Mitt barn blev MISSHANDLAD på dagis!

Hon har massa kala fläckar i hela huvudet, typ 10% av håret är bortslitet, ett köttigt bitsår i pannan och två stora bulor på ena sidan huvudet och rivsår i hela ansiktet. Plus en blödning i vänster öga.Personalen vet att det var en fyraåring som gjorde det. Min dotter är två år. Dom vet inte hur det har gått till för dom var inte närvarande när det hände. När dom hittade dottern låg hon med ansiktet ner i asfalten och bara skakade!Vi har suttit på akuten hela dagen! Jag är så jävla förbannad, ledsen, arg, rädd och mitt hjärta blöder för min dotter!Alltså VAD är det för ett barn som gör något sådant? Okej att en tvååring kan nypas eller dra i håret och sånt nångång då och då, men det här är ju ren misshandel! Det måste ha tagit ett tag för ungen att få min dotter så illa däran. Enligt personalen har pojken gjort sånt förut och har ett oberäkneligt sätt. Men HUR kan dom då lämna honom utan uppsikt? Som att det inte vore nog att lämna en liten tvååring utan uppsikt.LÄTT att vi ska anmäla det här. Jag ville bara skriva av mig.

jag vill inte träffa föräldrarna. dom kommer få se blderna på vår sotter i anmälan så dom kommer se hur hon ser ut. dom kommer se vad deras son gjort med vår dotter.jag vill inte veta vilka föräldrarna är.jag vill inte ha några ursäkter. jag vill bara att det här inte händer igen.

Nu vet ju ingen här i tråden hur denne pojkes föräldrar har reagerat och vad de gjort. Men jag känner många föräldrar som bönat och bett om utredningar, kämpat för att barnen ska få assistenter, slitit sitt hår för att få ordentlig hjälp och som vid varje hämtning är rädda/gråtfärdiga över vad de ska få höra. Inte för att de är sämre föräldrar än oss andra utan för att de har barn med speciella behov. Är jäkligt lätt för oss med normalstörda barn att sitta och skrika "ta ansvar" och att det är föräldrarnas fel. Så enkelt är det inte. Och när barnet är på förskolan kan föräldrarna inte ta ansvar för sitt barns agerande utan där MÅSTE ansvaret vila på personalen.

Klart att de kan, precis som de kan döda eller allt annat som börjat ske i dagens samhälle! Givetvis ska barnen inte straffas, men de ska ha hjälp, och det får de knappast genom att man hymlar om det och bortser från det bara för att de råkar vara små barn! Handlingen är lika illa för det.Jag blir så förbannad på folk som förminskar något bara för att det är barn det rör sig om, det är FAN ingen ursäkt!

Min son har också varit utsatt för liknande händelser. Både en och två gånger hade han blåmärken och rivsår. En dag hade han plågoande slagit till honom över ansiktet med en pinne. Då brast det för mej. Vi blev kallade till ett möte med personal och den andra pojkens föräldrar. Pojkens familj kom från ett krigsskadat land i Afrika. De hade flytt från gerillan genom djungeln och pojken hade varit med om saker som barn inte ska gå igenom. Pojken kunde heller inte mycket svenska. Föräldrarna var förtvivlade över pojkens uppförande men jag är tacksam att jag fick höra bakgrunden. Det fanns en förklaring till pojkens uppförande/agerande.Personalen visste om vad han gått igenom men då de har tystnadsplikt fick de inte berätta för mej. Iom mötet kunde de berätta.Om jag inte missminner mej så får inte heller personalen berätta om andra barn tex att de har problem. Ej heller berätta att det är just för den och den en resurs är tillsatt för.Förskolan fick efter många om och men resurs till pojken.

Vill inte på något vis förringa TS händelse. Jag var själv jättearg och ledsen när sonen gång på gång berättade vad som hänt. Då var han 4 år. Arg på personalen. Arg på föräldrarna. Och naturligtvis frustrerad. Varför kunde inte personalen hålla ett öga på honom? Pojken framställs som ett monster här i tråden. Förövare och misshandlare. DET reagerar jag på utan att på något sätt förringa TS händelse och känslor.

hoppas inte du jobbar på vår dotters förskola! vår dotter ska inte behöva vara rädd för att pojken ska må bättre.jag vet att jag inte kan lasta pojken, han är liten, men trots det är jag ändå mitt eget barn närmast och just nu skiter jag blanka fan i hur pojken mår sålänge han inte skadar mitt eller någon annans barn igen.att han blir ledsen och inte förstår varför han inte skulle få träffa vår dotter igen rör mig inte ett piss. en fyraåring kan inte sägas ha fullständig kontroll, det får man först i slutet av tonåren, men en normalt funtad fyraåring har iallafall en grundläggande känsla för konsekvenser. man misshandlar och plågar inte andra och gör man det får man FAN ta konsekvenserna. sånt här jävla urskuldande av ett sjukt beteende får mig att må illa. jag önskar inte att något sånt här ska hända någons barn, men försök för i helvete sätta dig in i någon annans situation, förslagsvis min traumatiserade och sönderslagna dotter som inte ens fyllt två. fy fan.

Den här tråden är liksom inte till för "alla" berörda. Den är skriven av flickans mamma och rör hennes känslor och beslut. Sedan har den familjen fått stånga sig blodig mot vissa åsikter som rör gud och vet fan allt egentligen!!! Dock har föräldrarna fått mycket bra respons från sitt dagis och föräldrarna har varit så gulliga att informera detta till oss nyfikn,a och detta tycker inte jag att de ska behöva få påhopp för. De har haft sina önskemål, varav många har blivit uppfyllda. Om då detta skulle varit fel av förskolan så får väl förskolan stå för det, inte dessa föräldrar. De har haft precis sådana önskemål som jag skulle ha haft om det hade gällt mitt barn.

Vi har bott i samma område som TS och den förskola som TS dotter går på har om jag inte är helt ute och cyklar, två småbarnsavdelningar och två storbarnsavdelningar. Alltså borde TS dotter kunna erbjudas plats på den storbarnsavdelning som inte "pojken" går på. SWen är det väl förskolans uppgift att lösa så att barnen inte behöver träffas. Om nu pojken får en resursperson så kanske man kan lösa det så att han är med resurspersonen då det är sammanslagning av grupper. Självklart kan man inte hindra ett barn från att komma till förskolan, men man kan ju jobba för att hitta lösningar på det problem som uppstår. Alla barn har rätt till förskola, men om man misshandlar alla kanske man inte alltid kan vara med resten av gruppen.

alla är vi pragmatiker ju. jag tror inte det skulle hjälpa om vi var där och kollade att dom gjorde allt "rätt". så fort man vänder ryggen till så kan ju folk släppa på det.dock litar jag på min dotters personal. dom är genombra människor alla tre och förtjänar både blommor och eloge efter att ha skött det här så bra efter händelsen! vi har fått alla papper på ändrade rutiner och allting och det ser riktigt bra ut. dessutom kommer kommunen komma dit och göra en utredning och observera. så vad skulle det hjälpa om även jag satt i ett hörn?