta åt barn i min sons ålder och jag tycker nog att de allra flesta barn är söta, men inte för att det är en flicka eller pojke, men nog kan jag känna mer för pojkar då de påminner om min son (vilket jag antar är naturligt).

Äh,vilka dravliga människor

... Det är ju nästan så att man funderar om personer som verkligen, verkligen bara kan tänka sig barn av ett visst kön inte blivit skadade under barndomen själva på något sätt, för varför hyser man annars ett sådant agg inför ett visst kön?

Jag ska ärligt säga att jag hoppades att det var en flicka i min mage, men jag förstår nu att det mest handlade om att jag har dålig erfarenhet av pojkar, har bara en storebror (som jag har dålig kontakt med) och har väl aldrig haft några manliga förebilder och bara tre pojkvänner innan jag träffade sambon och fick barn. Jag var rädd för att få en pojke för att jag trodde att jag inte skulle veta hur man gör med dom. Så himla fånigt men jag tror inte att det är något ovanligt heller. Men jag lovar att efter att ha legat med de förbannade värkarna och var helslut och när jag väl fick upp min bebis på magen, det var bara sååå självklart att "där var HAN ju, mitt barn!".
Så själva önskan att få en flicka var nog för mig en mognadsfråga, när det gäller mig själv...