Barnaga

Aldrig våld. Aldrig. Aga är våld och maktutövande. Om man inte får slå/daska/knäppa någon annan ålderskategor i samhället, varför ska man få slå de minsta, mest värnlösa, mest sårbara som vi vuxna är ålagda att skydda, hjälpa
vägleda. Inte tillfoga smärta, om än aldrig så liten, vanmakt eller förnedring.

 

Men att det är effektivt legitimerar ju inte handlingen! Det finns många tvivelsaktiga metoder för att få barn att lyda som fungerar effektivt där och då. Men så länge de bygger på att tillfoga barnet smärta är det ju lika fel!

Och du har inte svarat på frågan. Om det nu inte gör ont, vad är det då som får henne att stanna upp? Något är det ju? Det måste ju kännas - annars skulle det inte vara effektivt! Och faktum är att även fysisk bestraffning/tillrättavisning som inte gör särskilt ont eller lämnar märken är aga! ingen man blir kastad i fängelse för eller fråntagen sitt barn för förmodligen, men det viktigaste är ju barnets perspektiv. Du använder en fysisk uppfostringsmetod baserad på att tillfoga det en känselimpuls/lätt smärtförnilmmelse för att tillrätavisa ditt barn. Inser du inte det själv?

Läs på själv.

"Det var 1979 som Sverige blev först i världen med att förbjuda barnaga. Då infördes den nuvarande regleringen i föräldrabalken som lyder:
”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling”.

Förbudet mot barnaga i föräldrabalken gör brottsbalkens regler tydligare eftersom misshandel av barn förr i tiden var tillåtet om det skedde i uppfostringssyfte. Det var därför nödvändigt att i föräldrabalken tydliggöra att det nu är förbjudet.

I förarbetena till föräldrabalken sägs det vad som ska gälla. Med kroppslig bestraffning menas främst en handling som innebär att barnet skadas fysiskt eller känner smärta. Det gäller även om det är ett lindrigt slag eller en hastigt övergående smärta. Förarbetena till lagen är tydliga och innebär att våld inte får användas i bestraffnings- eller uppfostringssyfte.

Fysisk misshandel är alltid förbjuden. En vuxen får däremot till exempel lyfta eller rycka undan barnet för att hindra det från att göra sig illa eller skada andra."

www.bo.se (min fetstilsmarkering)


Föräldrabalken 6 kap 1§:
Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
Lag (1983:47) (min fetstilsmarkering)

Dvs, ingen form av kroppslig bestraffning får användas i uppfostran! Oavsett om det är "lätt" kroppslig bestraffning eller knytnävslag. Formuleringen innefattar ALL form av kroppslig bestraffning. Helt enkelt ett fett förbud!  

Du kommer med en massa kringresonemang hela tiden.
Du skriver att det inte bygger på att du tillfogar smärta, utan att det bygger på att det är något du gör när hon absolut inte har lyssnat...? Det är ju ingen funktion, det är ju en orsak, eller hur? Och, du nämner att hon "hajjar till" när du "knäpper" henne, alltså känns det i allafall - alltså, det bygger på att det känns, hon hajjar till (för om det inte kändes skulle hon ju inte hajja till, eller hur), du får fram din poäng att nu attans är det allvar. Eller hur? Även om det inte gör riktigt ont, så använder du känsloimpulsen för att avbryta ett beteende. Inser du inte det? Det är precis samma sak, samma funktion, som när man ger en örfil eller ett slag - bara mildare förstås. Som sagt, inget man hamnar i fängelse för, men barnet kan påverkas, er realtion och anknytning kan säkert påverkas och det är olagligt eftersom lagen innefattar ett förbud mot all kropssbestraffning!

Jag tror bara du lurar dig själv med ditt resnemang. Det var i uppfostrande syfte, för att hindra ett för dig icke önskvärt beteende, eller hur?

Nej, det står ju i förarbetet till lagen!
Lagen är tydlig. Ingen form av kroppsbestraffning eller fysiskt våld i uppfostran. Att däremot hindra uppenbar fara kan legitimera att man använder visst "våld" MEN - använd här ert sunda förnuft - inte på vilket j-la sätt som helst!!! Det är inte OK att ge Kalle en örfil för att han är på väg ut i gatan! Det är inte OK att knäppa barnet på handen för att det närmar sig väggutaget. Det finns oftast andra sätt och det är de som ska användas!

Närmar sig barnet väggutaget, avled, lyft undan, osv även om det är för 111:e gången. Är barnet på väg ut i gatan, ropa, stoppa, lyft ev undan. Markera med röst och kroppspråk. Som någon sa, kroppspråk är viktigt, men det innefattar inte fysiska övergrepp och integritetsbrott!

Ni säger att et är skrattretande, men jag blir mest ledsen över att ni inte behandlar era barn med den respekt de förtjänar. Och, återigen, ni lurar bara er själva med ert resonemang.

En anti-aga från Rädda Barnens hemsida:

• Genom att slå förmedlar man att ”den starke har rätt”.

• Genom att slå lär man ut att det är så man löser konflikter.

• ”Jag läste i tidningen om en man som överlevde en frontalkrock på motorvägen. Han
blev inte ens skadad. Men ingen skulle påstå att det inte är farligt att krocka…”

• Barnets syn på sig själv blir ”Jag är en person som andra har rätt att slå”
(kränkningen påverkar barnets självbild).

• Barn förstår oftast inte sambandet mellan vad de gjort och straffet.

• Det gör ont – och kan vara farligt.

• Barnet blir rädd och otryggt.

• Barnet blir ledset och osäkert.

• Det är alla barns rätt att skyddas från alla former av våld, även i familjen.

• Barn är individer och inte enbart ägodelar som ska formas att bli vuxna.

• Barn är i behov av mer skydd och stöd än vuxna, inte mindre.

• Om syftet med aga är lydnad så är det ineffektivt – det kan leda lydnad på kort sikt,
men inte i längden.

 

Jag har själv två vilda glada barn, varav en helt utan självbevarelsedrift.
Dagligen vägleder jag också ett gäng på 14 härliga 1-3 åringar i mitt arbete, och under de åren jag jobbat som förskollärare har jag arbetat med åtskilliga små.

Alla barn är olika, men det finns också 100 olika sätt att tackla barns nyfikenhet, trots, ilska etc utan att ens komma i närheten av knäppningar, daskar och annat våld.

För det första är man närvarande, man är där barnen är. Man låter dem delta i arbete och socialt umgänge och lära sig om accepterande beteenden och faror. Man visar att spisen är varm och kniven är vass. Små barn förstår mer än vad man tror. Man använder kroppspråk och röst för att visa vad som är OK och inte. Man avleder. Man skaffar hjälpmedel som spisskydd, lådspärrar, klämskydd, petskydd etc. Man kan ev lyfta bort om inget annat fungerar.
Svårare än så är det inte.