Inlägg från: Self Evident |Visa alla inlägg
  • Self Evident

    Är DU rädd för andra kulturer?

    Jmia skrev 2009-10-16 12:39:42 följande:
    Jag anser att Sverige är ett mångkulturellt land. Jag tror de flesta håller med om det? Personligen älskar jag kultur!
    Jag tycker det bästa med att resa är att få uppleva en annan kultur, att bredda mina kunskaper om andra kulturer.

    För en tid sen undrade jag vad svensk kultur egentligen är. Svaren var ganska enhälliga- midsommar, sill, potatis, trist "svensk" mentalitet och fredagssupande bl a.
     
    Kan det bero på att vi svenskar inte har någon egen direkt utpräglad, stark kultur som många tycks vara rädda för de andra kulturer som mer och mer finns i Sverige nu för tiden?

    Själv är jag, enligt ryktet, kulturberikad. Jag tar det enbart som en komplimang! {#lang_emotions_tomte}

    Så till frågan, är du rädd för "kulturberikning"? Utveckla gärna i vanlig ordning.
    Så svenskar är de enda i denna fantastiska mångfald som saknar "en egen direkt utpräglad, stark kultur"? Är vi alltså en anomali, ett alldeles speciellt undantag?

    Vad får du för svar om du t.ex. frågar en engelsman, en kurd, en fransman, en rom, en same etc om deras kultur? Menar du att de personerna då inte nämner speciella högtider, maträtter och karakteristiska beteenden? Beskriver de kanske sin kultur som en allomfattande mångfacetterad process som genomsyrar allt i deras tillvaro?

    På vilket sätt är du kulturberikad? Vad har du tagit till dig mer konkret av andra kulturer? Kan det vara matvanor, musik, manér? Varför är det då bara banala exempel i det svenska fallet?

    Om du frågar mig vad som är typiskt svenskt så skulle jag säga att det är ditt sätt att resonera och det har i sin tur historiska, politiska och kulturella förklaringar.

    Sociologiprofessorn Philip Zuckerman konstaterar att Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen och härleder det förhållandet till upplysningen och respekten för vetenskapen som utmärker det svenska samhället. Det kan faktiskt t.o.m. spåras tillbaka ända till vikingatiden då ideal som "manvett" och förnuft eftersträvades. En klok man, enligt dåtidens mått, var ödmjuk och skröt aldrig utan iakttog avvaktande sin omgivning och vägde sina ord väl. 

    "The deepest spiritual emotions are often experienced while one is alone in nature. Lutheran ideals and Renaissance humanism have engendered a demanding social morality with an openness to scientific modernity. Boasting about one's faith is considered distasteful."

    Lägg till det decennier av folkrörelser, folkbildning och socialdemokratiskt styre där jämlikhet har varit det ultimata idealet i alla sammanhang, även språkligt vilket märks tydligast genom du-reformen.  

    "In 1928, Prime Minister Per Albin Hansson described Sweden as folkhemmet, "the people's home." This metaphor of the nation as a great family household helped nourish the general-welfare society for the remainder of the century. Folkhemmet stood at the center of a cluster of institutions symbolizing social democratic ideals of equality and mutual care. Day-care centers, hospitals, old-age homes, communal music schools, municipal meeting centers ( folkets hus ), labor unions, and First of May parades were symbols of the new society."
     
    Den svenska demokratin byggdes av folket på ett sätt som är unikt globalt sett och det präglar allt ifrån det politiska livet till möten på arbetsplatser. Mina äldre släktingar minns folkandan under åren då folkhemmet byggdes upp - "den svenska modellen" - som har studerats ur alla möjliga perspektiv av forskare från hela världen för sin unika kombination av socialistiska värderingar, demokrati och jämlikhet på livets alla plan. 

    "Rigorous codes of modesty prevent interpersonal competition from sabotaging collective life. All forms of boastfulness are proscribed. Academic and corporate titles are seldom used, and conspicuous consumption is condemned." 

    Addera dessutom svenskarnas ständiga skuld för sin förmenta neutralitet under andra världskriget. Det är ingen slump att svenskarna vill visa sin internationella solidaritet och vara de ständiga diplomaterna.

    "The flag was often downplayed as a symbol. In the decades after World War II, internationalist ideals made it embarrassing to exhibit the flag to a degree that would be normal in other countries. The country consistently has supported the United Nations and has been one of the largest providers of personnel for peacekeeping operations. These activities foster former prime minister Olof Palme's vision of "common security," a commitment to international development and disarmament as a strategy for easing global tensions."
    En typisk svensk ser sig alltså gärna som upplyst (ursprung: renässansen och respekten för vetenskapen), rättvis och ödmjuk (ursprung: återkommande ideal i fornnordiska källor och även inom den lutherska kyrkan), jämlik och tolerant (ursprung: decennier av folkhemsuppfostran), internationell och kulturberikad (ursprung: dåligt samvete efter andra världskriget, nervös diplomati under kalla kriget liksom en politisk strävan efter solidarisk internationalism).

    Känns det bekant ?

        
Svar på tråden Är DU rädd för andra kulturer?